Jag skriver idag en längre artikel i Aftonbladet, om den frammarscherande högerpopulismen i Norge. Läs gärna.
Artikeln ingår i en serie om europeisk högerpopulism. Tidigare har Olle Svenning skrivit om Frankrike, och Drude Dahlerup om Danmark.
torsdag, juli 31, 2008
torsdag, juli 17, 2008
Socialism?
Dagens citat från Herald Tribune. Saken rör amerikanska regeringens beslut att ge federalt stöd (garantier) till de krisande bolåneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac, i ett läge när den amerikanska ekonomins långvariga strukturella kris börjar ge mer synliga utslag här och där i det finansiella systemet:
“When I picked up my newspaper yesterday, I thought I woke up in France,” Senator Jim Bunning, another Republican said at the hearing. “But no, it turns out socialism is alive and well in America”.Och Barney Frank, Demokrat i underhusets finansmarknadskommitté, rubs it in (Financial Times, onsdag):
”The top financial officials of George Bush’s administration have come before the public and said ’We’re from the government, and we’re here to help you’”.
tisdag, juli 15, 2008
Ut med utanförskapet!
Bertil Holmlunds totalsågning av regeringens ”statistik” om ”utanförskapet” är koncis och fullständigt nedgörande. Det är ett faktum att själva grundstenen i regeringens valretorik – minns de ”1,5 miljoner” som ”inte gick till jobbet en vanlig dag” – var fiktiv. Och det är än mer allvarligt att Sverige nu har en regering som laborerar med ett påhittat mått, som inte bara saknar internationell jämförbarhet och vettig policyrelevans, utan dessutom genom sin definition öppnar för perversa indikationer: alltså exempelvis att färre personer i arbetskraften kan leda till sjunkande ”utanförskap”, eller en försämrad arbetlöshetsersättning automatiskt uppvisar minskat ”utanförskap” – varpå regeringen genom ett cirkelresonemang kan hävda att den egna politiken fungerar!
Det kan dock i sammanhanget vara värt att påminna sig om, att huvudparten av det Holmlund påpekar redan var känt i valrörelsen. (Inte allt kunde, alliansen laborerade ju med ett antal mer eller mindre diffusa mått, som man först efter valet har satt och igång och preciserat). Så här skrev till exempel eder ödmjuke bloggare i mars 2005 (om ett inslag i Aktuellt) och i mars 2006 (om borgarnas 1,5-miljonersbluff).
Poängen är inte att säga vad var det jag sa. Detta är ingen raketforskning, utan hyfsat uppenbara saker baserade på offentligt tillgängligt material, och det var väldigt många som försökte påpeka hur det låg till. Ändå var borgarnas lögner helt dominerande i valdebatten och även efteråt.
Till det bidrog givetvis den närmast totala borgerliga mediehegemonin på opinionsbildande plats, samt okunniga och ängsliga journalister agerande i flock. Bägge dessa faktorer är fortsatt giltiga. Kanske blir det lite svårare att köra exakt samma trick nästa val. Men det finns ingenting som säger att borgerligheten inte skulle vilja och kunna köra ett liknande.
Det kan dock i sammanhanget vara värt att påminna sig om, att huvudparten av det Holmlund påpekar redan var känt i valrörelsen. (Inte allt kunde, alliansen laborerade ju med ett antal mer eller mindre diffusa mått, som man först efter valet har satt och igång och preciserat). Så här skrev till exempel eder ödmjuke bloggare i mars 2005 (om ett inslag i Aktuellt) och i mars 2006 (om borgarnas 1,5-miljonersbluff).
Poängen är inte att säga vad var det jag sa. Detta är ingen raketforskning, utan hyfsat uppenbara saker baserade på offentligt tillgängligt material, och det var väldigt många som försökte påpeka hur det låg till. Ändå var borgarnas lögner helt dominerande i valdebatten och även efteråt.
Till det bidrog givetvis den närmast totala borgerliga mediehegemonin på opinionsbildande plats, samt okunniga och ängsliga journalister agerande i flock. Bägge dessa faktorer är fortsatt giltiga. Kanske blir det lite svårare att köra exakt samma trick nästa val. Men det finns ingenting som säger att borgerligheten inte skulle vilja och kunna köra ett liknande.
Marknadsmässigt
I samma nummer av Herald Tribune, ett citat från tidningens spalter 14. juli 1933:
Och så två citat från rapporteringen om den nu pågående amerikanska valkampanjen, från samma tidning:
* “U.S. recession is real, Obama says”
* “McCain has said he believes in evolution”
Berlin: A strong speech in favour of private initiative and enterprise, and against bureaucratic intervention by government or party in business was made by Chancellor Hitler last night, before the assembled Nazi district leaders and trustees at work here.
Och så två citat från rapporteringen om den nu pågående amerikanska valkampanjen, från samma tidning:
* “U.S. recession is real, Obama says”
* “McCain has said he believes in evolution”
Frihet och sånt
Ahmad Batebi ikoniserades i samband med studentprotesterna i Iran 1999 när han hamnade på The Economists framsida på en bild där han höll upp en annan students blodiga t-shirt. En artikel i måndagens International Herald Tribune berättar att Batebi nu har kunnat fly Iran efter nästan åtta år i fängelse varav sammanlagt 17 månader i isolering. Han utsattes i fängelset för tortyr och två skenavrättningar, och drabbades av allvarliga problem med bland annat hjärta och njurar. Batebi kunde enligt artikeln fly i mars, i samband med en permission som han fått av hälsoskäl. Han ska ha smugglats in till Irak och har nu kunnat fly till USA.
Så här slutar artikeln:
Så här slutar artikeln:
He recoils when asked about the possibility of U.S. military action against Iran, saying that if the United States attacked, “I might go back and fight for my country myself”Ännu en besvärlig typ som får ombes att hålla sig undan alltså, om Fredrik Malm och amerikanska marinkåren ska föra demokrati och marknadsekonomi till Iran.
måndag, juli 14, 2008
Sommarläsning
* Troskistisk historieskrivning i lagom doser: Ronny Åkerberg skriver intressant om ”Amaltheamannen” Anton Nilsson.
* På lördag gifter sig Jan Myrdal. Läs Aron Etzlers lysande intervju med honom: Det finns bara en Jan Myrdal. (Och i tillägg en liten ruta, där den som är ovan kan börja: Du borde faktiskt läsa Jan Myrdal)
* Ta dig en stund och läs något inlägg – eller allra helst vartenda ett – på den här bloggen. Hanin Shakrah skriver som få andra från Palestina. Vackert, smärtsamt och belysande. Läs, läs, läs!
* På lördag gifter sig Jan Myrdal. Läs Aron Etzlers lysande intervju med honom: Det finns bara en Jan Myrdal. (Och i tillägg en liten ruta, där den som är ovan kan börja: Du borde faktiskt läsa Jan Myrdal)
* Ta dig en stund och läs något inlägg – eller allra helst vartenda ett – på den här bloggen. Hanin Shakrah skriver som få andra från Palestina. Vackert, smärtsamt och belysande. Läs, läs, läs!
torsdag, juli 10, 2008
Den transatlantiska axeln
Fredrik Reinfeldt behöver inte vara ledsen för att så många i Sverige ogillar FRA-lagen, eller börja tvivla på det fina med massavlyssning av befolkningen.
Nu har de kört igenom samma grej i USA - dessutom med samma tågordning: först ge hemligt ok för grundlagsvidriga handlingar, för att därefter legalisera hela skiten. I Uu Ess Aaa liksom. Hallå! Då kan det knappast vara fel.
Däremot måste regeringskansliet snart komma fram till en bra översättning på termen "enemy combatants", så att man kan börja kalla dem som missförstår FRA-lagen för något som är både koncist och tankeväckande.
Nu har de kört igenom samma grej i USA - dessutom med samma tågordning: först ge hemligt ok för grundlagsvidriga handlingar, för att därefter legalisera hela skiten. I Uu Ess Aaa liksom. Hallå! Då kan det knappast vara fel.
Däremot måste regeringskansliet snart komma fram till en bra översättning på termen "enemy combatants", så att man kan börja kalla dem som missförstår FRA-lagen för något som är både koncist och tankeväckande.
onsdag, juli 09, 2008
På Farc-fars med Fredrik utan c
Bombliberala debattartiklar upprepar sig, första gången som tragedi, andra gången som fars.
Efter att ha röstat för massavlyssning av svenska folket har Fredrik Malm satt sig ned och gjort en somrig rewrite på en debattartikel han skrev för ett och ett halvt år sedan i GP, och fått den förbi någon stackars sommarvikarie på UNT. Vi var några som svarade på Malms artikel i februari 2006.
I kort sammanfattning kan man säga att Fredrik Malm skaffat sig en blockering mot att läsa och förstå texter som handlar om grundläggande demokratiska fri- och rättigheter – många skulle tidigare envisats med att kalla dem liberala, men det tenderar numera innebära en risk för att man uppfattas som ironisk.
I ett demokratiskt samhälle är det till exempel viktigt att inte införa förbud mot organisering baserad på politiska åsikter, att man inte ska utsättas för övervakning och förföljelse när det inte finns konkret brottsmisstanke, och att man bara ska kunna dömas för konkreta brott som man begår, inte bli kollektivt ansvarig på grund av löst stipulerade ”kopplingar”. Det parti Fredrik Malm tillhör, liksom Fredrik Malm själv, har på senare tid visat frapperande ointresse för att försvara dessa fundamentala värden, eller entusiastiskt angripit dem.
I december 2005 togs på ovan nämnda principiella grunder ett demokratiinitiativ för att uppmärksamma och utmana den illavarslande utvecklingen med särskilda ”terrorlagar” som åsidosätter normal rättspraxis och öppnar för politiskt godtycke och övergrepp. En utlösande faktor var ett tillslag mot politiska aktivister i Danmark.
Uppropstexten från 2005 går att läsa här.
I uppropet nämns den svenska terrorlagstiftningen från 2002. Jag är stolt över att Ung Vänster, som jag vid det tillfället var ordförande för, var en av de första som kraftfullt tog avstånd från lagen och påpekade de allvarliga principiella riskerna med den. Det är alltså en typ av lag som är extremt diffus och som lyfter bort stora delar av en öppen juridisk process till stängda politiska processer: Dels kan man dömas utan att själv ha begått något konkret brott, dels blir det en politisk bedömning som avgör om samma handling ska lagföras enligt normala lagar eller betecknas som terror, dels är lagen bara en ”ram” vars faktiska innehåll bestäms av EU-kommissionen, utan insyn – man får inte veta varför en person eller organisation terrorstämplas eller slutar vara terrorstämplad.
Om Fredrik Malm hade förstått att den här typen av lagstiftning leder till ett demokratiskt moras och en förångning av de liberala värden han brukar parfymera sig med i överflöd, hade han kanske också förstått varför till exempel FRA-lagen är en så dramatiskt dålig lag. Det gör han nu inte. Hans sommarfars till debattartikel är ännu en nyttig påminnelse om att han och hans meningsfränder som utgör ett konkret hot mot demokrati och rättssäkerhet i det här landet.
Efter att ha röstat för massavlyssning av svenska folket har Fredrik Malm satt sig ned och gjort en somrig rewrite på en debattartikel han skrev för ett och ett halvt år sedan i GP, och fått den förbi någon stackars sommarvikarie på UNT. Vi var några som svarade på Malms artikel i februari 2006.
I kort sammanfattning kan man säga att Fredrik Malm skaffat sig en blockering mot att läsa och förstå texter som handlar om grundläggande demokratiska fri- och rättigheter – många skulle tidigare envisats med att kalla dem liberala, men det tenderar numera innebära en risk för att man uppfattas som ironisk.
I ett demokratiskt samhälle är det till exempel viktigt att inte införa förbud mot organisering baserad på politiska åsikter, att man inte ska utsättas för övervakning och förföljelse när det inte finns konkret brottsmisstanke, och att man bara ska kunna dömas för konkreta brott som man begår, inte bli kollektivt ansvarig på grund av löst stipulerade ”kopplingar”. Det parti Fredrik Malm tillhör, liksom Fredrik Malm själv, har på senare tid visat frapperande ointresse för att försvara dessa fundamentala värden, eller entusiastiskt angripit dem.
I december 2005 togs på ovan nämnda principiella grunder ett demokratiinitiativ för att uppmärksamma och utmana den illavarslande utvecklingen med särskilda ”terrorlagar” som åsidosätter normal rättspraxis och öppnar för politiskt godtycke och övergrepp. En utlösande faktor var ett tillslag mot politiska aktivister i Danmark.
Uppropstexten från 2005 går att läsa här.
I uppropet nämns den svenska terrorlagstiftningen från 2002. Jag är stolt över att Ung Vänster, som jag vid det tillfället var ordförande för, var en av de första som kraftfullt tog avstånd från lagen och påpekade de allvarliga principiella riskerna med den. Det är alltså en typ av lag som är extremt diffus och som lyfter bort stora delar av en öppen juridisk process till stängda politiska processer: Dels kan man dömas utan att själv ha begått något konkret brott, dels blir det en politisk bedömning som avgör om samma handling ska lagföras enligt normala lagar eller betecknas som terror, dels är lagen bara en ”ram” vars faktiska innehåll bestäms av EU-kommissionen, utan insyn – man får inte veta varför en person eller organisation terrorstämplas eller slutar vara terrorstämplad.
Om Fredrik Malm hade förstått att den här typen av lagstiftning leder till ett demokratiskt moras och en förångning av de liberala värden han brukar parfymera sig med i överflöd, hade han kanske också förstått varför till exempel FRA-lagen är en så dramatiskt dålig lag. Det gör han nu inte. Hans sommarfars till debattartikel är ännu en nyttig påminnelse om att han och hans meningsfränder som utgör ett konkret hot mot demokrati och rättssäkerhet i det här landet.
tisdag, juli 08, 2008
Hypotes
Integrationsministern har trätt fram ur regeringskansliets dimmor och talat.
Tydligen är det den leende oppositionsledaren Mona Sahlin som ”gynnar Sverigedemokraterna”.
Kanske det.
Men en regeringspolitik som ökar klyftorna, driver fram en starkare etnisk segregering på arbetsmarkanden, pekar ut invandrare som bidragssökande samhällsproblem, pekar ut muslimer som ansvariga för den diskriminering som drabbar dem, utmålar patriarkalt våld som något importerat, skärper flyktingpolitiken, skickar iväg svenska soldater på nykoloniala äventyr, struntar i den demokratiska processen kring viktiga politiska frågor, minskar demokratins verkansområde och därmed öppnar upp för politikförakt och socialt syndabocksletade, samt på en rad andra sätt följer standardformuläret för hur xenofobiska och högerpopulistiska partier vinner terräng i Europa, kan också spela in lite grann.
Fast vad vet jag? Kan man bli fri med FRA, kan man väl fixa integration med Nyamko Sabuni.
Tydligen är det den leende oppositionsledaren Mona Sahlin som ”gynnar Sverigedemokraterna”.
Kanske det.
Men en regeringspolitik som ökar klyftorna, driver fram en starkare etnisk segregering på arbetsmarkanden, pekar ut invandrare som bidragssökande samhällsproblem, pekar ut muslimer som ansvariga för den diskriminering som drabbar dem, utmålar patriarkalt våld som något importerat, skärper flyktingpolitiken, skickar iväg svenska soldater på nykoloniala äventyr, struntar i den demokratiska processen kring viktiga politiska frågor, minskar demokratins verkansområde och därmed öppnar upp för politikförakt och socialt syndabocksletade, samt på en rad andra sätt följer standardformuläret för hur xenofobiska och högerpopulistiska partier vinner terräng i Europa, kan också spela in lite grann.
Fast vad vet jag? Kan man bli fri med FRA, kan man väl fixa integration med Nyamko Sabuni.
På rätt sida av oljekranen
I Somalia pågår en USA-stödd etiopisik ockupation. Pastey påminner om Amnestyrapporten som kom i maj, om de fruktansvärda övergrepp som de etiopiska trupperna och deras allierade begår mot befolkningen.
Har du hört mycket om övergreppen, eller om någon ondsint ledare för det hela, som betecknas "galen diktator", "ny Hitler" eller något annat Saddam-post-1990- eller Mugabe-aktigt?
Oljekranen står i vägen och skymmer sikten.
Och som Pastey påpekar, så deltar Sverige på USA:s och Etiopiens sida, genom att terrorstämpla och terrorisera dem som försöker hjälpa sina släktingar och landsmän i Somalia.
Har du hört mycket om övergreppen, eller om någon ondsint ledare för det hela, som betecknas "galen diktator", "ny Hitler" eller något annat Saddam-post-1990- eller Mugabe-aktigt?
Oljekranen står i vägen och skymmer sikten.
Och som Pastey påpekar, så deltar Sverige på USA:s och Etiopiens sida, genom att terrorstämpla och terrorisera dem som försöker hjälpa sina släktingar och landsmän i Somalia.
måndag, juli 07, 2008
Missförstånd kring missförstånd
När de borgerliga politikerna har motiverat massavlyssning av svenska folket, har argumentationen mycket ofta handlat om svenska soldater i utlandet. Allan Widman (fp) tog upp angreppet mot svenska soldater i Afghanistan 2005 och slog fast att ”sådana angrepp föregås med största säkerhet av någon form av kommunikation”. Else-Marie Lindgren sade i riksdagsdebatten: ”Genom att säga nej till förslaget i betänkandet riskerar vi, menar jag, livet för våra söner och döttrar som faktiskt står upp för demokrati och mänskliga rättigheter exempelvis i Afghanistan”. Folkpartisten Nina Larsson skrev om vikten av att kunna värja soldater i Afghanistan och ”i områden i Afrika”.
FRA:s generaldirektör tyckte senare att argumentet om att skydda svenska soldater i Afghanistan – som också användes av försvarsminister Sten Tolgfors (m) – var missvisande:
Implicit verkar det också som att FRA:s generaldirektör i Afghanistan-fallet har missförstått missförstånden. Överbefälhavaren – vars intervjusvar antyder framtida framgångar inom postmaterialistisk poesi och/eller astrologi – säger såhär:
Försvarsberedningen konstaterade för en tid sedan att ”centralt i detta nya koncept [för försvaret] måste vara skyddet av vårt samhälles grundläggande värden och funktioner”, varpå ÖB underströk att detta skulle betyda ” fortsatta behov av militära insatser i Irak, Afghanistan och på en rad platser i Afrika”
Skönt då, att vi nu får en lag som gör att Håkan Syrén kan ”våga uppträda” som understöd och underhållning åt USA med Herculesplan i Afghanistan, så att viktiga värden som personlig integritet och rätten att slippa kontrolleras utan konkret brottsmisstanke, kan försvaras här hemma.
FRA:s generaldirektör tyckte senare att argumentet om att skydda svenska soldater i Afghanistan – som också användes av försvarsminister Sten Tolgfors (m) – var missvisande:
Det är inget bra argument för lagen. Kommunikationerna där sker mest i etern, säger Ingvar Åkesson.Nu kliver överbefälhavaren Håkan Syrén in på banan. Som andra försvarare av FRA-lagen menar han att alla som har läst och analyserat lagen och därför förskräckts av och tagit ställning mot innehållet, har missförstått frågan.
Implicit verkar det också som att FRA:s generaldirektör i Afghanistan-fallet har missförstått missförstånden. Överbefälhavaren – vars intervjusvar antyder framtida framgångar inom postmaterialistisk poesi och/eller astrologi – säger såhär:
- I detta ögonblick flyger svenska Herculesflygplan i Afghanistan och för att våga uppträda där måste jag veta vad som kan förekomma där i form av missiler och dylikt, säger han.ÖB får alltså kunskaper om vad som kan förekomma ”i form av missiler och dylikt”, genom sökordsbaserad kabelavlyssning av all kommunikation i Sverige.
- Den kunskapen bygger ofta på resultat av signalspaning. Jag är helt beroende av de kunskaperna. Man behöver dem för att ha uppfattningen om att något är på gång, så att man kan höja beredskapen.
Försvarsberedningen konstaterade för en tid sedan att ”centralt i detta nya koncept [för försvaret] måste vara skyddet av vårt samhälles grundläggande värden och funktioner”, varpå ÖB underströk att detta skulle betyda ” fortsatta behov av militära insatser i Irak, Afghanistan och på en rad platser i Afrika”
Skönt då, att vi nu får en lag som gör att Håkan Syrén kan ”våga uppträda” som understöd och underhållning åt USA med Herculesplan i Afghanistan, så att viktiga värden som personlig integritet och rätten att slippa kontrolleras utan konkret brottsmisstanke, kan försvaras här hemma.
Deal
Kapitalismen är vist ordnad så att objektiva kompetenskrav ger utslag i löner. Tidigare var det nödvändigt att ge börsbolagens toppar stora lönelyft som tack för att vinsterna ökade. Nu är det viktigt att ge börsbolagens toppar stora lönelyft, så att de kan se till att de sjunkande vinsterna ökar.
- - - - -
Läs också Thaher Pelaseyeds kommentar angående VD-lönerna och sjuksköterskestrejken.
- - - - -
Läs också Thaher Pelaseyeds kommentar angående VD-lönerna och sjuksköterskestrejken.
Förtrupp i rasstat
Israels rasistiska kolonialpolitik föregår med olika medel på olika platser och på livets olika områden. I Hebron är det extremt våldsamma, mer öppet rasistiska våldsverkare, som med vapen, tillhyggen och trakasserier – allt från att slänga exkrementer på palestinska hus till att verbalt hota och förolämpa barn på väg till skolan – skapar ett helvete för redan trängda palestinier. Israeliska armén tittar som regel förstrött på.
En mobb med sådana israeliska kolonisatörer – ofta kallade ”bosättare” – i Hebron angrepp häromdagen Midhat Abu Karsh, en trettioårig palestinsk lärare från en närliggande by. De misshandlade honom, bland annat i huvudet, och släpade sedan bort honom en bit och band fast honom vid en elstolpe. Efter en stund blev han losstagen av israeliska soldater, innan han kunde föras till sjukhus av palestinsk medicinsk personal.
På det här filmklippet kan man på avstånd se bosättarna stå och skratta runt den fastbundna mannen, och sparka till honom medan soldaten står där. Det är så jävla vidrigt.
Trevligt att våra egna borgare festar loss för att fira raspolitiken, och att Fredrick Federley skänkte pengar till den israeliska armén, med förhoppningen om att Sverige skulle få en
Se också: Anna Wester [1][2]
En mobb med sådana israeliska kolonisatörer – ofta kallade ”bosättare” – i Hebron angrepp häromdagen Midhat Abu Karsh, en trettioårig palestinsk lärare från en närliggande by. De misshandlade honom, bland annat i huvudet, och släpade sedan bort honom en bit och band fast honom vid en elstolpe. Efter en stund blev han losstagen av israeliska soldater, innan han kunde föras till sjukhus av palestinsk medicinsk personal.
På det här filmklippet kan man på avstånd se bosättarna stå och skratta runt den fastbundna mannen, och sparka till honom medan soldaten står där. Det är så jävla vidrigt.
Trevligt att våra egna borgare festar loss för att fira raspolitiken, och att Fredrick Federley skänkte pengar till den israeliska armén, med förhoppningen om att Sverige skulle få en
tydlig och värdegrundad utrikespolitikNog är aktiv fördragsamhet med rasism och etnisk rensning både det ena och det andra.
Se också: Anna Wester [1][2]
söndag, juli 06, 2008
Rubricering
Som ett led i sitt pågående övergrepp mot palestinierna har israeliska soldater blockat byn Nil’in på Västbanken och nu också gått till väpnat angrepp mot det civila motståndet i byn. Det har blivit viss extrauppmärksamhet kring detta, eftersom några modiga svenska dokumentärfilmare är i byn, och har hamnat mitt i det helvete Israel skapar för den palestinska befolkningen.
Men när Sveriges Radio lägger upp sin rapport på nätet, då är det mest talande själva rubriken: Nya bråk kring Israels barriär.
Beskjutning av befolkningen i en by som organiserar sig bäst de kan för att göra motstånd mot statsterror, är ”bråk”. ”Nya bråk” indikerar återkommande skärmytslingar liksom – nu håller de på och bråkar igen. Och det är bråk ”kring”… inte mot, provocerade av, på grund av, skapade av. Dessutom ”Israels barriär” – inte vad det är i verkligheten: en apartheidmur, olagligförklarad av internationell domstol, konstruerad för att befästa en rasistisk uppdelning, stjäla palestinsk mark och med sadistisk precision förstöra palestinskt samhällsliv.
Sveriges Radio rapporterar alltså om ”Nya bråk kring Israels barriär”. Det är helt makalöst.
Den dominerande diskursen i västerländsk medierapportering är falsk och vidrig.
- - - - -
Läs mer hos Anna Wester: Israeliska armén slår ned icke-våldmotståndet på Västbanken.
Media: Expressen, Aftonbladet, SvD.
Men när Sveriges Radio lägger upp sin rapport på nätet, då är det mest talande själva rubriken: Nya bråk kring Israels barriär.
Beskjutning av befolkningen i en by som organiserar sig bäst de kan för att göra motstånd mot statsterror, är ”bråk”. ”Nya bråk” indikerar återkommande skärmytslingar liksom – nu håller de på och bråkar igen. Och det är bråk ”kring”… inte mot, provocerade av, på grund av, skapade av. Dessutom ”Israels barriär” – inte vad det är i verkligheten: en apartheidmur, olagligförklarad av internationell domstol, konstruerad för att befästa en rasistisk uppdelning, stjäla palestinsk mark och med sadistisk precision förstöra palestinskt samhällsliv.
Sveriges Radio rapporterar alltså om ”Nya bråk kring Israels barriär”. Det är helt makalöst.
Den dominerande diskursen i västerländsk medierapportering är falsk och vidrig.
- - - - -
Läs mer hos Anna Wester: Israeliska armén slår ned icke-våldmotståndet på Västbanken.
Media: Expressen, Aftonbladet, SvD.
fredag, juli 04, 2008
Fri med Federley (och USA)
Ser att Fredrick Federley skickar sina varmaste gratulationer ”till USA”, vars regering Federley nyligen gick till mötes genom att rösta för legaliserad massavlyssning av svenskar, med efterföljande försök till bortbubbling. Fredrick Federleys kompis farsa hälsar dessutom att det handlar om frihet. ”Det kanske kan behövas lite sånt i dessa tider”, understryker Federley, med en sådan där charmig twist som lämnar en i osäkerhet om det är ett hot eller ett försök att vara självironisk på någon annans bekostnad. Att det är frihet handlar om en nationaldag som denna, det tycker också Killer Mike og Ice Cube, som valt att tonsätta sitt grattis.
“Fri med FRA”
Det här skrev jag i Klassekampen igår. Lägger upp den svenska texten här.
- - - - -
”Jag anser att det är orimligt att en protest till en riksdagsledamot riskerar att passera FRA och kräver att lagen ska stoppas,” har de borgerliga riksdagsledamöterna i Sverige kunnat läsa tusentals gånger på sina datorer de senaste dagarna. De röstade den 18:e juni igenom den lag som ger FRA, Försvarets radioanstalt, laglig rätt till avlyssning av kommunikation som passerar Sverige, utan konkret brottsmisstanke. Protesterna har varit stora, och fortsatt efter beslutet. Bara tidningen Expressens formulär, som innehåller meningen i inledningen, har resulterat i över en halv miljon e-post till riksdagen. Att utrikesminister Carl Bildt, till synes utan ironiska intentioner, bloggat under rubriken ”Fri med FRA”, har inte satt stopp för debatten.
Lagen, som Klassekampen tidigare rapporterat om, har också fått ut norska kommentatorer på banan. I lördags skrev till exempel Internasjonal leder i Unge Venstre, Boye Bjerkholt, i ett inlägg i Dagbladet, att den norska regeringen ”må snarest mulig gå i gang og kartlegge omfanget av den svenske FRA-lagen, og hvordan den vil gripe inn i nordmenns internetthverdag”.
Nedtrampandet av grundläggande fri- och rättigheter är visserligen ingen plötslig svensk uppfinning. Det har pågått som en bred process i hela Västvärlden. Och gång på gång har självproklamerade liberaler varit bland de ivrigaste att sälja ut liberala principer. Men med FRA-lagen har uppenbarligen den allmänna utvecklingen kommit obehagligt nära för vissa. Det är glädjande.
Under FRA-rabaldret flimrade samtidigt en annan nyhet förbi i svenska medier. I Göteborg har en man fått sparken efter att hans arbetsgivare upptäckt att han använt datorn till chat med en kollega. Arbetsgivaren hade i hemlighet skickat ett spionprogram till mannen, som arbetade hemifrån. På så sätt kunde hans dator i hemmet kontrolleras. En åklagare vid den internationella åklagarkammaren i Stockholm menar att arbetsgivaren inte brutit mot lagen, för ”så länge du äger datorn har du rätt att installera spionprogram som registrerar allt från banktransaktioner till webbkameran”.
Risken att övervakas och få sin personliga integritet kränkt av en arbetsgivare, är mer konkret och överhängande än statens nätfiske. Det finns redan idag företag som tjänar stora pengar på att sälja övervakningsutrustning till arbetsgivare. Här tvingas de flesta liberala principryttare vackla i sadeln. Äganderättens helighet är outhärdligt svår att problematisera.
Men lätt att dra i strid för. Västerländskt liberala dygder som yttrandefrihet – och marknadsekonomi! – är så viktiga att man kan, om inte dö för dem, så åtminstone döda andra, i alla fall långt borta. I Sverige argumenterade Folkpartiet liberalerna för behovet av massavlyssning med direkt referens till det militära deltagandet i Afghanistan. Partiets försvarspolitiske talesman fastslog att attentat av den typ som dödade två svenska soldater 2005, ”föregås med största säkerhet av någon form av kommunikation”. Uppgiften som juniorpartner och städpersonal i det oljedrivna korståget för demokrati och frihet kräver att friheten inskränks och folkviljan negligeras.
I Norge kräver alltså Unge Venstre – ungdomsförbund till folkpartiets systerparti – ”tiltak for å beskytte nordmenns integritet og private kommunikasjon mot den svenske politistaten”. Lovvärt. Förhoppningsvis kan liberaler som ser detta ”trussel fra Sverige”, också orka sig fram till en förståelse för hur den renodlade idén om frihet så framgångsrikt kunnat utnyttjas mot friheten. När Dag Solstad närmade sig just denna fråga i sin omtalade essay i Samtiden, ställde sig kommentatorer i kö för att under högstämda rop missförstå Solstad. Det är synd. I en tid när George W. Bush definierar de västerländska värdena och Jyllands-Posten blir deras profet, är behovet av breda allianser för försvaret av de liberala principernas innehåll större än på mycket länge.
- - - - -
”Jag anser att det är orimligt att en protest till en riksdagsledamot riskerar att passera FRA och kräver att lagen ska stoppas,” har de borgerliga riksdagsledamöterna i Sverige kunnat läsa tusentals gånger på sina datorer de senaste dagarna. De röstade den 18:e juni igenom den lag som ger FRA, Försvarets radioanstalt, laglig rätt till avlyssning av kommunikation som passerar Sverige, utan konkret brottsmisstanke. Protesterna har varit stora, och fortsatt efter beslutet. Bara tidningen Expressens formulär, som innehåller meningen i inledningen, har resulterat i över en halv miljon e-post till riksdagen. Att utrikesminister Carl Bildt, till synes utan ironiska intentioner, bloggat under rubriken ”Fri med FRA”, har inte satt stopp för debatten.
Lagen, som Klassekampen tidigare rapporterat om, har också fått ut norska kommentatorer på banan. I lördags skrev till exempel Internasjonal leder i Unge Venstre, Boye Bjerkholt, i ett inlägg i Dagbladet, att den norska regeringen ”må snarest mulig gå i gang og kartlegge omfanget av den svenske FRA-lagen, og hvordan den vil gripe inn i nordmenns internetthverdag”.
Nedtrampandet av grundläggande fri- och rättigheter är visserligen ingen plötslig svensk uppfinning. Det har pågått som en bred process i hela Västvärlden. Och gång på gång har självproklamerade liberaler varit bland de ivrigaste att sälja ut liberala principer. Men med FRA-lagen har uppenbarligen den allmänna utvecklingen kommit obehagligt nära för vissa. Det är glädjande.
Under FRA-rabaldret flimrade samtidigt en annan nyhet förbi i svenska medier. I Göteborg har en man fått sparken efter att hans arbetsgivare upptäckt att han använt datorn till chat med en kollega. Arbetsgivaren hade i hemlighet skickat ett spionprogram till mannen, som arbetade hemifrån. På så sätt kunde hans dator i hemmet kontrolleras. En åklagare vid den internationella åklagarkammaren i Stockholm menar att arbetsgivaren inte brutit mot lagen, för ”så länge du äger datorn har du rätt att installera spionprogram som registrerar allt från banktransaktioner till webbkameran”.
Risken att övervakas och få sin personliga integritet kränkt av en arbetsgivare, är mer konkret och överhängande än statens nätfiske. Det finns redan idag företag som tjänar stora pengar på att sälja övervakningsutrustning till arbetsgivare. Här tvingas de flesta liberala principryttare vackla i sadeln. Äganderättens helighet är outhärdligt svår att problematisera.
Men lätt att dra i strid för. Västerländskt liberala dygder som yttrandefrihet – och marknadsekonomi! – är så viktiga att man kan, om inte dö för dem, så åtminstone döda andra, i alla fall långt borta. I Sverige argumenterade Folkpartiet liberalerna för behovet av massavlyssning med direkt referens till det militära deltagandet i Afghanistan. Partiets försvarspolitiske talesman fastslog att attentat av den typ som dödade två svenska soldater 2005, ”föregås med största säkerhet av någon form av kommunikation”. Uppgiften som juniorpartner och städpersonal i det oljedrivna korståget för demokrati och frihet kräver att friheten inskränks och folkviljan negligeras.
I Norge kräver alltså Unge Venstre – ungdomsförbund till folkpartiets systerparti – ”tiltak for å beskytte nordmenns integritet og private kommunikasjon mot den svenske politistaten”. Lovvärt. Förhoppningsvis kan liberaler som ser detta ”trussel fra Sverige”, också orka sig fram till en förståelse för hur den renodlade idén om frihet så framgångsrikt kunnat utnyttjas mot friheten. När Dag Solstad närmade sig just denna fråga i sin omtalade essay i Samtiden, ställde sig kommentatorer i kö för att under högstämda rop missförstå Solstad. Det är synd. I en tid när George W. Bush definierar de västerländska värdena och Jyllands-Posten blir deras profet, är behovet av breda allianser för försvaret av de liberala principernas innehåll större än på mycket länge.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
