söndag, juni 24, 2007

Opinionsundersökningbildning

Rapporteringen om opinionsundersökningar är ofta mer intressant än opinionsundersökningarna själva. Kristdemokraterna har i ett flertal opinionsundersökningar haft under fyra procent i stöd. Det noteras i förbigående. Vänsterpartiet hade det i en enstaka undersökning för ett tag sedan. Det senare gav upphov till huvudrubriker och sanslösa ”analyser” av politiska kommentatorer.

Idag kommer en ny Temo och medierna – med DN i spetsenropar ut att ”Socialdemokraterna går kraftigt bakåt”. Well, socialdemokraterna har i och för sig lägre siffror i den här undersökningen än den förra. Men efter detta kraftiga fall uppgår mätsiffran till 41,9 procent. Det är förstås en mycket hög siffra för ett enskilt parti verkande i ett proportionellt valsystem, med för närvarande sju partier närvarande i riksdagen. Dessutom kan man notera att s hade exceptionellt höga siffror i förra mätningen, medan vänsterpartiet hade exceptionellt låga. Om en enskild mätning överskattar en tendens framstår en mer korrekt skattning vid nästa tillfälle som att utvecklingen går år rakt motsatt riktning – om man tror att man kan extrapolera mellan två opinionsmätningar; en ganska korkad idé.

Intressantare är att exempelvis att konstatera att s+v har mycket starkare stöd i undersökningen än nuvarande regeringskoalition, och att det är ett mycket stort gap mellan blocken, ett faktum som stått sig betydligt längre än två mätningar.

Fram till valet kommer det att kunna upp och ner massvis med gånger för enskilda partier. Sånt är föränderligt. Att DN är en kampanjtidning för borgarna är dock ett mycket stabilt faktum.

Analysmannen på DN börjar för övrigt jobba upp stilen igen. Det är en distinkt stil; att presentera det man vill ska hända, som något som, efter en ”analys”, bedöms kunna ske, underförstått måste ske. Josefin Brinks analys av en tidigare analys är väl värd att återge:
För att inte bli beskylld för att stjäla upphovsrättsskyddat material, återger jag här hela analysen i en lätt redigerad version:

”Visserligen uppger en stor majoritet av landets invånare att de vill avsätta den högt älskade ledaren och hans regim. Å andra sidan visar hans frekventa uttalanden i detta organ på att hans popularitet är stor och växande. De många bilder där ledaren mottas med öppen famn av såväl företrädare för folket som av ledare för stora och mäktiga nationer borde vara bevis nog för hans omåttliga popularitet och statsmannamässighet. Företrädarna för den så kallade motståndsrörelsen omnämns däremot mycket sällan i denna tidnings spalter, och då endast i negativa ordalag. De måste därmed anses fullkomligt marginaliserade.”

3 kommentarer:

Anonym sa...

Att ha 100 opinionsundersökningar innan den nya politiken givit effekt är korkat och meningslöst.

Det visar bara ett missnöje inför förnyelse. Ingenting annat.

Opinionsföretagen ställer dessutom fel frågor. Istället för att fråga vilket parti de skulle rösta på så vore det mer realistiskt att fråga:

"Vilket regeringsalternativ skulle du föredra om valet 2010 redan vore avgjort?"

Opinionsundersökningar är också ganska skröpliga eftersom resultatet kan byta skepnad enbart genom att ringa vid en viss tidpunkt på dygnet eller till ett visst geografiskt område eller en viss demografisk grupp.

Att slumpa fram telefonnummer som SCB gjorde ger såklart ett slumpmässigt resultat.

De enda opinionsundersökningar som oftast överensstämmer med verkligheten är vallokalsundersökningarna.
Och de är ju bara var fjärde år.

Anonym sa...

Klasskampen är mer pålitig än opinionsundersökningar eller val.

Anonym sa...

Det är ju dessutom så att tidningen (i det här fallet DN, men det är en sjuka som är väl spridd) helt felaktigt sätter likhetstecken mellan det statistiskt säkerställd i en förändring. och storleken på denna förändring. I själva verket är det ju så, med de felmarginaler som finns, att även om förändringen i sig är fastställd, så behöver den alls inte vara så stor som den framstår i mätningen - kanske är den bara nåon halvprocent. DN skulle alltså kunna - med tveksam nyhetsvärdering men med rätt i sak - kunna sätta rubriken "S går bakåt", men sätter man rubriken "S går kraftigt bakåt" övertolkar man sitt material.