fredag, september 02, 2005

Sänkt sjukersättning nästa (men vi håller tyst om det tills vidare)

Huvuddragen i den borgerliga politiken är presenterade. De viktigaste punkterna handlar om att man sänker skatterna med minst 37 miljarder första året och minst 45 miljarder andra året efter ett eventuellt maktskifte. Dessa skattesänkningar betalas av de sämst ställda och mest utsatta i samhället. Den tydligast preciserade försämringen handlar om kraftiga neddragningar på A-kassan.

En pikant ”detalj” är att dessa smått drakoniska försämringar ska inbringa statskassan sex miljarder kronor. Detta är ungefär vad ett avskaffande av förmögenhetsskatten – en annan del av den presenterade borgerliga politiken – belastar statskassan med. Man klämmer flera hundra kronor i månaden från dem med minst kontantmarginal, och ger pengarna till dem som definitionsmässigt haft tillräckligt för att lägga mer än 1,5 miljoner på hög.

Men borgarna kommer ändå undan alltför lätt. Överenskommelsen har presenterats som att det inte blir sänkningar i ersättningsnivåerna för sjukpenningen. Det är inte hela sanningen. Av de 15 miljarder som ska sparas in på sjukförsäkringarna är 8 miljarder preciserade (trafikskadeförsäkringen). De övriga sju miljarderna ska handla om att ”SGI ska beräknas på ett historiskt genomsnitt” (vilket i klartext innebär att man får mindre pengar, men det är svårt att beräkna hur mycket – ett smart drag) och att ”kostnaderna för förtidspensionerna måste begränsas”. Inget tyder på att det ska ske på något annat sätt än att sjuka människor inte ska få vara sjukskrivna eller förtidspensionerade, när de är i behov av det. Det är varken värdigt eller långsiktigt hållbart. Men i sammanhanget är det detta som är helt centralt:
I finansieringen av skattereformens andra steg kan såväl en ytterligare karensdag som lägre ersättningsnivåer i sjukförsäkringen komma att aktualiseras
Alliansen har gått från diffus politik till bedräglig politik. Men man är ärlig nog att säga vad som händer om de oärliga kalkylerna inte slår in.

Det är mycket belysande att skärskåda hur en gigantisk fluffpost med riktigt mycket beskheter placeras allra allra sist i programmet. Alliansen vill: ändra (läs försämra) olika avdragsregler, avskaffa förmån för hemdatorer (bra klassprofil!), avveckla investeringsbidrag till hyres- och studentbostäder (jippi!), reducera räntebidrag för bostadsbyggande och ta bort avdragsmöjligheter för fackavgiften (vilket gör det dyrare att vara med i facket, medan samma möjlighet för företag att dra av medlemsavgiften till Svenskt näringsliv blir kvar). Man vill höja skatten på rulltobak och lågpriscigaretter (enda skattehöjningen?). Och så vill man ”minska statlig byråkrati”. Det anges inte hur, men moderaterna preciserade detta lite mer i vårbudgeten. Bland annat ville man avskaffa Glesbygdsverket, Presstödsnämnden och Folkhälsoinstitutet (!) och minska anslagen till bland annat Statens kulturråd, och Arbetslivsinstitutet, utan att föreslå annan organisering. Detta skulle inbringa nästan fyra miljarder (och inga extra arbetslösa)!

Alliansen vill på detta sammanlagt plocka in summan tjugo (20) miljarder! Jag har kollat vad moderaterna (överoptimistiskt) räknade med i sin vårbudgetmotion när det gäller ovanstående poster (mdr kronor).

Avdragsregler: ?
Ej avdrag hemdatorer: 0,8
Avvecklat investeringsbidrag: 1,0
Minskade räntebidrag: 2,0
Höjd skatt rulltobak och lågpriscigaretter: 0,7
"Minskad byråkrati": 3,6
Fackavgift, inget avdrag: 3,2
Summa: 11,4 + ?

Antingen måste man dra in helt enorma summor på försämrade avdragsregler, eller så har man ingen aning om hur man ska ta in 9 miljarder till, eller så har man tänkt sig att genomföra ytterligare nedskärningar, till exempel på miljöpolitiken eller biståndet, som man inte redovisar.

Däremot är två saker säkra:
1) Var man inte ska ta in pengarna: skattesänkningar
2) Var man ska ta in pengarna: försämrade sjukersättningar.

Då kan det vara bra att minnas vilka som drabbas av försämringar på sjukersättningar (källa: LO-rapporten Vad vill egentligen moderaterna):


Tydligare profil kan man knappast få. Alliansens politik handlar om att ta resurser från kvinnor och ge till män, från lågavlönade och arbetslösa och ge till högavlönade och förmögna. Och just nu minst lika mycket om att försöka dölja att det är precis vad det handlar om.

28 kommentarer:

Anonym sa...

Om de ska sänka skatterna 40 miljarder per år så kan ju jag nästan rösta på dem.

Då kommer det bara ta 30-40 år av kontinuerligt borgerligt styre innan vi når rimliga nivåer.

Men som jag har uppfatat det hela så är det ca 40 miljarder på en mandatperiod. Det betyder över 100 år av borgerligt styre. Oddsen för det är inte så stora med tanke på att vänstern har styrt nästan 90% av tiden de senaste 75 år.

Anonym sa...

"En parasit är en organism som lever av och på eller i en annan organism, en värd, genom att ta sin näring från denna. Oftast orsakar parasiten någon form av skada på värden."

Problemet är väl kanske att jag, trots att jag ser mig som en "vänsternisse" inte snor särskilt mycket från andra, varken rika eller fattiga. jag lever på mitt socialbidrag, och ibland av en del generösa donationer som mina föräldrar bidrar med. Tack till dem.

Att du jämför solidariteten med parasiter blir jag dock fly förbannad för! Solidaritet är vad som hjälper svältade människor i afrika eller asien att överleva. Solidaritet är vad som hjälpte så väl svenskar som thailändare ever flodvågorna. Solidariteten hjälper nu stackarna i New Orleans. Solidariteten är grundstommen i så gott som alla internationella sammarbetsorgan (FN eller Nato osv). Solidariten, viljan att bringa andra något gott, är vad som tillåter mig att gå i skola utan att betala en massa, som under början av 1900-talet.

Att inte främja, eller tala gott för solidariteten, är enligt mig att tala illa om demokratin och friheten!

Anonym sa...

Förlåt, studiebidrag ska det vara, i andra stycket...

Anonym sa...

“Även kostnaderna för förtidspensionerna måste begränsas. Avsättningar till pensionssystemet för personer med sjuk- och aktivitetsersättning samordnas med vad som gäller i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna.”

Man uttalar att man vill ha samma stuk på allt, man avser att sjukersättning, akassa och förtidspensioner skall var i samklang med varandra efter 300 dagar.
Avsättningar till pensioner för de som har aktivitetsersättning skall ske för bruttonivån 7040 kronor. Vad gäller förtidspensioner skall de övergå “frivilligt” till riktiga pensioner vid 61.
Vilket enligt nuvarande regler betyder att många hamnar på brutto ca 6700 kronor. Sjukersättningen kommer de att lägga på samma nivå som akassan efter 300 dagar med motiveringen att “det är lika bra att dom vänjer sig” dom har även sagt att ingen skall “gå sjuskriven mer än 6 månader”

KAS
Dom är ärliga, enkla och brutala.
http://bloggarna.se

Anonym sa...

Vad Ali inte verkar förstå är att våran välfärd är starkt knuten till våran ekonomi.

Även om en borgerlig regering vill lägga procentuellt mindre av våran BNP på välfärd, så kan man ändå på sikt säga att med en högerpolitik kan mer resurser i kronor mätt läggas på välfärd. Detta på grund av att högerpolitik leder till starkare ekonomisk tillväxt. Till exempel är jag övertygad om att det spenderas fler kronor i välfärd per person i Sverige jämfört med Kuba, Kina, Nordkorea och andra länder med "socialistisk" politik.

Det intressanta är naturligtvis att hitta den optimala fördelningen av resurser till välfärd. Vi kan i alla fall konstatera att sossarnas konstanta höjningar av skatter, faktiskt inte har lett till bättre välfärd. Jag är övertygad om att de extremt höga skatter vi har i Sverige idag faktiskt är roten till mycket ont. Dessvärre verkar vänstern vara inne i en ond cirkel, mer och mer skatt tas ut för att klara välfärden vilket drabbar våran ekonomi hårt, samtidigt som faktiskt välfärden inte blir bättre.

Dessa dagar skall föreställa högkonjuktur och det sägs att ekonomin i Sverige är bra idag. Låt mig gissa att nästa lågkonjuktur inte kommer att bli rolig.

Vad Sverige behöver är en högerpolitik som ger oss en starkare ekonomi, detta har alla i vårat samhälle ekonomisk nytta av på sikt, även de svagaste grupperna.

Anonym sa...

I USA lägger man betydligt mer pengar på det som i Sverige brukar kallas välfärd.I USA går 64% av konsumtionen till vård, omsorg och utbildning medan motsvarande siffra för Sverige är 36% (OECD 2002).

I USA är mer av välfärdstjänsterna privata. Det betyder att man kan få större produktivitetsutveckling inom de sektorerna.

Man kan inte höja skatterna i Sverige för att kompensera för detta. Ska man upp i 64% offentlig välfärdskonsumtion så måste man höja skatter väldigt mkt. Problemet är att det inte går att höja skatterna så mkt. Skattekilarna blir helt enkelt för stora och den ekonomiska nyttan av arbeta uteblir på sådana nivåer.

Så med nuvarande system så kommer välfärden att urholkas mer och mer. Folk märker detta men de förstår inte tyvärr inte varför. Planekonomi fungerade inte i Sovjet och det kommer inte heller fungera här.

Der jag undrar är varför vi ska behöva upprepa samma fel. Vi har ju ett förnuft att tänka med och vi borde kunna lära av andras misslyckanden.

Ali Esbati sa...

USA och sjukvården är faktiskt ett mycket bra exempel. Mer av samhällets totala resurser går till sjukvård, utan att man får ut så mycket som i flertalet europeiska länder - hälsoindikatorerna är extremt dåliga i jämförelse med andra I-länder. Anledningen är helt enkelt att privat vård är dyr, ineffektiv och djupt orättvis.

Anonym sa...

Peter och Neoliberal agenda (Adaktusson??): ni är mycket läskiga typer. Kombinationen av att vara korkad och förakta människor är jävligt läskig.

Anonym sa...

"Anonymous said...
Peter och Neoliberal agenda (Adaktusson??): ni är mycket läskiga typer. Kombinationen av att vara korkad och förakta människor är jävligt läskig."

Jag vet inget om dessa två gentlemen , men att kalla dessa för korkade och jävligt läskiga utan att på ett konkret sätt förklara varför är ingen bra metod att vinna anhängare. Man skulle kunna tro att Anonymous är en välbetald timbrotyp.

Anonym sa...

Skulle vilja säga att en värre kombination är en person som är smart och föraktar människor. Såna brukar kunna ställa till större skada.

Anonym sa...

Fundering angående "historisk SGI". Hur kommer det att fungera med denna beräkning av SGI i motsats till faktisk eller antagen beräkning av densamma vad gäller t ex barnlediga som återvänder till yrkeslivet? Hamnar SGI då t ex på en nivå baserat på ett genomsnitt av de senaste två åren kan ju ersättningen bli orimligt låg för dessa personer?

Anonym sa...

USA är inte ideallandet för mig när det gäller sjukvård. De har också problem med statliga regleringar och offentliga system.

Jag är tex. mot deras importrestriktioner på läkemedel och att läkare kan stämmas för mångmiljonbelopp. Man får kostnader som driver upp priset på privata försäkringar.

Men problemet kvarstår. Folk kommer efterfråga mer och mer välfärdstjänster i framtiden. Hur ska vi möta denna efterfrågan i Sverige?

Höja skatterna går inte.

Den svarta/gråa sektorns andel av BNP är redan dubbelt så stor i Sverige(ca 20%) jmf. med den i USA(ca 9%). Antalet arbetstimmar i USA är också ca 20% fler än i Sverige. Det lönar sig bättre att arbeta där. Idag betalar man ca 2/3 i skatt. Ska vi höja till 4/5 så räcker det med att 1/5 av de som idag betalar skatt slutar att arbeta vitt för att staten ska gå back på höjningen.

Med skattekilar på 2/3 så måste den person hushållen betalar vara 9 ggr så effektiv för att det ska löna sig jmf. med att göra jobbet själv. Har man skattekilar på 4/5 så blir det 25 ggr. Kan man på en arbetsmånad göra mer än vad en målare utför på en dag så lönar det sig bättre att stanna hemma och göra jobbet själv.

Anonym sa...

"Höja skatterna går inte."

Jodå, det går alldeles utmärkt. Idag är skatterna i Sverige mer än dubbelt så höga som det var på 50-talet. Betyder det att vi är fattigare idag? Nej, naturligtvis inte. I relativa tal går en större del av vår inkomst till offentlig konsumtion. Men i absoluta tal så har även den privata konsumtionen ökat. Teknisk utvecklig skapar nämligen tillväxt.

Med en ständigt ökande tillväxt är det fullt möjligt för oss att i absoluta tal ständigt öka vår privata konsumtion samtidigt som skatten ständigt höjs.

Faktiskt inte bara möjligt utan rentav nödvändigt om vi vill ha ett civilicerat samhälle där alla människor garanteras tillgång till likvärdig vård, omsorg och utbildning.

Anonym sa...

Fantastisk okunskap här:

"Med en ständigt ökande tillväxt är det fullt möjligt för oss att i absoluta tal ständigt öka vår privata konsumtion samtidigt som skatten ständigt höjs."

1. Skattekilen som uppstår med höjda skatter tar död på all serviceindustri.

2. Tillväxt innebär högre reallön vilket innebär högre skatteinbetalning -helt utan att höja skattesatsen!

Har du alltså inte förstått att skatteintäkterna går upp när ekonomin expanderar UTAN att någon skattesats behöver höjas?

"Faktiskt inte bara möjligt utan rentav nödvändigt om vi vill ha ett civilicerat samhälle där alla människor garanteras tillgång till likvärdig vård, omsorg och utbildning."

Ni låter som bandspelare när ni tuggar samma gamla trötta och utslitna fraser om och om igen!

Konstigt att länder med halva skattetrycket kan vara mer civiliserade och ha bättre vård, omsorg och utbildning!

Anonym sa...

När kan Ali och andra vänsterdebattörer greppa detta:
Att sänka bidragen för A och samtidigt sänka skatten för B är inte att ta från A och ge till B, det är att ta mindre från B och ge mindre till A.

Anonym sa...

Per:
A är arbetsoförmögen, dvs har sådan värk dagligen att arbete ter sig orimligt, trots att viljan finns att arbeta och därutöver redan nu har så låg ersättning att A har svårt att få pengarna att räcka. A har sina mediciner på avbetalning, A har inte råd att gå till tandläkaren etc etc.
Hur legitimerar man då det ställningstagande att A nu borde få ÄNNU mindre att leva på? Kan en högre levnadsstandard för B (skattesänkningar) rättfärdiga en ytterligare sänkning av livskvaliten för A?
Kommer A då att automatiskt bli friskare? Eller är önskemålet att A helt enkelt inte ska orka med tillvaron och försvinna på eget initiativ?
Vad är egentligen önskemålet, dvs den förväntade effekten, av sänkta ersättningsnivåer, för t ex smärtpatienten A?

Anonym sa...

Om jag fick bestämma så skulle vi göra så här:

Alla som idag lever på statliga "försäkringar" får fortsätta att leva på dem enligt de utlovelser som politiker gjorde när de blev beroende av utbetalningarna. Det är inte de sjukas och arbetslösas fel att vi har haft usla socialistiska system utan kontrakt tidigare. De som inte är sjuka/arbetslösa får däremot de nya försäkringsreglerna.

Sen sänker vi skatten. Folket kan då frivilligt teckna en försäkring hos fack, privata företag eller andra organisationer för sina skattesänkningarna. Man kan även tänka sig att staten i ett inledningsskede kan ha någon typ av försäkring. Det viktiga är dock att försäkringen tecknas frivilligt och att försäkringstagaren får ett kontrakt så politiker inte kan ändra villkoren husomhelst i efterhand.

Reinfeldts snack är helt uppåt väggarna. Folk vill ha social trygghet! Grejen är att staten inte ska tvinga på medborgarna ett statligt system, och specilelt inte ett som funkar uselt. Om Reinfeldt hade velat avskaffa den dåligt fungerande planekonomiska matproduktionen i Sovjet så skulle hans argumentation gått ut på att vi ska äta mindre...

Suck.

Anonym sa...

"2. Tillväxt innebär högre reallön vilket innebär högre skatteinbetalning -helt utan att höja skattesatsen!

Har du alltså inte förstått att skatteintäkterna går upp när ekonomin expanderar UTAN att någon skattesats behöver höjas?"

Problemet är dock att den tekniska utvecklingen gör att tjänsteproduktion hela tiden blir relativt dyrare. Mekanisering och datorisering gör att man kan producera mer per arbetad timme inom industrin. Däremot så kan inte en lärare lära ut mer per timme eller en undersköterska vårda fler gamlingar per timmen. Alltså måste en större andel av BNP gå till den offentliga sektorn.

Och när vi har tillväxt i ekonomin kombinerat med en stark fackföreningsrörelse som ser till att tillväxten används till reallöneökningar är ju det inget som helst problem. En större andel av vår lön går till offentlig sektor. Men i absoluta tal så får vi mer pengar även till privat konsumtion. Så vi kommer kunna köpa finare bilar, större teveapparater och godare mat till oss själv samtidigt som vi får bättre vård, omsorg och utbildning i den offentliga sektorns regi.

Anonym sa...

"Problemet är dock att den tekniska utvecklingen gör att tjänsteproduktion hela tiden blir relativt dyrare. Mekanisering och datorisering gör att man kan producera mer per arbetad timme inom industrin. Däremot så kan inte en lärare lära ut mer per timme eller en undersköterska vårda fler gamlingar per timmen. Alltså måste en större andel av BNP gå till den offentliga sektorn."

Nej, du blandar begreppen nu.
Om effektiviteten ökar så att ekonomin expanderar så betalas automatiskt mer skatt in.

Servicejobb kostar inte mer för den sakens skull. Det är irrelevant om dessa blir relativt dyrare eller ej -de kostar inte mer!

Så: Vi har mer skatteintäkter, samt tjänstejobb som kostar samma som förut. Inte kan jag se något skäl att höja skattesatserna ytterligare.

Anonym sa...

Kan man tolka diagrammet som att det bästa för att sänka sjukdomar och sjukersättninger är att fler personer flyttas från offentlig sektor till privat?

Ali Esbati sa...

Ian: Man kan också "tolka" diagrammet som att det bästa kvinnor kan göra för att bli friskare är att byta kön.

För övrigt noterar jag du tror att LO-medlemmar är offentliganställda. Möjligen tror du även att man blir frisk av att få mindre pengar. Vad vet jag.

Anonym sa...

Hjälper låga ersättningar mot sjukdom?

Jag minns när jag var sjuk en gång för ett halvår sedan. Jag var förkyld och hade 39 graders feber. Blev sängliggande i fyra dagar, vilket var lite besvärligt emedan jag hade ganska mycket att göra på jobbet vid den tiden.

Om sjukförsäkring legat på 65% istället för 80% hade då min feber gått ned efter två dagar istället för fyra? Alvedon hjälper ibland mot feber men gör låga ersättningsnivåer verkligen det? Kan någon moderat förklara det för mig?

Anonym sa...

"Jag minns när jag var sjuk en gång för ett halvår sedan. Jag var förkyld och hade 39 graders feber. Blev sängliggande i fyra dagar, vilket var lite besvärligt emedan jag hade ganska mycket att göra på jobbet vid den tiden.

Om sjukförsäkring legat på 65% istället för 80% hade då min feber gått ned efter två dagar istället för fyra? Alvedon hjälper ibland mot feber men gör låga ersättningsnivåer verkligen det? Kan någon moderat förklara det för mig?"

Ja, så är det säkert! Alla 20% som får esättning för att inte jobba ligger säkert hemma med feber! Att jag inte har tänkt på det förut!

Ni i vänster har ju noll koll på verkligheten. Varför går ni på med era fantasier hela tiden? Vad får er att blunda för verkligheten och raggla samma lögner hela tiden?

SANNINGEN är att den mesta "ohälsan" är olösta konflikter på jobbet. Folk är inlåsta av LAS, och den enkla vägen ut är sjukskrivning!

Anonym sa...

"Ian: Man kan också "tolka" diagrammet som att det bästa kvinnor kan göra för att bli friskare är att byta kön."

Om det hade varit män som hade varit så mycket mer sjukskrivna än kvinnor så hade det tolkat som att män inte hade varit lika lämpade att vara ute i arbetslivet.

Men nu är det ju tvärt om, och då måste man tolka det på ett politiskt korrekt sätt.

Men vet du vad Ali, sanningen är enklare än så, och PK för alla utom socialister!

SANNINGEN är att arbeten inom det offentliga monopolet suger, och att det är kvinnor som utför dessa arbeten. Varför suger de då? Jo, därför att en monopolarbetsgivare kan suga utan att gå i konkurs.

Men Ali vill ju göra allt statligt, så denna sanning blundar han gärna för.

Väx upp nu Ali! Sluta snart larva dig med denna BEVISAT VÄRDELÖSA ideologi som kallas för "kommunismen".

Anonym sa...

Ali sade:

"Antingen måste man dra in helt enorma summor på försämrade avdragsregler, eller så har man ingen aning om hur man ska ta in 9 miljarder till"

Hur kommer det sig att mindre än 1% av budgeten är "helt enorma summor"?

(För er kommunister: 1% = en hundradel)

Anonym sa...

Dagens harakiri:
Hej! Jag är en medelålders kvinna som är förtidspensionerad pga värk i ryggen. Jag är även arbetslös då jag förlorade min anställning pga av sjukdomen.
Vill gärna arbeta, men tror inte jag klarar det då jag har svårt att klara den vanliga vardagen/existensen. Men jag slutar inte hoppas på att jag någon gång kommer att klara arbete.
Förtidspensionen är ynkligt liten, jag har svårt att få den att räcka till. Det är dyrt med mediciner och läkarbesök.
En sänkning av min ersättning vore katastrofal.
Om ett år är det val, min röst kommer troligen att gå till Vänsterpartiet då det är det parti som känns närmast för mig ideologiskt. Lika rätt för alla, solidaritet och demokrati är något jag värnar.
Märk väl att detta jag skrivit här är min vardag, mitt liv.
Vänligen.

Anonym sa...

Hej!

Jag kan inte avstå från att resonera lite kring sjukdomsbegreppets komplexitet.

Somliga är sjuka och blir friskare av att inte arbeta.

Andra är sjuka och blir sjukare av att inte arbeta.

Inom vissa typer av vård är det en central åtgärd att ta bort sjukdomsvinsterna. Man talar då inte främst om pengar. En patient med kronisk smärta (t.ex. reumatisk artrit) får inte "belönas" för sina symptom, eftersom det riskerar att aggravera besvären.

Jag kan tänka mig att det finns en grupp sjukskrivna människor som skulle må mycket bättre av att tvingas arbeta igen, vilket man skulle uppnå med sänkta ersättningsnivåer.

Naturligtvis vet jag inte hur många de är. Jag vet inte heller någon bra metod för att skilja dem från personer som borde vara sjukskrivna.

Men det står i alla fall klart att sjukskrivna ibland blir friskare av sänkta ersättningsnivåer.

Anonym sa...

Jag läste först nu inlägget ovan. Det jag skrev har ingenting att göra med den svåra situation som "dagens harakiri" beskriver.