Detta är en dag då det sägs och skrivs mycket om Palmemordet. Rätt så. Palme – och mordet – har lämnat starka spår i det svenska samhället. Det är viktigt att minnen bevaras, kunskaper förkovras, skeenden analyseras. Dagens Nyheter har ett smakfullt bildspel med ljud på hemsidan idag. Rekommenderas.
Här följer nu också en krönika. Jag fick tillsammans med Johan Norberg, Birgitta Ohlsson och Åsa Westlund en förfrågan av tidskriften Fokus att skriva om arvet efter Palme. Körnikan är (marginellt kortad) med i veckans nummer. Det vackra Palmecitatet från den socialdemokratiska partikongressen 1975 kan i längre utdrag hittas här.
----------
Vi kom till Sverige några månader efter Palme-mordet. Jag minns kurdspår och Ebbe Carlsson-affär. Socialdemokratins samtidiga politiska förflackning pågick under mindre uppmärksammade former.
För mig är Palme en storartad politiker; som sådan bärare av en komplex resultatlista. Men han är också ett fenomen som speglade sin tid.
Palme var insyltad i de skändligheter då hemlig polis, partifolk och fackliga ombud användes för olaglig registrering av hundratusentals svenskar, som ännu inte fått någon ursäkt. Och även om många idag ser Palme som någon sorts vänsterytter, bidrog han till exempel till att urvattna löntagarfonderna – socialdemokratins sista allvarliga försök till radikal reformpolitik.
Å andra sidan är hans gärning en värdig exponent för en framsynt och framgångsrik svensk arbetarrörelse. Jag vill framhäva två saker som påfallande sällan lyfts upp i hyllningstalen.
En är Palmes faktiska internationalism. Inte som allmänt prat. Tidens realpolitiska hycklerier till trots fanns ett principiellt ställningstagande för även små staters rätt till självbestämmande och egna vägval. Få svenskar begriper idag Palmes kvardröjande storhet i många av världens hörn. Den byggde på att Palme reagerade mot stormaktsförtryck och tog ställning för människors värdighet. Det står i bjärt kontrast till dagens s-ledning, som fraterniserar med USA mot folken i fattiga länder, och som obekymrat säljer ut svenskt oberoende.
Den andra är Palme som rörelsemänniska. Han kom från högborgerliga förhållanden, men danades i det dagliga gnet som trots allt knöt folkhemmets ledare närmare folket och fick miljoner svenskar att ta större del av samhällsbygget än på många andra håll. Så kunde hans avslutningsanförande på den socialdemokratiska kongressen 1975 bli ett av de vackraste politiska talen på svenska: ”Vi ses igen i Folket Hus, i studiecirkeln ’Att möta framtiden’, vid möten i arbetarekommunerna och facket. […] Vi ses igen, kamrater, någonstans i skärningspunkten mellan drömmen och slitet, i människors möte till prövande samtal och gemenskap”.
För mig är denne Palme inte – och behöver inte vara – en rosenskimrande avgudabild att nostalgiskt lyfta fram i högtidsstunder ämnade att dölja ett dåligt samvete. Han representerar både en konkret historisk era, och politiska ideal och styrkor som hör framtiden till. Tillåt mig betvivla hur väl dagens socialdemokrati kan förvalta det arvet. ”Jag är en demokratisk socialist med stolthet och med glädje” sade Palme. Jag kan skriva under. Kan statsministern?
tisdag, februari 28, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
14 kommentarer:
Wow. Finns det talet (avslutningen av 1975 års kongress) online?
Ali! Du måste se till att fixa ÅÄÖ-problemet och ta bort förmodereringen. Din blogg kommer annars sakta tyna bort.
Nej dagens statsminister har ju klart deklarerat att han inte är "socialist" utan Social Demokrat!
Så han skriver inte under.
En demokratisk socialist är en kontradiktion eftersom praktiserad socialism leder till demokratins avskaffande. Vakna!
Steven,
Nu ökar i och för sig besöksantalet sakta men ständigt... Fast jag håller med dig om att båda sakerna är ett problem. Jag har försökt lösa ÅÄÖ-problemet, och även tipsat om att man ganska enkelt ska kunna byta till UTF-8 om det ser konstigt ut. Funkar det nu? När det gäller förmoderering så införde jag ju det när någon knäppskalle började toksända porrlänkar. Jag kanske testar utan snart ett tag, men det här sättet har också sina poänger. De kommentarer som skrivs har en annan karaktär.
Pierre,
Jag lade ju in en länk till Wikiquotes, där det finns massvis med citat. Men här är avslutningen - fantastisk:
"Vi ses igen, kamrater!
Vi ses i Folkets hus, i studiecirkeln, vid möten i arbetarekommun och i facket. Vi ses igen i futten på byggarbetsplatserna, under rasten klockan 9:15, någonstans mellan mackan och kortleken, en stunds politik. Vi ses igen efter 1 timma och 48 minuter när Gunnar Sträng avslutat en kort inledning på en distriktskongress.
Vi ses igen i valstugan, dessa den svenska sågverksindustruns kuttersmycken, vid bråten av valsedlar och broschyrer, med ivriga människor som frågar och skall få svar.
Vi ses igen i portgången med packen av broschyrer. Du tar uppgång A och jag tar uppgång B. Framför Konsum, i planteringen, på torget, i hörnet mot Storgatan, vid fabriksgrinden klockan 7 en kulen morgon, i Stockholms city på tunnelbanestationen med glesa turer och 70-kort.
Vi ses på Götaplatsen med facklorna och fanorna och sången, när folket kommer från varven och verkstäderna. Vi ses igen, kamrater, någonstans i skärningspunkten mellan drömmen och slitet, i människornas möte till prövande samtal och gemenskap. Vi ses igen, kamrater."
Jättebra skrivet. Jag försökte mig själv på att skirva på min blogg om hur samhället förändrats på 20 år och fokuserade på internationalismen. Då var det solidaritet med tredje världen, idag bryr sig få om u-länderna. Är man interesserad av internationella frågor menar man främst EU frågor.
ali,
asså vi skitriksktiga diskrminerade mac-användare...
nu funkar det på framsidan men fortfarande inte på kommentatorsidan.
är det en bojkottskampanj mot safari?
vill tipsa om att gå in på sveriges radios hemsida och lyssna på samtalet mellan palme och hon som sitter gisslan på norrmalmstorg. det är enormt långt och lätt tradigt då och då men ändå intressant. det viset som han i vissa lägen försvarar polisen här förvånar mig. men jag vet förstås inte vad ajg skulle gjort i samma läge. bara att jag nog inte resonerat som han.
jag kan inte länka på ett snyggt sätt men
http://www.sr.se/cgi-bin/mall/artikel.asp?programID=1602&Artikel=758331
tyvärr verkar inte talet pierre frågar efter ligga där. annars finns det mycket annat som är intressant.
Det är inte svårt att förstå varför det varit dödstyst om Palme i 20 år nu.
Den demokratiska vision Palme ständigt ville utveckla och sprida ut bland folket dog slutligen med inträdet i fascistunionen och smygmedlemskapet i aggressionspakten NATO. Olof Palme var mot ett sådant medlemskap.
Dagens "socialdemokrater" talar inte gärna om Palme för de har väl i alla fall kvar förmågan att skämmas, de har reducerat sig själva till en babblande diskussionsklubb av räknenissar som sitter och räknar ut vad de senaste nedskärningarna kostar i röstbortfall.
I sin utmärkta bok “Att vilja gå vidare” argumenterade Olof Palme mot tanken på medlemskap i bankir & direktörsunionen €U:
“EU är farligt för små länder som Sverige, om det nationella oberoendet påverkas… Vi är inte medlemmar av EU och vi kommer inte heller att bli medlemmar av EU, men vi samarbetar med EU utan problem”
“Den svenska neutralitetspolitiken bestämmer vi själva. Dess innebörd är alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig. Därför ansluter vi oss inte till militära allianser, (Läs NATO) fogar inte in oss i något stormaktsblock. (Läs EU) Därför måste vi genom fasthet och konsekvens skapa förtroende för vår förmåga att hålla fast vid den valda handlingslinjen, (Läs självständigheten) förtroende för vår vilja att inte falla undan för påtryckningar från främmande makt. ” (Läs marknadskrafternas sekteristiska sammanslutningar & Lobbyorganisationer)
Jag tror att de som beodrade mordet på vår stasminister såg det som ett nödvändigt ont i deras agenda, Palmes politik blev under 80-talet till en rad eftergifter åt “marknaden” och allt mer uddlös men Palme var framför allt det levande HOPPET om att en annan värld var möjlig, inte bara för vanliga svenskar utan för latinamerikaner i USAs fascistddiktaturer och fattiga världen över.
Det är nu liksom då de som Olof Palme kallade SATANS MÖRDARE som anger tonen i världspolitiken, som släcker hoppet för miljontals människor världen över.
Först, väldigt vacker text. Har också förundrats lite av hur Palme för s-toppen verkar ha blivit någon slags abstrakt gestalt som gärna kan hyllas men vars politiska gärning och ideal det ska hållas alldeles tyst om.
Sen utan att säga något om innehållet i anonym 4.21 i övrigt tyckter jag att någon borde göra en seriös studie över sambandet mellan användadet av adjektiv och benägenheten att ta till konspirationsteorier... :-)
Liberalmuppen "Anders" talar om "konspirationsteorier"...
Uppenbarligen ett modeord bland ultrahögerfascister när folk i allmänhet börjar se vissa sammanhang som i Palmemordet nu så här 20 år efteråt.
Jag vet inte hur många fjun "Anders" har på hakan eller om han ens var född när vår sista statsminister mördades, men det spelar mindre roll egennyttiga samhällsparasiter var de samma nu som då med den lilla skillnaden att de då fick betala för sig och att det fortfarande ansågs fult att vara parasit.
Märk väl hur mycket pengar och inslag som försöker förankra en medellös pundare som Palmemördare i dagarna. Men genom att hävda att det är han så måste man luta sig mot indicier som inte har hållit för en rättslig prövning, och det är spekulation om något.
Ser man till den så kallade "utredningen" och med vilken målmedvetenhet de köpta förrädare till ministrar Palme trodde på som innan han ens kallnat knuffade Sverige över kanten ut i det nyliberala medeltidsmörkret, så klarnar bilden om vilka mördarna var. Vi som var med kommer ihåg liberalmupparnas hatkampanjer och nidbilder, vivnanliga hederliga arbetare grät medan fascisterna applåderade...
Hmm, hysteriska villfarelser, uppenbar sinnesförvirring, en smula obehagligt men ändå underhållande...
Stellan? Är det du?
PS. Du får ursäkta sunkig kommentar på en bra text Ali, men släpper du igenom uppenbart sjuka saker som anonym ovan så blir det lätt så...
"Vi ses igen i portgången med packen av broschyrer. Du tar uppgång A och jag tar uppgång B." Det var nog sista gången vi hörde en Svensk statsminister säga något sånt... Man blir ju förresten lite gammeldags-sosse-romantiker av att läsa det här.
Bra skrivet, Palme är värd nyanser.
Skicka en kommentar