Privatiseringarnas pris

I senaste numret av Kommunalarbetaren finns ett intressant uppslag om privatiseringarnas verkliga pris. Gruppboenden som ser till att öka lönsamheten genom att pressa personal och kvalitet. Och i spåren av det: personal som tystas. Företaget Attendo har varit föremål för 56 tvisteförhandlingar med facket sedan augusti förra året. Det finns 32 arbetsskadeanmälningar. Men det är mycket svårt att få de anställda att tala öppet om saken. Att de flesta anställda är kvinnor bidrar förstås till situationen. Det är svårt att tänka sig att arbetsgivare skulle komma på tanken att be anställda på manligt dominerade arbetsplatser att handla på Ica på sin fritid.

Pantea Parsi, som tröttnat och sagt upp sig, berättar om en provanställd som fick sluta när hon vägrade handla på sin fritid. Minns då att högeralliansen aktivt motverkat alla försök att skapa fastare arbetsvillkor och inför valet till och med utlovar mer av tillfälliga lösningar på arbetsmarknaden.

Förutom det konsekventa ställningstagandet för mer av privatiseringar och avregleringar då.

Exemplet i Kommunalarbetaren är inget undantag. Tvärtom. I rapporten ”Privatiseringarnas pris” som Klas Rönnbäck tog fram åt vänsterpartiet Stockholm förra året, kunde man läsa att de privata äldreboendena i Stockholms stad i den största jämförande kvalitetsundersökning som genomförts, fick sämre omdöme i 59 av 59 ställda frågor.

Få saker kan så tydligt understryka de verkliga skillnaderna mellan höger och vänster i politiken. Högern står inte på vanligt folks sida. Så enkelt är det.