DN rapporterar om förändringarna i Sveriges utrikesrepresentation. Bland annat försvinner ambassaderna i Filippinerna, Angola och Laos. Istället tillkommer det som tidigare meddelats i Baghdad och Kabul. Och så ska den svenska närvaron hos den kärnvapenbestyckade angreppspakten Nato ”uppgraderas”. Det visar enligt regeringsbeslutet ”den betydelse Sverige fäster vid samarbetet med Nato”, som den motvilliga svenska opinionen alltså försäkras om att vi inte ska anslutas till, men som vi varje dag sugs upp i, utan offentlig debatt. Och så ska vi alltså ha ambassader i länder vilkas regeringer är fullkomligt beroende marionetter för nämnda militära angreppspakt, som för närvarande ockuperar länderna.
Vänsterpartiets utrikespolitiske talesman Hans Linde lyfte denna fråga redan i mitten av november. Vänsterpartiet skriver i sitt yttrande: ”Att i dagsläget öppna ambassader i dessa länder kan inte ses som något annat än ett stöd till USA:s ockupationer och ett försök att ge legitimitet till två regimer som saknar det”.
Bort alltså, från utvecklingsländer, där en svensk närvaro stärker möjligheterna till bredare uppfattning om världsläget och till en mer självständig utrikespolitik. Upp och hoppa i knäet på herrarna i Washington istället.
För övrigt rapporteras samtidigt om ändringar i Sveriges bidrag till FN-systemet. FN:s utvecklingsorgan UNDP har under lång tid med begränsade resurser utfört ett mycket värdefullt arbete med statistikinsamling, analys och en del projekt, som fördjupat förståelsen för den globala utvecklingen. Bland annat har UNDP:s Human Development Report och det Human Delevopement Index som presenteras där, bidragit till en global debatt där blicken kan lyftas en aning från de snäva siffror som Världsbanken och IMF presenterar. På så sätt har organisationen varit, och fortsätter att vara, en modest men viktig röst i den stora men fattiga kör av kritiker gentemot de nämnda, USA-ledda organisationernas katastrofala, marknadsfundamentalistiska ”rekommendationer”.
Det känns med andra ord helt följdriktigt att den svenska regeringen nu kraftigt skär ned på sitt bidrag till UNDP.
torsdag, december 20, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Ja, HDI är ett bra mått. Här är ett diagram med länders frihetsgrad plottat mot HDI. Kuba placerar sig anmärkningsvärt bra vad gäller HDI.
Ambassaden i Bagdad är avgörande för att stoppa fundamentalistiska terrorgrupper innan de kommer till Sverige. Bättre att slåss med dem där än här.
Den ständiga mobbningen av USA o Nato börjar bli tämligen tröttsam från Ali´s sida.
Vad var alternativer efter det Adolf låg på rygg min vän? Ett krig för frihet där vi inte spillt blod, annat än på andras bekostnad o glidit runt på en räkmacka.
Men förstås, innerst inne ville du nog att Stalin tagit över här också så vi fått chans att bygga det kommunistiska haveriet som numera gått kvav i ständiga konvulsioner. Östeuropa föll, du var inte ens född för att se detta totala haveri, men jag var med, har t o m bilder på förfallet trots fotoförbud i dessa förebilder och demokratiska stater.
Apropå utrikespolitik, dagens fräschaste -- Gunnar Hökmark kommenterar ANC:s (iofs. förmodligen olyckliga) val av Jacob Zuma till partiledare:
"Där Sydafrika kunde ha varit en ledstjärna kan det nu bli en experimentverkstad för det sämsta av stamtänkande förenat med gammal kommunism."
Stamtänkande, minsann? Å andra sidan har han väl förhoppningsvis rytmen i blodet.
Ja, även om det inte får sägas i det socialistiska akademiska finrummet, gäller det väl att spela congas av bara helvete.
Jag håller helt med om den intressanta analysen av utrikespolitiken - och frågar mig dessutom rent neutralt om det är rätt läge att satsa på Baghdad nu när amerikanerna själva är på väg ut (presidentvalet)?
tyvärr blir slagdängan till försvar för UNDP och mot Världsbanken trött, sakmässigt felaktig och ett gott exempel på hur mycket som är fel med denna världsuppfattning.
Budget UNDP 2005: cirka 4.4 miljarder dollar
Budget VB 2005: cirka 1.7 miljarder dollar
Andel av budget som finansieras med svenska biståndsmedel:
VB: 0% (budget kommer från intäkter på lån till medelinkomstländer såsom Mexico, Turkiet, Kina, Brasilien)
UNDP: ungefär en sjättedel... är det rimligt?
Angående statistik så är det väl ungefär samma siffror i de båda rapporterna (World Development Indicators och Human Development Report?
Skicka en kommentar