måndag, oktober 20, 2008

Böcker vi minns



David Lereahs tidigare bok "Growing Rich - How to Make Money in the New Information Economy" kom ut i juni 2000.

7 kommentarer:

Anonym sa...

Men det kanske är bäst att läsa boken innan man som du avfärdar den som skit. Ok, i det här fallet kanske man inte behöver det.

Björn Nilsson sa...

Jag tycker den där bilden faktiskt illustrerar hur drömmen om det egna hemmet flyger iväg framför näsan på de förhoppningsfulla människorna. Men det var väl inte så omslagsmakaren tänkte sig när det begav sig.

Strax innan IT-bubblan sprack var det visst någon nisse som skrev en bok om att Dow Jones skulle upp till 30 000 och stanna där för all evighet. Är det inte detta som kallas "crank literature" over there?

mrtn sa...

DOW 36.000! DOW 36.000!

Forresten så har den forsiden du har over Gotham som sin overskriftsfont. Det er den fonten Obama bruker i sin markedsføring og branding. Tilfeldig? NEPPE.

Anonym sa...

Eller kanske "Crack litterature"?

Anonym sa...

Det som er interessant er at forfatteren var sjefsøkonom for eiendomsmeglernes (fastighetsmäklarnas) forening, National Association of Realtors. Han hadde altså en klar egeninteresse i å blåse opp markedet og fremstille utsiktene som mye bedre enn de egentlig var. Boken du har bilde av kom forøvrig ut i februar 2006.

Etter at jeg leste om denne fyren, har jeg blitt mye mer kritisk til statistikken som norske eiendomsmeglere legger frem.

Anonym sa...

jag orkar inte läsa den här bloggen längre. jag mar psykiskt daligt av alla norska ufo-kommnetarer.

Anonym sa...

Man skulle kunna samla en antologi av de naiva eller glatt cyniska uttalanden som finansnissar, mäklare, direktörer och deras apologeter strött omkring sig de senaste tjugo åren. Mina favoriter är Per Betgknut (under en tid VD på tidningen Arbetet och ansvarig för en omgång personal-nedskärningar som förvisso inte räddade tidningen långe: "Alla har sovit dåligt. Vi som ledde tidningen kunde inte sova av oro för att den inte skulle klara sig. De som jobbade på golvet kunde inte sova av rädsla för att förlora sina jobb." (Bergknut gick med en miljonbonus för sitt hårdhänta sanerande, men tidningen dog i all fall...)

och Lars Ramqvists "Jag har sagt till mina barn att sluta använda ordet rättvisa. Den som tar till det ordet försöker bara snacka till sig något som det inte finns objektiva skäl att han ska få" (vad var de objektiva skälen till hans barns lyxrenoverade lägenheter i innerstan, kan man undra?)