De svenska politiker som genom sitt bidrag till svenskt uppgående i Nato, vill få en klapp på axeln av de stora grabbarna i de stora sammanhangen, gör både världen och Sverige till farligare platser. Sverige gör sig till en kugge i ett övergreppsmaskineri som i olika hörn av världen underblåser hat och oförsonlighet.Läs gärna.
Det är Natostyrkornas samlade brott Sverige förknippas med och det är den grogrund för fortsatt våld som det skapar som Sverige blir medansvarigt för. Vi blir en del av krigsproblemet istället för att bidra till fredslösningen. Detta är inte sätt att stärka svensk fred och säkerhet - det är det största hotet mot Sverige.
tisdag, mars 31, 2009
Nato och osäkerhetspolitiken
Jag skriver på SVT Opinion om Sverige och Nato idag:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
"Många tänkte att Nato skulle läggas ned när Kalla kriget var över och Warszawapakten kollapsade"
Warszawapakten "kollapsade" inte utan lades medvetet ned av nuvarande Ryssland efter försäkringar om att öststaterna inte skulle lockas in i aggressionspakten NATO och det västliga likriktade Borgkollektivet. Inget av detta uppfyldes, aggressionspakten hade i själva verket en existenskris när man bestämde sig för att statuera exempel genom att för första gången sedan andra världskriget låta Tyska luftwaffe släppa bomber över Belgrad, huvudstaden i ett europeiskt land som varit USAs allierade i två världskrig och som två ggr under förnedrande former för angriparen, kasta ut Tyska fasciater ur balkan. Anledningen till västmakternas upstyckning och terrorbombning av Jugoslavien har senare erkänts av amerikanska attacheer och ambassadörer vara att landet vägrade rätta sig efter IMFs och USAs diktat, landet sade också uttryckligen att man inte hade någon önskan att gå med i €U. Tyskland, revanshsuget att kasta sig över Serbien efter återföreningen fick med sig övriga västmakter att uppmuntra till delrepublikerna utbrytning ur Jugoslavien och stöd till lokala terrorister. (se dokumentären ovan).
Men Ett NATO-träsk är det, Ryssland som för länge sedan vaknat ur sin tillfälliga försvagning ser inte med blida ögon på aggressionspakten som brutit alla löften och nu omringar landet från Vardö i Nordnorge till Khyrysistan. Ett läge som man brilljant bröt sig ur under Rysslands Schack-matt mot USA i Kaukasus och hela regionen förra året.
Militärstaben har nu börjat inse fiaskot att försöka paralysera Ryssland och krigen för israel och oljan i mellanöstern och börja umgås med tanken på ett svensk försvar mot Ryssen på hemmaplan i stället, bortaplan är uteslutet men hindrar alltså inte att man fortsätter att gräva ned sig i västmakternas gyttjiga skyttegrav..
Hur bra som helst. Och du var ju värsta snyggingen på bilden...
Julafton för allt reaktionärt
Det är en agenda som följs inte bara av de öppet borgerliga tidningarna utan också ofta av till exempel public service. Det är en agenda som har ett starkt grepp över opinionbildningen i Sverige, till gagn för allehanda konservativa åsikter och värderingar. Sällan har en blog varit så ensidig, propagandistiska och - ofrivilligt komiska.som komiske Ali Esbatis blog.
Vad är lögn?
Kommunikation har blivit ersatt av information, som i
oändlig mängd strömmar mot oss men som varken ger
mening eller sammanhang. Massmediernas ström av likartade,
referenslösa bilder resulterar i en jakt på det reella
och det autentiska; därför hade komiske-ALI det jobbigt med att
förklara den amerikanska informationen som Hollywoodfiktion.
Förtid, nutid och framtid glider samman i det
medieskapta postmoderna rum (där man diskuterar vad
som ska ske efter kriget innan det ens börjat), en utmaning
som fackretorikerna bör behandla genom att revidera arvet
efter Aristoteles. De tre stora retoriska genrerna, det juridiska,
deliberativa och epideiktiska, relateras bland annat till
respektive förtid, framtid och nutid.
Nato-medlemskap en katastrofe -
Skriver den russofile islamofobimarkedsføreren Ali Esbati. Som aktører for en ny og udemokratisk verdensorden har jeg full forståelse for diktatorregimenes subversive agenda. Därefter började han utbilda sig till civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm. 1998-1999 gjorde han värnplikt på Televapenkompaniet vid Upplands regemente, S1, där han utbildades i ryska. Sedan 2008 är han bosatt i Norge där han fram till början av 2009 arbetade som debattredaktör på tidningen Klassekampen
http://www.dn.se/nyheter/sverige/fra-lagen-riktad-mot-ryssland-1.777607
Men Ett NATO-träsk är det, Ryssland som för länge sedan vaknat ur sin tillfälliga försvagning ser inte med blida ögon på aggressionspakten som brutit alla löften och nu omringar landet från Vardö i Nordnorge till Khyrysistan. Ett läge som man brilljant bröt sig ur under Rysslands Schack-matt mot USA i Kaukasus och hela regionen förra året.
TBILISI, Georgia — Nearly eight months after the war between Russia and Georgia, Russian troops continue to hold Georgian territory that the Kremlin agreed to vacate as part of a formal cease-fire, leaving a basic condition of that agreement unfulfilled.
The Russian military, working with the governments and the small military forces of South Ossetia and Abkhazia, two separatist regions in Georgia, has stationed forces in two large swaths of territory that were under Georgian control before the war. Observers and diplomats say Russia has also used attack helicopters and stationed tanks in areas where none existed before the war.
The sustained Russian military presence on land captured last summer — evident during two recent days spent in the area by two reporters — provides a backdrop of lingering disagreement between the West and Russia at a crucial time: The Obama administration is pledging to recalibrate the relationship with Russia, restore cooperation in other areas and explore a new treaty on nuclear arms.
It also underscores the strength of Russia’s military position in the southern Caucasus and its enduring confidence in undermining President Mikheil Saakashvili of Georgia and standing up to the West, even as Mr. Obama and President Dmitri A. Medvedev of Russia have signaled an intention to improve relations. Mr. Obama and Mr. Medvedev met on Wednesday, and exchanged warm remarks and pledges to cooperate, raising questions in Tbilisi, Georgia’s capital, about whether the United States would push to have the cease-fire plan fully honored.
Under the conditions of the cease-fire, the armed forces of all sides were to return to the positions they held before the war, which erupted Aug. 7. The agreement required a cessation of fighting, corridors for aid delivery and no use of force. It also granted Russia a loosely defined permission to take further security measures while waiting for international monitors.
In the weeks after open hostilities ended, Russia did withdraw many armored and infantry units to prewar boundaries, including units posted along Georgia’s main highway and or near Georgia’s military bases.
The withdrawal eventually allowed many displaced Georgian civilians to return to villages that had been behind the Russian positions.
But even though European monitors have long been on the ground, Russia still holds large areas that had irrefutably been under Georgian control, and thousands of Georgians have not been allowed free access to homes far from the disputed territory where the war began.
Several areas under Russian control are at odds with the terms of the cease-fire plan. The most obvious examples are in the Kodori Gorge and the agricultural valley outside the town of Akhalgori — two large parcels of land dotted with Georgian villages that were partly deserted over the winter. No Russian forces were in either place before last August.
Russian armor remains in defensive positions on the road to Akhalgori, blocking access to the valley beyond. The checkpoint is jointly administered by Russia and South Ossetia, and the senior official present during a visit last week by two The New York Times journalists identified himself as a Russian Army major.
Russia also holds a fortified position and checkpoint at Perevi, and an observation post near the village of Orkhosani that overlooks Georgia’s highway.
Further, in recent months, Russia has conducted military patrols on territory it did not hold, landing helicopter-borne units just behind the boundary, according to the European Union Monitoring Mission, which was established after the war.
The Russian military also conducts aviation patrols just inside the line with helicopter gunships, the monitoring mission said, and has built a military highway through the mountains linking the Ossetian capital, Tskhinvali, with Akhalgori.
The Russian government declined multiple requests to explain the composition and roles of its forces.
Gilles Janvier, deputy head of the European monitoring mission, said in an interview that Russia had told diplomats that it had entered its own military agreement with the two breakaway regions in Georgia, which the Kremlin recognizes as independent states, and that these newer arrangements rendered the troop withdrawal component of the cease-fire plan obsolete.
“They say there is now a new bilateral agreement between them and South Ossetian and Abkhaz forces that lets them station troops,” Mr. Janvier said.
The posture has frustrated diplomats and the Georgian government alike. A senior American official said that Secretary of State Hillary Rodham Clinton raised the subject in her meeting in early March with Sergey V. Lavrov, Russia’s foreign minister, to no apparent effect.
The official also said that European leaders had been reluctant to confront Russia over the cease-fire plan. Instead, they have appeared willing to accept the cessation of open fighting and the withdrawal of Russian forces from other positions as significant steps.
“My own sense is that they were happy that the fundamentals were done, and moved on,” said the official, who spoke on condition of anonymity because the issues remain politically delicate and the position of the United States is publicly unresolved.
The Bush administration declared that Russia was not in compliance with the cease-fire. The Obama administration, which has been exploring options for cooperation with the Kremlin, has not yet taken a clear public position.
The public indecision was predictable, one independent analyst said, even though the cease-fire plan “is obviously not being fulfilled.”
“It’s business as usual,” said the analyst, Lawrence S. Sheets of the International Crisis Group. “Georgia is a country of four million people without any energy resources, and Russia is a country of 140 million people and with the ability to turn off Europe’s natural gas.”
Georgian officials have not been publicly critical of the United States. They have made clear, however, that their own ability to get Russia to comply with the agreement is essentially nonexistent.
Asked what tools were available to Georgia, Shota Utiashvili, who heads the analysis section of Georgia’s Interior Ministry, answered with a single word: “None.”
The Georgian Defense Ministry said that several thousand troops remained in the conflict area, and that Russia had a presence in at least 51 villages that it did not occupy before last summer.
The Ossetian government does not allow European monitors on its territory, and it denied access to a Times reporter seeking to cross the boundary; for these reasons, the Georgian numbers and assertions could not be independently confirmed.
With the situation at a stalemate, Irakli Alasania, who was Georgia’s ambassador to the United Nations during the war but now is in the opposition to Mr. Saakashvili, said the Russian occupation of territory beyond the old boundaries had settled into a new status quo.
The immediate question, he said, is whether the situation will get worse.
“The only thing we can do now, and the only thing we can hope for,” he said, “is to prevent another war.”
Olesya Vartanyan contributed reporting.
Nå får vi snart en bekreftelse på den ideologisk begrunnede sensur komiske Ali Esbati bedriver
Jag noterar att Ali´s notoriska spammare i Ryssland och rasstatsfrågor den russofobiska sionisten "oleg" börjat skriva på svenska (gratulerar, kan åtminstone leda till att någon likasinnad orkar läsa skiten)
Här är i alla fall ett utmärkt inslag från Daily show som visar hur rolig han faktiskt är, "olegs" och USAs lilla slipsätande diktator i Georgien:
http://www.youtube.com/watch?v=jkRVSn2Z98g
Slutvänstern i sitt esse.
Røde og brune diktatustaters logrende puddel . Den første anonyme serverer den sedvanlige svada.
De diktaturlogrenede røde NATO motstandere etterlyser debatt om vår deltagelse i ISAF-operasjonen i Afghanistan. Eller rettere sagt, han later som om han vil ha en debatt. Han har nemlig konkludert før debatten har begynt. Nato og i særdeleshet de norske styrkene må ut av Afghanistan. Slikt blir det sjelden noen konstruktiv debatt av.
I tillegg er det også ganske selsomt med at så toneangivende politikere som Hallgeir Langeland og ikke minst Audun Lysbakken foretar den ene omkampen etter den andre. Samtidig som SV sender stadig nye soldater. Troverdigheten blir ikke spesielt fremtredende.
Langeland, Lysbakken og øvrige plensosialistene i SV, ofrer flertallet av det afghanske folket for å oppnå sitt mål: At Nato/ISAF mislykkes i Afghanistan. Det ville være en katastrofe for SV om ISAF-operasjonen lyktes i sin målsetning. Derfor må den bekjempes med alle midler.
"Sannsynligheten for at NATO blir pulverisert i Afghanistan – og jeg blir fornøyd – er stor. Men det er ikke målet mitt, sier Langeland."
Beklager, men jeg tror deg ikke. I tillegg viser dette noen av den kynismen som SV klarer å frembringe. Bekymringen for hva som skjer med det afghanske folket om ISAF-operasjonen nedlegges, er ikke påtrengende.
Vi fikk i oktober 2006 også demonstrert hva som er et bedre alternativ for SV. Våpenhandler Stein Ørnhøi skrev sin famøse kronikk i Dagbladet.
"DET ALTFOR MANGE ikke vet, eller vil vite, er at Talibanregimet ikke bare er religiøst og militært. Det er et komplett politisk system som garanterer sosial trygghet, skole og helse, lov og orden. At talibansk lov og orden naturlig nok skremmer de fleste her landet, må ikke forlede nordmenn til å tro at det i Afghanistan framstår som verre enn dagens NATO-ledede fred, frihet og filibombombom."
Jeg ble kvalm! At Taliban ikke fremstår som verre enn dagens ISAF-operasjon? Vel, det afghanske folket har en helt annen oppfatning av dette enn våpenhandler Ørnhøi. SV kan jo spørre noen av kvinnene i Afghanistan? Eller familiene til de lærerne som ble drept av Taliban fordi de underviste jenter. Eller familien til Safia Amanjan.
http://en.wikipedia.org/wiki/Safia_Ahmed-jan
SVs retoriske kunststykke er at situasjonen for det afghanske folket er blitt verre etter Enduring Freedom og ISAF. En løgn blir ikke sannhet om den gjentas ofte. Heller ikke fra SV.
NATO-alliansen og Norge
Norge bruker i dag kun 1,3 % av BNP på forsvaret. For noen få år siden brukte vi 1,9 % til vårt forsvar.
Det er enighet i NATO-alliansen at det enkelte land skal bruke 3 % av BNP.
Norge ligger nå på 20. plass i NATO-sammenheng. Jeg mener dette er urovekkende, og at forsvaret gradvis bygges ned
Vår hovedallierte USA bruker 4 % av BNP til sitt forsvar hjemme og ute.
Spørsmålet som snart vil komme er hvor lenge USA vil bruke så mye penger ute i verden for å sikre verdensfreden, når NATO medlemmer ikke gjør det samme. Noen NATO land bl.a Norge reduserer forsvarsbudsjettene og gradvis bygger forsvaret ned.
NATO er 60 år i år, og har i alle disse årene stått som en garantist for fred. Forholdet mellom USA og det Vest-europeiske NATO medlemmer deriblant Norge har vært preget av et godt og stabilt samarbeide siden opprettelsen av NATO.
Jeg tror at hvis dette samarbeidet skal fortsette inn i framtiden, må Norge yte mer til forsvaret og derved også bli et bedre NATO-medlem. Vår beste garanti for fred i framtiden ligger i en sterk NATO-allianse.
Folkrätten är helig för alla som stöder diktaturer världen över. Det är klart att de trupper som är associerade med NATO i någon form skall lämna Afganistan åt sitt öde och låta talibaner ta över. Det blir säkert bra, inte minst för alla jämlika kvinnor. Hurra vad bra.
Skicka en kommentar