onsdag, juli 29, 2009

Skattepengar och "friskolor"

Läs gärna Enn Kokks intressanta kommentar till Carin Jämtins artikel på DN Debatt häromdagen, där hon skriver att hon vill driva ett förbud mot vinstuttag från privata skolor som får betalt av det offentliga (”friskolor).

- - - - -

Det svenska systemet är på det området ett av världens mest marknadiserade. Det är sånt som marknadsfundamentalistiska politiker och tankesmeder åker runt och håller inspirationsföredrag om. Så visst vore det ett litet steg framåt att begränsa möjligheterna att plocka ut skattepengarna som aktieutdelning. Men det kommer inte åt grundproblemet att privatskolesystemet effektivt upphäver möjligheterna till ett sammanhållet utbildningssystem med gemensamt bestämda mål, som kan bidra till att minska de sociala klyftorna istället för att öka dem.

Striden om resurserna i den gemensamma välfärdssektorn kommer att fortsätta vara en av de mest centrala och avgörande de närmaste decennierna. Det finns en överhängande risk för att arbetarrörelsens partier fortsätter försätta sig i en situation där högern genomför strategiska, svårreversibla nedmonteringar, medan man själv kommer i efterhand och försöker göra saker lite mindre dåliga. Det är ett recept för att göra sig själv irrelevant. Och förlora val under tiden.

4 kommentarer:

lasse sa...

Det är ju vällovligt att Jämtin belyser detta. Men varför har inte ledande aktiva socialdemokrater markerat hårt mot detta tidigare. Det är trots allt under SAP:s ledning som systemet utvecklats och växt. Om man nu velat ha även andra aktörer varför har man inte uppmuntrat och styrt mot icke vinstdrivande som man har i andra länder. Varför styrde man inte mot kooperativa lösningar där de som använder tjänsterna löser uppgiften. Varför har vi så lite korporativa lösningar på lokal nivå när man kan ha det i andra länder, jag har för mig att det är en vanlig lösning i Danmarks gamla system med friskolor upp till högstadiet eller om det var gymnasiet. Varför finns det fler sådana lösningar som arbetarögda företag i t ex USA. De korporativa lösningar som finns här är toppstyrda giganter som för länge sen upphört att vara realt medlemsstyrda.

Man frågar sig varför SAP valde att omhulda det privata aktiebolaget som leverantör av utbildning åt barnen. Varför under modern tid den mest troende regering vi haft fick se en explosion av konfessionsskolor.

Konspirationsteoretikern i en funderar på om det är så att SAP inte alls vill ha konkurrens från medborgare som organiserar sig utanför ”rörelsen” och skapar kollektiva lösningar utan hellre gynnar ”kapitalet”. Man behöver inte vara mycket till konspirationsteoretiker för att se en röd tråd genom SAP historien där man främst bekämpat konkurrens på vänstersidan. Dörrmattan V och dess företrädare har ju iofs aldrig varit mycket till konkurrens, oavsett hur mycket husse eller matte sparkat på den stackars jycken kommer man när SAP kallar galopperande med viftande svans och tungan hängande utanför munnen och frågar hur högt skall vi hoppa den här gången.


Det känns lite magert att just skolan och de 80 miljonerna i utdelning väljs ut när vi under flera decennier sett överföringar från de många till de få av gigantiska proportioner med SAP som den flitigaste exekutiva administration av en verklighetsanalys som man utan protest fått från vad som föregivits vara de politiska motståndarna. Den största förlusten har ju varit den uteblivna tillväxten och välfärden för de många när man bedrivit en som Wigforss varnade för: ”vi får inte föra en politik så vi inte har räd att arbeta”. När man för en politik där vi anser oss ha ”råd” att låta alla arbeta har finansieringen av de gemensamma angelägenheterna en tendens att upphöra som problem.

Efter att ha sett svek efter svek är SAP:s förtroende förbrukat, varje gång som borgarna styrt har man förespeglat en politik när man gått till val, men när man väl vunnit har man fört en helt annan politik som snarast inneburit att man slagit borgarna från höger, inte sällan med stöd från V. Om de som sätter den ekonomiska agendan här i landet lätt kunde kollra bort G Persson blir ju Sahlin inte mycket mer än ett rundningsmärke, resultatet kan bli än värre än en borgerlig regim vågar sig på. G Persson skapade utanförskap, hemlöshet i ett av världens rikaste länder som är skrämmande och det med de politiska motståndarnas verklighetsanalys som förevändning som ”ekonomisk” nödvändighet”. Sahlin har inte någon gång aviserat att hon tänker avvika från den linjen, snarare tvärtom.

Unknown sa...

Hej.
Jag undrar bara om det inte var en arbetarregering som införde de s k friskolorna i Sverige?
Hälsar
brittlis

Peter Andersson sa...

Bara en kort kommentar ang. (S)
Visst har en expansion av fristående skolor kommit till när vi hade S-regering. Problemet var inte regeringen utan att en riksdagsmajoritet skapad av Mp i utbildningsutskottet tillsammans med borgarna gick ihop om en helt fri etableringsvåg av friskolor.

Det kan beklagas djupt.

lasse sa...

S var kanske inte delaktiga i att beslutet drevs igenom men det innebär väl inte att man inte att ett beslut i riksdagen för all framtid är hugget i sten. Är de dåliga beslut skall de motarbetas och försöka förändras.

Ett annat dåligt beslut som för skolan var kommunaliseringen, det var S och Persson som drev igenom detta.

När det kommer rapporter om skolan som visar på att det blivit sämre så tycker jag att det ofta går att skönja att de årskullar som det hätt sämre för samman faller med dessa två beslut.

Om nu Sahlinalliansen skulle vinna nästa val får vi väl hålla tummarna för att Mp inte får ansvar inom skolområdet.


Om nu Sahlinalliansen skulle vinna nästa val får vi väl hålla tummarna för att Mp inte får ansvar inom skolområdet.