En av den svenska vänsterns främsta, Ida Gabrielsson (bland annat Ung Vänsters ordförande fram till i somras, och ordförande i vänsterpartiets Framtidskommission), har börjat blogga.
Och det med två välskrivna, tankeväckande och provocerande inlägg om klass, kultur och centrum-periferi. Det är svårt att sammanfatta, så läs bara!
"Jag vill tala om klass, men hittar ingen att tala med", börjar den första texten, Vi äro tusenden.
Och så kompletterar hon och svarar på en del av kritiken i nästa text: "Vi har klassfest och du är inte bjuden".
Jag har mina invändningar (även om flera av dem blir bemötta i den andra texten), men tycker sammantaget att detta är bland det bästa och mest intressanta som har skrivits på ett tag, om och för dagens vänster, den som intresserar sig för verkligheten som den ser ut och de konkreta spänningar och motsättningar som man måste förhålla sig till när man organiserar för förändring. Läs!
onsdag, december 07, 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Märkligt att just du gillar texterna. Men skönt att det finns någon inom vänstern (Ida alltså) som har någon form av praktisk erfarenhet av arbetartillvaro.
Proletären skriver bra och rakt-på om en annan av Vänsterpartiets ikoner, Jonas Sjöstedt: http://www.proletaren.se/ledare/valvinnande-sosse
Tycker det var tråkigt att hon framhåller den sunkiga åsikten att det är fint att vara riktig arbetare och inte plugga vidare. Man ska jobba på ICA vet du, inte snobba med att läsa idéhistoria. För jobba man på ICA är man faktiskt en riktig proletääär.
Och så ska man ha på sig flanellskjora också. Som en riktig proletääär. Och man ska inte läsa böcker, som en riktig proletäär-
Jodå, nu ska jag ta och peta in en riktigt fet prilla under läppen som en riktig...
Skicka en kommentar