*

fredag, november 30, 2012

Bottenlös spiralrörelse

I Norge är arbetsgivarna bekymrade för att lönerna är för höga. De vill hellre ha svenska löner. I Sverige tycker man att ungdomars löner är för höga. I Danmark vill högeroppositionen ha tyska löner. Ad infinitum. Om detta skriver jag i norska Dagsavisen.
Et blikk ut over verden viser at den nedadgående spiralen ikke leder ned til fast grunn, eller til en sunn idealvekt, for å bruke Siv Jensens metafor om «slankekur» i de kollapsede søreuropeiske økonomiene. Vi bevitner i stedet en beinhard klassekamp ovenfra, ført av økonomisk-politiske eliter med transnasjonalt sammenfallende interesser og standpunkter.
Läs gärna!

16 kommentarer:

jeppen sa...

Arbetsmarknaden är en marknad. Att man släpper prissättningen (lönerna) fria innebär självklart ingen bottenlöshet, lika lite på arbetsmarknaden som på andra marknader. Det betyder bara att priserna (lönerna) blir sådan att tillgång och efterfrågan möts (dvs så att arbetslösheten försvinner).

Ali Esbati sa...

… Därför ser vi också att arbetslösheten är lägst där man har den mest avreglerade arbetsmarknaden. … Eller… vänta nu… *tänker bort verkligheten och går tillbaka till nyliberala teoriböcker*

jeppen sa...

Ja, det ser vi. Om vi går på komponenten "labor freedom" i Heritages index, och delar upp EUs länder i två halvor - den friare och den ofriare halvan, så ser vi tydlig skillnad.

År 2008 var genomsnittliga arbetslösheten för den friare halvan 5.8%, men 6.6% i den ofriare halvan. När den värsta recessionen slog till 2009 så ökade skillnaden - 7.9% mot 10.1%.

Ali Esbati sa...

Så… Om vi använder Koch-brödernas nyliberala bisarro-index kommer vi fram till att den "friare" delen av EU har lägre arbetslöshet än den "ofria"… Okej.

Just idag kom Eurostats senaste statistik om arbetslösheten i EU. http://epp.eurostat.ec.europa.eu/cache/ITY_PUBLIC/3-30112012-BP/EN/3-30112012-BP-EN.PDF

Visst, man kan tycka att Sverige, Danmark och Österrike om har arbetslöshet under snittet har "friare" arbetsmarknad än Spanien och Grekland under pågående chockterapi.

Generellt har länder med högre lönenivå också lägre arbetslöshet, inte tvärtom, även om Euro-konstruktionen har skapat en del allvarliga problem för länder i periferin, när Tyskland har hållit reallönerna nere, men de inte har haft möjlighet att justera sin valuta.

Poängen är hur som helst att det handlar om *intressekamp*. Folkflertalets strävan efter värdigare villkor har överallt haft som en av sina viktigaste komponenter, att upphäva den råa konkurrensen på arbetsmarknaden, så att den INTE ska fungera som en "vanlig" marknad. Detta eftersom människor generellt inte önskar behandlas som stapelvaror.

Simsalablunder sa...

Jeppen har aldrig inte förstått det mest elementära. Med sänkta löner sjunker efterfrågan i ekonomin, färre har råda att köpa varorna och tjänsterna, samtidigt som skatteintäkterna också sjunker, som till stor del används till att köpa varor och tjänster från den privata sektorn.

En lose-lose situation helt enkelt.

jeppen sa...

@Ali: Vad är bisarrt med indexet? Och mer specifikt - mäter inte "labor freedom" på ett skapligt rättvisande sätt hur avreglerad arbetsmarknaden är? Isåfall duger den ju för syftet jag använde den till.

Ja, precis, de länder du nämner har friare arbetsmarknad än Spanien och Grekland, och det har inget med chockterapin att göra (chockterapin liberaliserar, om något).

Ja, självklart har länder med högre lönenivå lägre arbetslöshet, eftersom marknadsliberala policies leder till både högre lönenivåer och lägre arbetslöshet.

Att människor "generellt inte önskar behandlas som stapelvaror" är gott och väl, men om de översätter detta till "vi ska ha hitte-på-löner", så blir resultatet som bekant att de ruttnar i lådorna likt för högt prissatta bananer. Arbetsmarknaden är nämligen en marknad, oavsett vad man tycker om det.

Intressekampen är väl mest mellan insiders (anställda som vill ha aningen för höga löner och slippa konkurrens) och outsiders (arbetslösa som vill ha jobb)?

jeppen sa...

Hej, det var länge sen, Simsa. Efterfrågan på kort sikt har mer med förtroende att göra än om lönerna fluktuerar lite. När folk känner förtroende för att ekonomin repar sig och att arbetsmarknaden har behov av dem, så vågar man upprätthålla sin konsumtion.

Dessutom är ju arbetslöshet en ganska kraftig lönesänkning. Vissa fack har begripit detta och gått med på exempelvis 10%-iga lönesänkningar istället för 10%-iga uppsägningar. Rätt smart, och kan appliceras bredare, och det skulle givetvis höja förtroendet för arbetsmarknadens förmåga att upprätthålla sysselsättning.

Simsalablunder sa...

"Efterfrågan på kort sikt har mer med förtroende att göra"

Jeppen får gärna peka ut de företag som mer än gärna tar emot "förtroende" som betalningsmedel i utbyte mot sina varor och tjänster. De lär vara få…

Jeppen tycks också tro att arbetsmarknaden är en marknad utan koppling till det de kopplade arbetsmarknaden producerar. Här köps det glatt arbetskraft, helt utan att bekymra sig om den sjunkande efterfrågan, bara "förtroendet" är på topp.

Vilka skall stå för det frälsande förtroendet, när efterfrågan sjunker, som ÄR en reell konsekvens av sänkta löner, och inte något eteriskt som det ""förtroende" Jeppen tror på?
Var skall företag få sin vinst ifrån, när efterfrågan sjunker? Från "förtroendet"?

Men visst, om det bara handlar om det enfaldiga "förtroendet", ja då är det ingen fara att behålla personal med full lön.
Det hjälper till att hålla upp efterfrågan och det måste ju vara bättre för "förtroendet" än om efterfrågan sjunker.

jeppen sa...

@Simsa: Hushållen lånar eller sparar i förhållande till det förtroende de känner för framtiden. Konjunktursvängningarna handlar om detta, inte om svängningar i lön.

Annars är väl det här den eviga debatten mellan supply-siders och demand-siders, där de kloka ser en mix och en feedback, medan du bara tycks se demand. För offentlig sektor, exempelvis, så är svagt sänkta löner ett bättre alternativ än uppsägningar när budgeten tryter. Efterfrågan på sjukvård exempelvis, kan aldrig riktigt mättas.

För privat sektor så är det vissa konjunkturkänsliga sektorer som råkar ut för minskad efterfrågan (medan blöjor går det åt lika många oavsett). Om då dessa producenter kan sänka sina kostnader tillfälligt, så kan de dels sänka utpriser och därmed få upp efterfrågan igen volymmässigt, och dels kan de övervintra sin kapacitet och låta arbetarna rulla tummar på deltid istället att ta den höga kostnaden att riva den och sen bygga upp den igen.

"Men visst, om det bara handlar om det enfaldiga "förtroendet", ja då är det ingen fara att behålla personal med full lön."

För det första är förtroendet inte enfaldigt, utan viktigt och rationellt. Litar man på att man kan få jobb igen eller inte? För det andra faller din idé på två saker - dels agerar arbetsgivare för sitt eget företags bästa - inte för någon sorts allmänintresse. Dels kan inte ekonomin ligga på full gas hela tiden, för det blir bara bubblor av det och ju längre man bygger upp en bubbla desto värre blir det när den spricker. Vi kommer alltid ha vissa cykler i ekonomin - frågan är mest om vi måste hantera dem med "benhård klasskamp" och resulterande arbetslöshet eller med smidig anpassning till verkligheten.

Simsalablunder sa...

Så Jeppen förespråkar deflation och tycker att företagens minskade vinster, som följer av sviktande efterfrågan, och som i egenintresse orsakar kravet på lönesänkning, i hopp om att återfå vinst -den vinsten skall företagen altruistiskt och i allmänhetens intresse använda till att sänka priserna, så att efterfrågan bibehålls. Den du…

Och likt väckelserörelsens framgångsteologi, räcker det med tillit. Bara man litar på att man får jobb, så ökar jobben. Halleluja!

I Storbritannien litar man väl extra dåligt på sin förmåga. Väckelsemöten och kurser i hur man känner tillit till arbetsmarknaden sätter säkert fart på deras ekonomi, bara det inte är staten som betalar kalaset.

När UK sedan visat vägen, hur bra det fungerar, kan vi ta efter. Den enda vägen framåt, kan utropas av någon tant på högerkanten.

"För det andra faller din idé på två saker - dels agerar arbetsgivare för sitt eget företags bästa - inte för någon sorts allmänintresse."


Härligt med Jeppens infantila motsägelser i ett och samma inlägg.
Precis som Jeppen säger handlar företag i egenintresse. Det finns alltså ingen som helst anledning för andra företag att inte också de kräva lönesänkningar i egenintresse, för att öka sina vinstmarginaler, när redan andra företag fått igenom lönesänkningar. Det är en spiral nedåt, som visat sig överallt där man provat de idéerna.

Bubbelekonomin vi lever under idag, sedan 80-talet, beror på bank- och finanssektorn spekulationer, och inte på att man använder resurserna fullt ut i den reala ekonomin. Det var många år sedan vi gjorde det.

jeppen sa...

@Simsa: Din raljanta och nedlåtande stil skär sig lite med dina svaga kunskaper i ämnet.

"den vinsten skall företagen altruistiskt och i allmänhetens intresse använda till att sänka priserna, så att efterfrågan bibehålls"

Konkurrensen tillser att sänkt kostnadsläge leder till sänkta priser.

"Och likt väckelserörelsens framgångsteologi, räcker det med tillit."

Att psykologi och förtroende spelar stor roll för konjunktursvängningar är inte precis något nytt. Vill du motbevisa det så är det nog läge att inse att du har bevisbördan. (Att raljera över att exempelvis jorden är rund är lite fånigt.)

"Det finns alltså ingen som helst anledning för andra företag att inte också de kräva lönesänkningar i egenintresse, för att öka sina vinstmarginaler, när redan andra företag fått igenom lönesänkningar. Det är en spiral nedåt, som visat sig överallt där man provat de idéerna."

Ungefär lika klokt som att säga att det inte finns något skäl för ICA Maxi att inte höja sina priser, och att överallt där man provat idén att låta företag höja priserna skapat en spiral uppåt. Arbetsmarknaden är en marknad. Den är inte magisk. Lagen om tillgång och efterfrågan gäller.

"Bubbelekonomin vi lever under idag, sedan 80-talet, beror på bank- och finanssektorn spekulationer"

Det är i någon mening sant oavsett vilken typ av bubbla vi har (eftersom finanssektorn står bakom det mesta av finansiering), men det förklarar heller inte särskilt mycket. Exempelvis vilken roll centralbankernas inflationspolitik har för bubblor i tillgångsvärden.

Simsalablunder sa...

Mina kunskaper må vara svaga, men de är trots det kunskaper, till skillnad från Jeppens osammanhängande svammel, som mer är att liknas vid ett kluster av inskränkthet, hopp från tuva till tuva, trams och nonsens, rubbet påeldat av neo-ideologi.

Nyss tyckte Jeppen att producenter, som drabbas av minskad efterfrågan kunde använda sina sänkta kostnader (genom lönesänkningar) till att sänka sina priser för att återfå sin förlorade efterfrågan. Nu tycks det visst inte behövas längre, eftersom "Konkurrensen tillser att sänkt kostnadsläge leder till sänkta priser". Jahopp, det var ju smidigt med en floskel.

"Att psykologi och förtroende spelar stor roll för konjunktursvängningar är inte precis något nytt"

Neoklassiska teoribyggen, gamla som nya, har tyvärr hittills inte visat sig särskilt robusta i makroekonomiska sammanhang. Att då jämföra det med vetskapen om jordens form, är nog mer än förmätet.
Hade varit mer passande om Jeppen jämfört Jordens form med efterfrågan. Båda två är nämligen exempel på något reellt, till skillnad från förtroendets psykologiska påverkan på marknaders upp och nedgångar.

Jeppen kanske också vill passa på att få Kinas stora efterfrågan på varor och tjänster, att handla om psykologi, istället för något så basalt som att kinesiska staten spenderar. Eller varför inte få en kinesisk statsfinansiell åtstramning (för att på Borgskt manér hålla ordning på finanserna, sådant som Jeppen gillar) till en förtroendekris, istället för en mer verklighetsknuten förklaring, den att det handlar om minskning av efterfrågan.

"Ungefär lika klokt som att säga att det inte finns något skäl för ICA Maxi att inte höja sina priser, och att överallt där man provat idén att låta företag höja priserna skapat en spiral uppåt."

Näe. Det Jeppen skriver är inte jämförbart och än mindre klokt. Det ligger givetvis inte i ICA Maxis egenintresse att ha högre priser än sina konkurrenter, men det ligger i ICA Maxis egenintresse att sänka sina anställdas löner. Trodde nog Jeppen skulle förstå det, men icke…

jeppen sa...

@Simsa: Du fortsätter i samma stil, men, som sagt, det skär sig.

För det första (och det gäller även Ali) - allt man inte tycker om i nationalekonomin är inte "neoklassiskt" eller "nyliberalt ideologiserande". Sådana avfärdanden duger inte om publiken är kunnig.

"Nyss tyckte Jeppen att producenter, som drabbas av minskad efterfrågan kunde använda sina sänkta kostnader (genom lönesänkningar) till att sänka sina priser för att återfå sin förlorade efterfrågan. Nu tycks det visst inte behövas längre, eftersom "Konkurrensen tillser att sänkt kostnadsläge leder till sänkta priser"."

Eh, hallå? Vadå "inte behövas längre"? Jag förklarade bara mekanismen - hur sänkta lönekostnader leder till sänkta priser - eftersom du inte verkade begripa.

"Jeppen kanske också vill passa på att få Kinas stora efterfrågan på varor och tjänster, att handla om psykologi, istället för något så basalt som att kinesiska staten spenderar."

Nonsens. Men Arnold Kling har skrivit ett blogginlägg till dig idag. Om du läser lite bredare kanske du lär dig något och slipper ge ett så normalbegåvat intryck.

"Det ligger givetvis inte i ICA Maxis egenintresse att ha högre priser än sina konkurrenter, men det ligger i ICA Maxis egenintresse att sänka sina anställdas löner.

Och skälet till att de inte har gjort det är facklig kamp, förstås? Du vägrar alltså medge att arbetsmarknaden är en marknad på vilken tillgång och efterfrågan skapar en sorts jämviktslöner? Om arbetsgivarna fick fria händer skulle de helt enkelt pressa ner lönerna till noll?

Simsalablunder sa...

Det är helt riktigt att Jeppen inte kan använda sig av sådana avfärdanden som "neoklassiskt" eller "nyliberalt ideologiserande". Det skulle ju bli mycket konstigt.

Till avfärdandena kan vi lägga till den Österrikiska skolans mången stolligheter också. Det är lite samma andas barn, dvs först en hysterisk ideologi, sedan skapar man ekonomiska "teorier" för att stödja ideologin, och sist letar man efter några väl utvalda data att stödja teorierna och struntar i resten, dvs verkligheten. Hittar man inga vettiga data, ja då skapar man några.

Ja hallå, Jeppen trodde visst att det räckte med att droppa en lösryckt ekonomifloskel, men det blev ju bara goddag yxskaft av den repliken. Är det frukten av att Jeppen inte förstår vad som skrivs?

Arnold Kling…, ännu en hata staten-ekonom kopplad till bl.a. Cato Institute, där alla tankar styrs av det hatet. Näe, har man en gång identifierat skit behöver man ju inte doppa näsan i det efter det. Sådana övningar överlåter jag åt Jeppen, som tycks ha mindre utvecklade sinnen, eller en dragning åt det mer kinky kanske.

Men det är förstås talande att Jeppens förmåga att bryta ner resonemang Jeppen anser är felaktiga, sträcker sig till att skriva "Nonsens". För det blir det ett Bra jobbat! ( …måste tänka på att hålla uppe förtroende, en deppig Jeppen kanske påverkar efterfrågan mer direkt och snabbare än sänkta löner… huga vilket läbbigt spöke…).

Det finns redan arbetsgivare som inte tvekar att använda sig av slavliknande löner. H&M gör det, men indirekt, ett slags bulvanförfarande. Man kommer undan med det, för att det inte sker där kläderna säljs. Och det påverkar förstås inte vår ekonomi utan ett annat lands.

Fast det finns egentligen ingen anledning att extrapolera såsom Jeppen gör i sin ledande fråga. Det går utmärkt att köra ett lands ekonomi i botten utan att lönerna hamnar på nollnivå. Ett utspritt lagom dåligt är gott nock för det.

jeppen sa...

@Simsa: Tack för diskussionen.

Beholder sa...

http://www.utredarna.nu/rogermortvik/2012/12/03/myten-om-minimilonernas-jobbeffekter/ Kanske något att läsa för jeppe.