Arbetsförmedling och arbetsrätt

Då har jag gjort mitt i Riksdagen. Mitt inhopp slutar den 30 april och Josefin Brink gör en efterlängtad comeback den 2 maj. Jag ska försöka hinna med att skriva ned några allmänna reflexioner, men det får bli lite senare.

Min sista interpellationsdebatt kom att handla om miljardrullningen till privata aktörer via arbetsförmedlingen. Regeringen beslutade direkt efter valsegern 2006 att mer och mer av arbetsförmedlingens verksamhet skulle outsourcas till jobbcoacher och liknande på den privata marknaden. I flera omgångar har stora brister runt detta förfarande avslöjats. Nu senast genom en större granskning i SVT. Jag skrev en artikel om det för några veckor sedan och lämnade också in en interpellation till regeringen. Det var den som debatterades med ministern den 23 april. Man kan se debatten, ochläsa protokollet här. Det är väl inte mycket till svar man får, kan jag tycka. Men det blir ganska belysande stundtals, särskilt när moderaternas Hanif Bali hoppar in i diskussionen.

Den sista ärendedebatten (det blev bara två – regeringen resonerar som att ”Our Work Here is Done” efter att ha bidragit till massarbetslöshet samt torpederat a-kassan, så den kommer inte med så mycketförslag) handlade om arbetsrätten. Också denna diskussion är ganska avslöjande. De borgerliga ledamöternas uppfattning om situationen på den svenska arbetsmarknaden kan tyckas minst sagt speciell. Anmärkningsvärt är också att i detta betänkande kan man inte finna en enda gemensam S-V-MP-reservation – något som annars är relativt vanligt. Miljöpartiet röstade alltså här i princip med regeringen. Detta också i frågan om visstidsanställningar, där till och med EU-kommissionen har kritiserat Sverige för en lagstiftning som ger alltför lite skydd till arbetstagarna (se reservation 2 av S+V mot slutet). Man kan läsa protokollet, eller se debatten: