måndag, december 05, 2005
Kris
Att den akademiska nationalekonomin fyller samma funktion som den katolska kyrkan gjorde en gång i tiden - att legitimera irrationellt världsligt förtryck och status quo - har länge varit uppenbart. Med den statsvetenskapliga professionen förhåller det sig annorlunda, inte minst eftersom skolbildningarna är mer rörliga mot varandra och mot tiden. Men Sverige är ett litet land och trender kan slå igenom snabbt och hårt. Det är inte alltid jag håller med Helle Klein, men jag skriver omedelbart under på varje petition som kräver en kriskommission för dagens statsvetenskap.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
11 kommentarer:
"jag skriver omedelbart under på varje petition som kräver en kriskommission för dagens statsvetenskap."
Då är vi två!
haha. tiden på Handels kan inte ha varit rolig, sir Esbati.
Statsvetenskap svänger fram och åter för att det är ett studieämne baserat på subjektiva data. Kan jämföras med konst och kultur. Nationalekonomi å andra sidan studerar visserligen kaotiska system, men dock väldefinierade sådana med ganska enkla grundprinciper som kan fastställas objektivt. Kan jämföras med meteorologi.
Den statvetenskapliga utbildningen i Sverige är alldeles för liberal. Genomsyras av traditionella svenska socialdemokratiska värderingar vilket är svårt att applicera på en alltmer konservativ världsbild. Det brittiska systemet finner jag mer tillfredsställande. Där har Sverige något att lära. Kanske dags att införa avgifter för vissa universitet för att höja standarden?
den statsvetenskapliga forskningen skiljer sig åt från universitet till universitet. i stockholm finns en tydlig inriktning mot politisk teori och feminism (maud eduards är professor där). i uppsala är statsvetenskapen starkt influerad av det nyliberala bokförlaget STS och nationalekonomisk teori. i lund är det internationella relationer som gäller, och så vidare. poängen är: såväl statsvetenskapliga institutioner som statsvetare skiljer sig åt. helle klein drar allt över en kam och dömer utan att tänka efter, hennes vana trogen. tyvärr tror jag inte att det är trovärdighetens högborg aftonbladet som kan förbättra statsvetenskapen... även om det skulle behövas en smärre revolution i den akademiska samhällsvetenskapen.
eh? nationalekonomi är visst subjektivt. ni utgår från "rational choice"-teori utan att vara kritiska och gör antaganden om människor som saknar vetenskaplig grund och som är ideologiska.
världen styrs av nationalekonomer. varför är världen ett helvete?
Visst finns det variation, men generellt är statsvetenskap en tämligen ointressant del av akademin.
Nationalekonomi däremot är enbart ideologi.
Ideologi är att säga typ "hög tillväxt är politikens viktigaste uppgift", eller "fördelning är politikens viktigaste uppgift". Att säga "liberalisering av ekonomin leder till bättre tillväxt" är inte ideologi utan ett dokumenterat faktum.
Humus!
Tobias Lindberg har läst en bok som visar på att socialismen är överlägsen kapitalismen. Alltså kan inte en liberalisering av ekonomin leda till bättre tillväxt.
Esbati, och många andra, blandar ihop nationalekonomisk debatt med ekonomi som vetenskap. Att ekonomisk vetenskap skulle bygga på ideologi är struntprat av folk som själv aldrig förstått ämnet. T.ex. påståendet att "rational choice"-teorin är oomtvistad inom ekonomkåren är helt enkelt fel. I själva verket är det nästan bara ekonomer, bland samhällsvetare, som diskuterar vad som menas med "rationalitet" eller "irrationalitet".
Höger ekonomi är vetenskap och resten är politik.
Ung så?
Varken höger- eller vänsterpolitik har med vetenskap att göra.
Skicka en kommentar