Jag måste erkänna att jag, trots att förslagen vevats i valrörelsen, haft väldigt svårt att smälta att Sveriges regering nu verkligen, på riktigt papper, lagt ett förslag om skattesponsring av de rikas efterfrågan på tjänstefolk - just de som definitivt kan betala för hjälp i hemmet ska få mer offentliga medel överförda till sig. Arbetsgivarnas påkostade lobbykampanj växlas in. Det glada 1800-talet tillbaka, med en mer avslappnad inställning till öppna klasskillnader, kvinnoförakt och rasism. Josefin Brink kommenterar på vänsterpartiets hemsida:
Det är vansinne att skattepengar ska sponsra fullt friska höginkomsttagare med städning, matlagning och barntillsyn samtidigt som det råder brist på personal i viktiga välfärdsverksamheter.Men ännu mer på sin blogg – i en analys som är helt nödvändig läsning:
Vi snackar skattereduktion för hushållsnära tjänster (modern svenska för ”Det är hopplöst att få tag i tillräckligt billigt tjänstefolk nu för tiden”).För övrigt är detta enligt Maud Olofsson en ”jämställdhets- och hälsoreform”
Några längre texter i ämnet:
- Dagens pighysteri
- Dagens ord: framtiden
15 kommentarer:
Huva så hemskt då! Men kasta in mera pengar i offentlig sektor med 30-40% sjukfrånvaro det går bra. Bara så länge alla på papperet har ett jobb, sedan att få gör något spelar mindre roll i en planekonomi.
Var i förslaget står det att bara rika ska kunna utnyttja det? Det verkligt rika har som du själv säger redan råd. Regeringens förslag innebär att även de med mer normal inkomst kan ha möjlighet att anlita städpersonal.
Det känns som att de som protesterar mot att "sponra överklassen" mest använder det som ett påhittat argument för att uttala sin ideologiska motvilja mot den blotta existensen av privat städhjälp. Jag förstår inte riktig varför det är så mycket värre att anlita någon för ett städjobb än när man betalar någon för att byta olja i bilen eller sy en trasig söm i en jacka. Man kan ju sy och meka själv som "fullt frisk höginkomsttagare", eller?
Egentligen tycker jag att det inte skulle behövas ett avdrag för hushållsnära tjänster. En mycket bättre lösning vore att byråkratin och skatte systemet luckrades upp så att någon kunde ta skäligt betalt för t.ex. städjobb utan att skatter och avgifter pressar kostnaden till en nivå där ingen har råd att anlita personen i fråga. Tyvärr har väl inte regeringen modet och det politiska kapitalet att genomföra sådana reformar, trots att den positiva effekten på arbetsmarknaden skulle bli rejält kännbar.
För övrigt, vilka är dessa rika personer vänstern känner sådan ilska mot? Väldigt få Svenskar är rejält rika. Däremot finns det mängder av medelinkomst-familjer med två arbetande föräldrar som nog skulle uppskatta att inte behöva spendera en halv dag på helgen med att städa utan kunna vara med familjen itället. Det är i alla fall skälet till att jag och min fru lägger pengar på städhjälp två gånger i månaden, trots att dom pengarna kunde fylla andra hål.
Fast vänstern kanske hellre ser en återgång till tiden då det normala var att hemmafrun skötte all städning i veckan medan mannen var på jobbet?
Fast vänstern kanske hellre ser en återgång till tiden då det normala var att hemmafrun skötte all städning i veckan medan mannen var på jobbet?
Inte riktigt min käre vän. Vänstern ser nog hellre att män tar mer ansvar hemma.
los angeles,
vi har redan tidigare förstått att du är en idiot. men du kan väl i alla fall försöka LÄSA VANLIG TEXT PÅ SVENSKA innan du vräker ur dig dina idiotier.
så här står det i den text som esbati länkar till:
"3. Att kvinnor tar ett betydligt större ansvar för det obetalda hemarbetet är ett faktum. Det gäller i alla samhällsklasser och i alla skeden i livet, även om det är tydligast under den period då det finns barn i hemmet. Lösningen på det problemet är ju att män helt enkelt kliver i och tar sin del av ansvaret. Men det skulle ju kräva omstruktureringar också på arbetsmarknaden och i socialförsäkringarna och en massa jobbiga grejer som skulle rubba maktbalansen i samhället.
Alltså väljer borgarna istället att göra det billigare för de välbärgade männen att köpa sig fria från städgnatet. Det gör även de fina fruarna gladare, som glatt kan putsa vidare på sina egna livsprojekt medan en annan kvinna tar plats bakom dammsugaren. På så sätt slipper man den jobbiga könskonflikten och omvandlar det hela bekvämt till en klassfråga: har du inte råd med hemhjälp, ja då får du gå där och gno efter jobbet."
/j
"skattesponsring av de rikas efterfrågan på tjänstefolk"
Ett annat sätt att se på saken är ju att det är frågan om skattesponsring av efterfrågan på jobb möjliga att utföra för dem som saknar utbildning och/eller språkkunskaper, så att de kan bryta sig ur utanförskapet och åtminstone kunna arbeta för att deras barn ska kunna få möjlighet att utbilda sig och få ett drägligare liv; det är åtminstone denna frihet som de låga skatterna i USA ger de inflyttare som vill göra något åt sin situation.
Att sedan reformen för "de rika" har den pedagogiskt viktiga effekten att de ser att de får något tillbaka för det de betalar till staten och andra, kan väl också ses som en bonus på köpet. De blir ju knappast rikare på något avgörande sätt av en sådan här reform.
"ett förslag om skattesponsring"
Skönt att du i alla fall inte hymlar med åsikten att staten äger allt och sedan i sin stora välvilja ger tillbaka en del som "skattesponsring". Man kanske borde vara tacksam för att man får så mycket som 40% skattesponsring på arbete då grundtillståndet är att staten tar allt?
"Var i förslaget står det att bara rika ska kunna utnyttja det? Det verkligt rika har som du själv säger redan råd."
Det är också en prestigesak för dom rika. Att veta att pigan har dålig lön ökar deras makt i förhållandet em emellan. Ännu mer om hon inte är med i facket och det råder hög arbetslöshet (som också är ofrånkomliga skadeeffekter av kapitalismen).
Att slänga till en extra slant till pigan på en fredag efter en dyr cognac ger skön maktkänsla. Att få bestämma över en annan människas liv.
Att be någon göra saker man själv kan göra men inte vill för dom andra överklasskompisarna har piga till det kan också driva pigförespråkarna. Samt att jag tror att den gamla bourgeoisien från 30-talets Sverige har berättat många härliga pighistorier till sina barn-barn som nu också vill driva tiden tillbaka till den gamla goda tiden då "marknasdbehoven" styrde.
Mitt anonyma inlägg ovan var riktat till los angeles (om jag inte skrev det)
hälsn. Havana
havana,
Får jag fråga vad du baserar din kommentar på? För den sortens påståenden hör man väldigt ofta. Det är lätt att göra påståenden om vad andra tänker, tycker, och motiveras av, men har du några som helst fakta som styrker det du säger? Eller tillhör du själv den verkligt rika överklassen och talar av egen erfarenhet?
Läs igenom vad du skrev igen. Jag betvivlar inte att det går att finna en och annan som beter sig på det sättet, men tror du allvarligt att den sortens attityd existerar i någon större utsträckning?
Till j (anonym) ovan,
Eftersom du inte kan bete dig hyffsat borde jag egentligen inte svara dig, men vad har det för relevans till min kommentar vad det står i texterna Ali länkade till? Ska jag acceptera det som fakta bara för att Herr Esbati länkar dit? Jag vet mycket väl vad hans och andra vänsterpartisters åsikter i frågan är, och jag uttrycker en motsatt åsikt. Att viljan till att anställa städhjälp skulle vara ett sätt för män att slippa ifrån sitt ansvar i hemmet tror jag är nonsens, och absolut inte sant bland dem födda efter 1960.
Helt säkert kan jag förståss bara uttala mig om min egen familj (tillräckligt många är ju så tvärsäkra om hur andra lever sina liv). Jag och min fru har alltid delat skötseln av hemmet, ofta gjorde jag mer eftersom hon jobbade mer (och tjänade mer pengar). När vår ekonomi tillät (nej, vi är inte "rika") att vi betalade för hjälp med den grövre städningen innebar det att en större del av helgen kunde vi tillbringa tillsammans och med våra barn. Om det gör mig till en idiot i dina ögon, tja, det rör mig inte i ryggen.
Huva så hemskt då! Men kasta in mera pengar i offentlig sektor med 30-40% sjukfrånvaro det går bra.
Problemet är kanske att man inte "kastar in" tillräckligt mycket pengar i den offentliga sektorn? Finns det kanske ett samband mellan hög sjukfrånvaro (förutsatt att din siffra stämmer) och de massiva nedskärningarna som genomfördes på 90-talet, med ökad stress och arbetsbelastning som resultat.
Borgarna skrotar vuxenutbildning, studenters a- kassa, gör socialstödet till trakasseri, allt för att fösa in invandrare i låglönemarknaden.
Medelklassen är allt jämnt feministisk, antirasistisk (de klart dom ska jobba!, som socialliberalerna skulle söga) och till råga på allt , romantisk. Mamma, pappa , barn - kosta vad det kosta vill.
Hör att Limhamn i Malmö drabbats av ett enstaka rån av oanande rastande husse. Det är där man jagat och misshandlat mörkhåriga med golfklubbor. Lindängens ungdommar, på väg hem från Ribban, får nog akta sig nästa sommar också.
För övrigt även där en helgjuten Gösta Ekman staty, inte "alls passade in" på torget i stadsdelens centrum.
Moderata Vellinge tar bestämt inte emot flyktingar.
Må grisens år förära alla dessa välförtjänta svin med...
Lyssnar just på P1 om hur en rabiat folkpartist, på vanliga självsäker-tuffa maneér, babblar om nödvändigheten av att säja ut 6 statliga företag. Det är uppenbart när man lyssbar på nyliberalen att det är 100 % ideologi och lite med ekonomi att göra (fast det i slutet kommer att gynna dom själva förstås). SÅ är det också med överklassens desperata behov att få billigare pigor till tjänstehusen och herrgårdarna. Naturligtvis har dom råd med kollektivavatalanslutna fullt betald personal - men dom vill inte betala. Dom vill ha billiga tjejer dom kan köra med, domdera och bestämma över i en värld där dom kan avskeda och hota var och varannan dag. Desto billigare kostnad, desto bättre. Desto större misären är bland den lågt betalda arbetskraften, desto mindre mänsklig blir dom i överklassens selektiva tänkande och lättare att behandla som ohyra.
I Europa har avdragen varit mycket framgångsrika och vi kommer att minska svartjobben dramatiskt.
Bu! Uselt!, tycker vänstern.
Kanon! Jättebra!, tycker vi andra.
Och så fortsätter det. I fråga efter fråga. Buhu va dåligt, tycker vänstern. Vi andra gillar det.
Blir man pessimist av att vara vänster eller är det en förutsättning???
Vad betyder framgångsrikt?
"Det är vansinne att skattepengar ska sponsra fullt friska höginkomsttagare med städning, matlagning och barntillsyn..."
Varför upprepas samma gamla argument fast man vet att de inte stämmer. Som läget är nu finansieras dessa tjänster med svarta pengar. Om staten sänker skatten och därmed får fler att hyra dessa tjänster vitt så har staten vunnit på detta. Dvs det har inte kostat något utan staten har snarare fått mer pengar.
Jag har själv städat hem åt andra mot,(svart), betalning och förstår inte varför det skulle vara mer förnedrande att göra det vitt än svart. Men det kanske någon bättre vetande kan förklara för mig?
Skicka en kommentar