Rödgrön regeringsplattform

Nu är den här. Bland annat innehåller överenskommelsen:

• 100.000 nya jobb-, praktik- och utbildningsplatser
• Satsning på bostadsbyggande – framför allt hyresrätter
• Studiebidraget höjs med 400 kronor och studielån med 200 kronor i månaden
• Kraftig sänkt maxtaxa i förskolan
• Maximalt 100 kronor i timmen för hemtjänst
• Max fem barn per pedagog i förskolan
• Långtidsplan med 100 miljarder i järnvägs- o kollektivtrafiksatsningar
• Tandvården avgiftsfri fram till 24 år
• En heltidsmiljard – och beredskap att lagstifta om stärkt rätt till heltid om det inte kommer framåt avtalsvägen

Det är en bra plattform, som tydligt kontrasterar mot de fyra senaste årens elände. Nu tar vi och vinner valet.

(Expressen listar 18 av förslagen. Se också AB, DN)

Kartellen: Bort med Alliansen

Vilt men fräscht

[Veckans ledare i Flamman]

I skrivande stund har sopstrejken i Stockholm just avslutats. Renhållningsarbetarna säger sig ha fått igenom viktiga delar av sina krav. Strejken var ”vild” – renhållningsarbetarna vägrade arbeta, trots att det fanns ett kollektivavtal och därmed fredsplikt. Saken är dock både mer komplex och mer principiell.


Avfallshantering är en kommunal angelägenhet. Men kommunen lägger ut arbetet på entreprenad. Den vinnande anbudsgivaren – Liselotte Lööf AB – har använt upphandlingsförfarandet för att försämra löner och arbetsvillkor. I praktiken betyder det en lönesänkning på 5.000-10.000 i månaden, samtidigt som det blir mer att göra. På Östermalm har de som vägrat acceptera försämringarna sagts upp med arbetsbrist som motivering. För det har företaget anmälts till Arbetsdomstolen, AD.

Att LLAB kunnat lägga bud som ligger flera miljoner under näst lägsta pris, förutsätter försämringarna. Transport konstaterar att upphandlingsunderlaget innehåller ”utförliga beskrivningar om exempelvis de kärl som ska användas, men betydligt mindre om de anställdas arbetsmiljö”. Att det borgerligt styrda stadshuset inte hörsammat ett så grundläggande krav som att begära in redogörelser av konsekvenser för de anställda i anbudet, är en central del av saken. Genom att utforma upphandlingskriterierna så att priset blir strikt utslagsgivande, har Stockholms stad i praktiken inbjudit till lönedumpning.


Varje år upphandlar offentlig sektor för mer än 400 miljarder kronor. Lagen om offentlig upphandling förhindrar det offentliga att ställa många typer av sociala krav – det är ”affärsmässighet” som gäller. Exempelvis är det förbjudet att uttryckligen kräva kollektivavtal. Detta är i sig orimligt. Men lagen till trots är det möjligt att formulera andra krav än pris, på ett sådant sätt att processen inte inbjuder till osjysst konkurrens. Den förra rödgröna majoriteten hade inlett ett sådant arbete. Det stoppades och spolades omedelbart efter högerns maktövertagande 2006.


Kollektivavtalens tillkomst och uppföljning föregår inte i ett politiskt vakuum. Det finns en kraftmätning om hur tillämpliga lagar ska utformas och tolkas. Det finns en dragkamp om vad som ska läggas ut på entreprenad, och under vilka villkor. Och det finns en stridszon där tolkningen av gällande avtal står på spel. Kollektivavtal utgör värn mot lönedumpning, inte bara genom att fastställa lägstalöner, utan genom att etablera allmänt rimliga nivåer och praxis. LLAB ändrar de facto avtalet, vilket renhållningsarbetarna och Transport anser vara ett avtalsbrott.

Man kan rycka på axlarna och säga att lagar ska stiftas i EU och riksdagen, upphandlingsbeslut fattas i fullmäktige och AD bedöma eventuella avtalsbrott i efterhand. Men sådan är inte den verkliga dynamiken på arbetsmarknaden. I verkligheten handlar många strider om kraftfältet runt lag och avtal. ”Man blir inte glad när man läser AD:s domar”, konstaterade arbetsrättsexperten Kurt Junesjö nyligen på sin hemsida. ”/.../ arbetstagarsidan verkar hela tiden tappa terräng. Det är nog en kombination av att arbetsgivarsidan blivit skickligare, vi inte bättre och AD mer arbetsgivarvänlig”.


Högern och arbetsgivarna bedriver ett effektivt lobbyarbete i Bryssel, flyttar fram positionerna genom våghalsiga lagtolkningar där de kommer åt, och försöker skapa ”facts on the ground” genom att utmana gällande avtal. Då kan motståndarna inte bara stå och titta på. Att försvara den svenska avtalsmodellen innebär inte att man aldrig ska röra sig i dess gränstrakter. Tvärtom. Genom att ta strid om gråzonerna när arbetsgivarsidan rusar framåt, har de strejkande renhållningsarbetarna bidragit till kollektivavtalens relevans och legitimitet.

Konflikt kan vara upplyftande

Det ska gudarna och arkiven veta, att jag inte jublar över allt som kallar eller uppfattar sig som vänster. Och det är inte alltid jag varit enig med alla folksen bakom Tankesmedjan Konflikt. Men det finns mycket tankekraft och erfarenhet där ändå, och jag ser fram emot att följa skriverierna på nättidningen Dagens Konflikt. Här är pressmeddelandet.

Idag lanserar Tankesmedjan Konflikt en nättidning som samlar en bred och ifrågasättande vänster, till sitt väsen hängiven uppgiften att riva ner kapital och patriarkat, byggsten för byggsten.

På Dagens Konflikt kommer läsaren att ta del av initierade analyser, essäer, upprop och debattartiklar med fokus på arbetarklassens liv och verklighet i dagens Sverige. Här ryms tankar och åsikter om vad arbetarrörelsen och vänstern gör för att flytta fram sina positioner men också vad näringslivet och högern gör för att krympa vår möjlighet att leva värdiga liv, säger Jesper Nilsson, chefredaktör för Dagens Konflikt.

I redaktionen för nättidningen ingår utöver chefredaktören tre medarbetare och det finns för närvarande ca tio skribenter som ingår i nättidningens kärntrupp. Reportage och gästanalyser från externa skribenter kommer att beredas plats liksom debatter med meningsmotståndare.

Vi vill skapa utrymme för en debatt på våra villkor. Alldeles för få vänsterröster vågar sätta dagordningen utan reagerar istället på borgerliga initiativ och argument. Då är det lätt att framställa oss som defensiva och handlingsförlamade. Istället måste vi formulera våra egna problem. Vår målgrupp bryr sig mer om det växande avgiftstrycket än skattetrycket och det var här du läste det först, avslutar Nilsson.

In i RSS-läsaren alltså.