måndag, maj 23, 2005
Nyval i Tyskland ger föraning
Socialdemokraternas valnederlag i Nordrhein-Westfalen kommer i en delstat som utgjort ett kärnområde för SPD under hela efterkrigstiden. Just lågavlönade arbetare och arbetslösa har visat sitt missnöje med nedskärningar och sänkta ersättningar med att antingen stanna hemma eller gå över till vad de uppfattat som enda alternativet – konservativa CDU, som givetvis medför ännu mer av högerpolitik, men blott presenteras som att det "behövs något nytt". Det är en god illustration av vad som väntar i förlängningen också i Sverige, om inte socialdemokraterna och vänstern kan visa upp en vänsterpolitik under året. (Jag skrev längre om det häromdagen). Nyval är utlyst i Tyskland till hösten. I Rapport talade Bo-Inge Andersson om at det nu också kunde bli tal om en "stor regering" med CDU och SPD, medan Aktuellts analys handlade om de "nödvändiga reformer" (läs fortsatta nedskärningar) som "måste genomföras" oavsett vem som kommer till makten. Exakt detta är grundreceptet för att ytterligare alienera befolkningen från den demokratiska processen och påskynda det mörker som sänker sig över Europa.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
24 kommentarer:
Att satsa på offentlig sektor är en lösning på arbetslösheten. Det ger snabbt bra effekt. På sikt leder en nyliberal politik till något färre arbetslösa - men på sikt är vi som redan gamle Keynes sa "alla döda"!
Vilket land skall bli först med att bryta sig ur den monetaristiska tvångströjan och satsa på full sysselsättning på riktigt! Har inget emot att det blir Sverige...
Valnederlaget för SPD i Nordrhein-Westfalen är förståss angeläget men kommer allt för sent.
Vad det handlar om är att det inte går att politiskt prata fram nytt företagande eller nya arbetsplatser. Det går aldrig, men det går att luras ett tag, det går att skyla över bristen på arbetsgivare genom att expandera det offentliga. Vanligtvis kallar man detta för 'offensiv satsning' som 'på sikt' skall ha välgörande effekter. Och man tar upp lån för finansiera detta, och man hänvisar till JM Keynes och påstår att han har visat att det är så. Men man kommer aldrig runt kärnpunkten:
Utan livskraftig företagsamhet finns där inget som kan bära upp restan av samhället och alla dess funktioner, inte i längden. Detta blir förståss extra påtagligt i en region där stora traditionella industrier länge har utgjort ryggraden, men när den tekniska och globala utvecklingen gör att dessa anställer färre eller inga alls numera, då först syns det att det är klent med återväxten.
SPD (och sossar överallt) går till val på att skylla alla möjliga saker på företagen och arbetsgivarna. Och det funkar ju som metod, eftersom många låter sig luras av den simpla vi-mot-dom retoriken, skensamband och siffror om kaptial och vinst och aktier (och gärna direktörslöner) används i låtsatsjämförelser för att påvisa 'orättvisorna'. (I sak är dessa nästan alltidmenings- och innehållslösa). Men det vinns val på detta varefter sossar gör det de alltid gör, de leker direktörer med skattebetalarnas pengar och då blir det dyrt och ofta dåligt och såsmåningom är pengarna borta och smöret tappat.
Och hela tiden försöker de skjuta över både skuld, kostnader, och konsekvenser likt svarte petter till företagen och arbetsgivare. Till och med när dessa blir färre och färre så är beskylls de för detta.
Förra valet var SPD redan vid vägs ände när det gäller att skylla på dom stora stygga företagen, men han lyckades vinna valet ännu en gång genom att kanalisera motviljan mot det 'ännu större' och 'ännu styggare' USA. Det funkande, men kärnpunkten kvarstår. Och nur är väljarna ännu mer frustrerade och har varit lurade ännu längre.
Det blir inget nytt företagande av pratandet eller slösandet, eller ens välviljandet eller överskylandet, och det blir inte mer av att skylla ifrån sig på dom dumma företagen (som inte vill elelr finns) och dumma USA som är så stort och orättvist.
Detta fenomen kommer stora delar av västvärlden få uppleva, och många gör det redan nu.
Läs tidningarna, se på nyheterna, lyssna på politikerna (båda stora och små). Ni kommer att se att de alltid pratar om hur viktigt deras eget värv är, och alla hönnörsord de motivererar detta med. Men ni kommer sällan höra någon eller något som med övertygelse förklarar och inskärper att allt det som man pratar om i samhället vilar på att där finns företagsamhet. Och utan den är allt annat politiskt schackrande bara meningslöst pladder i längden. Inte ens dom borgerliga vågar vara tydliga där, de pratar också om att 'de vill' att där skall vara fler företag, men inte mycket mer.
You can fool some people some of the time
But you can't fool all the people all the time
...
Get up, stand up
Stand up for your rights
...
Don't give up the fight
Bob Marley tänkte antagligen inte på tysk samhällsekonomi (eller svensk för den delen) när han skrev den låten, men stroferna understryker på ett skönt sätt vad jonas n skriver.
På sikt går det inte att undandra sig verkligheten. Den tränger sig på, och tur är väl det.
Peo Olsson, Stockholm
Eller
Time will tell
...
You think you're in heaven but you're living in hell
som Bob uttrycker det i en annan låt. Har inte tänkt på hur mitt-i-prick hans texter är för att kommentera röd politik. Säkert inte hans avsikt (sorry Bob)
Peo Olsson, Stockholm
Sorry Peo men dessa textstycken passar nog bättre åt andra hållet, alltså till att kommentera den alltmer idiotiska borgliga politiken!
Peo, jag tycker att man ser tydligt att det visst går att lura några ganska ordentligt. Det finns alltid de som heller vill tro än veta.
Jag tror att du för egen del har påvisat detta fenomen övertydligt. Men fortsätt för all del en stund till.
Förlåt. Jag VET.
Det bjuder jag gärna på!
Och visst, du är förlåten!
Världar utan företagsamhet existerar förvisso i en hel del människors föreställningsvärldar. Men nästan bara där.
Egentligen är det ganska enkel matematik bakom. Men det krväer dessutom en del eget tänkande.
Till vilken nytta är alla nyliberaler så fräna och osakliga?
Sen stavas det "förstås", med ett s.
både peo och bob har rätt, kapitalism är det enda som verkligen fungerar. det är bara att finna sig i det. "you think you're in heaven but you're living in hell" blir då så svidande sant. i vart fall om man tvingas löpa i the rat race utan att bli en av de där höjdarna, som har råd med skola och vård.
eller för att citera en annan kapitalist/realist: "get rich or die trying".
inte ska det väl vara bättre för en tysk eller en svensk. ingen annan kommer slippa reklamfinansierade skolor som utbildar utan att stöta sig med sina finansiärer. varför ska vi? vad är vi, ariska elitister som tycker att vi förtjänar bättre än mångkulturella usa eller storbrittanien, där man får känna tillfredsställelsen av att kämpa för att få tillräcklig rikedom för att få vårdas på ett bra sjukhus? eller sätta sina barn på en skola som har faktiska merier och resurser?
klart, alla sjukhus och skolor kan finansieras lika av företag så att man slipper första- andra- och tredjeklassmedborgare. man kunde ha en demokratiskt tillsatt instans som försäkrar att sponsorpengarna inte fördelas ojämlikt mellan skolor med välbärgade barn och struliga invandrarkids. man kunde samla in en slags skol-pott och garantera att alla får en giltig utbildning så att sedan universiteten inte bara fylls av elever som gått rätt grundskolor, med smarta, driftiga sponsorer som gärna vill ha begåvade barn för sina pengar.
men det skulle likna socialism, och det fungerar ju inte!
Fredag jag kan försöka ge en förklaring. Det är inte säkert att den hjälper, men försöka kan man ju alltid:
Liberala tänkare vägleds av två tankar, dels den frihetliga, och dels idén om där finns en objeltiv verklighet vilken alla har att förhålla sig till.
Nästan alla situationer som existerar eller kan uppkomma innebär val, avvägningar mm mellan olika alternativ, goda och mindre önskvärda. Speciellt när människor är inblandade, och i ännu större utsträckning när flera är inblandade.
Det finns de som erbjuder visioner där allt detta inte existerar, där alla val (eller iaf de viktiga) är gjorda av en god klok förstående överhet, typ föräldrar, som tar över ansvaret. Dessa visioner är bara humbug.
Liberaler påtalar existensen av valen, vad de olika alternativen har för tänkbara för- och nackdelar och förklarar gärna också varför och hur. Om man tror att där finns en enda optimal eller sann version av hur det skall vara beskaffat förstår jag att det är lätt att bli förvirrad, och att det uppfattas som om där aldrig levereras ett definitivt svar. Det är nog det du uppfattar som osakligt.
Frän vet jag inte riktigt vad du menar. Men idén att alla skulle genom kollektivistiska beslut tvingas att göra exakt samma val i givna situationer är inte bara skadlig, ogenomförbar och kränkande förutom att sådana ordningar är obeskrivligt inneffektiva som metod. De väcker dessutom en instinktiv aversion inom varje individ som värdesätter sitt eget ansvar och sin frihet. Jag kan tänka mig att detta uppfattas som fränt.
Hoppas du blev lite visare ... :-)
Det blir så larvigt när flera av er borgare går in och diskuterar som om vi i vänsterblocket bara för att vi inte vill att företagen och samhället skall fungerar exakt som idag så vill vi inte ha företag överhuvudtaget. Endel av er resonerar som om vi inte tror att det behöver utföras arbete. Gissa vad, ni tror som vanligt helt fel om oss. Vi på vänsterkanten vill att alla skall arbeta för att försörja sig själva, däremot gillar vi inte den ordning som gäller idag där en minoritet tjänar sjukt mycket pengar på andras arbete. Utöver detta vill vi att alla skall ta ansvar för varandra, den som inte klarar sig själv skall få den hjälp som krävs.
OK Tobias, hur skulle du resonera fram nya företag i Nordrhein Westfahlen, nu när stålföretagen och kolgruvor inte längre bär upp regionen.
Det är detta 'tyckande' om hur bra det skall vara som det emmellanåt raljeras om lite. Ta det inte allt för personligt. Men ta gärna sakfrågan desto allvarligare.
Resonera fram företag i Tyskland och gärna sen i Sverige också. Företag som tjänar pengar, dvs såm överlever och som kan bära andra samhällsfunktioner bla genom skatt på vinst, anställda, och försäljning?
Vilka företag skall ersätta de gamla?
Nja Tobias, problemet är väl snarare att en majoritet tjänar sjukt lite pengar på sitt eget arbete. Det mesta går bort i skatt.
Peo Olsson, Stockholm
Jonas N:
Jag tycker att du som vanligt villar bort korten tillsammans med övriga förespråkare för "kapitalism" som det enda fungerande ekonomiska systemet, och liberalismens syn på den "objektiva verkligheten". Det är en klassisk högerargumentation att säga att man ser verkligheten som den är, medan kritiker av nuvarande förhållanden är naiva idealister. Liknande argument framfördes en gång i tiden mot de som vill avskaffa slaveriet eller ståndssamhället innan Franska Revolutionen. Dessa människor dömdes ut som "naiva" och "verklighetsfrånvända" för hur kunde man överhuvudtaget drömma tanken på att samhället skulle kunna se ut på ett annat sätt än det gör just nu?
Idag ska vi nog vara tacksamma över att dessa idealister och verklighetsfrämmande människor kämpade för en förändring av samhället. Det gäller även liberalerna en gång i tiden, när de eftersträvade en radikal samhällsomvandling. Till skillnad från idag, när de ägnar sig åt att försvara det bestående.
Är "kapitalismen" det enda fungerande ekonomiska systemet? Givetvis inte! Kapitalism som utvecklat ekonomiskt system har växt fram sedan renässansen på 1500-talet, även om marknader av olika slag funnits betydligt längre. Notera att marknadsekonomi och kapitalism inte är synonyma begrepp, det fanns marknader redan före kapitalismen, t. ex. under slavsamhället.
Under 99 % av vår arts historia (Homo sapiens) har vi levt i jägar-och samlarsamhällen, utan penningtransaktioner och utan stora företag. Själkvlart kommer mänskligheten inte att gå under om de stora företagen försvinner eller om ett annat ekonomiskt system skulle växa fram, det visar ju historien tydligt. Alltså bör ni som propagerar för kapitalism ändra er argumentation: Kapitalismen är inte mer "nödvändig" eller "oundviklig" än något annat system, men har uppenbara fördelar jämfört med t. ex. feodal- och slavsamhällena. Det gäller för er att plocka fram argument som håller för att försvara dess fortsatta existens, inte komma med dimridåer om att kapitalismen är ett slags naturtillstånd som inte går att ifrågasätta. Då blir också diskussionen intressantare, för då kommer olika värderingar att brytas mot varandra i en mer konstruktiv debatt.
Efter den sammanbrotten för statssocialismen i Östeuropa och Sovjetunionen har kapitalismen stärkt sitt grepp över världen. Nu måste kapitalismen överleva av egen kraft och motivera sin existens med andra argument än man gjorde tidigare (att man var bättre än systemet i öst), för nu klarar kapitalismen uppenbarligen inte av att uppfylla de mest grundläggande mänskliga behoven som t. ex. rätten till arbete.
Erik S, du har givetvis rätt i att min sammanfattning av valet i Tyskland var svepande, även min ngt näsvisa förklaring till fredag. Jag kan ju för f_n inte vara stenseriös och varje inlägg, och väga varje stavelse på guldvågen.
Jag ser inte liknelsen till stånds- eller slaverisamhället. Jag uppfattar mig inte att försöka försvara något existerande med moralist orättfärdigt. Den liknelsen tycker jag isf passar bättre på de som vill försvara välfärsstatskollektivismen.
Du har rätt att det inte räcker med kapitalismen i sig, det måste till en stat som upprätthåller sunda lagar, och möjliggör marknadsekonomi. Men det har jag skrivit uttryckligen förut.
Men jag anser inte att Kapitalismen måste motivera sin existens, eller bevisa nya saker (även om den säkert kommer att göra det också). Men Kapitalism betyder eg bara 'laizes fiare'. Politiker som stiftar lagar behövs också, de flesta brister i ett samhälle beror på brister där, eller på att politiken gör anspråk på att ordna något som den inte kan. Jobb tex! Eller 'hela Sverige skall leva' eller 'bostad är en rättighet' ... osv.
Avslutningvsis, och lite på ursprungliga temat, dessutom lite mer seriöst. Eftar att ha kollat upp lite mer:
I Nordrhein Westfalen var det precis som jag lite svepande antydde i mitt 1:a inlägg. SPD körde en valkampanj med ganska hätska utfall och anklagelser mot företag och industrier där, och det påstådda ansvar dessa inte tog.
Det vore skönt om man slipper se dessa billigaste pöbelknipande knep i val framöver. Tror ni det? Tror ni vi slipper i Sverige? Eller blir det värre?
Jonas N:
"Men jag anser inte att Kapitalismen måste motivera sin existens, eller bevisa nya saker (även om den säkert kommer att göra det också). Men Kapitalism betyder eg bara 'laizes fiare'. Politiker som stiftar lagar behövs också, de flesta brister i ett samhälle beror på brister där, eller på att politiken gör anspråk på att ordna något som den inte kan. Jobb tex! Eller 'hela Sverige skall leva' eller 'bostad är en rättighet' ... osv"
Här har ni med borgerliga sympatier ett problem, anser jag. Om "politiken" inte kan ordna jobb eller hjälpa till så att "hela Sverige skall leva", varför ska vi överhuvudtaget engagera oss i den? Vilket existensberättigande har de olika partierna, inklusive de borgerliga? Om politiker inte kan ordna jobb, så är det meningslöst från de borgerliga partiernas sida att sträva efter maktskifte eller kritisera Göran Persson för arbetslösheten, eller hur? Varför inte upplösa de borgerliga partierna om de ändå inte ska göra någonting som marknaden klarar av bättre?
Jag vill starkt ifrågasätta hela ditt resonemang, exempelvis att politiken inte kan göra någonting. Jag reste i Grekland förra året, och jag blev förbluffad över hur fina vägar där fanns, jämfört med förra gången jag reste. Det gällde även i fattiga glesbygder, där knappast "marknaden" hade löst problemet. Svaret? Jo, det var stora EU-satsningar för att bygga bättre vägar som var förklaringen. Nu tillhör jag inte de som älskar nya vägar, och efter vad jag förstår är grekerna irriterade över att EU-medlen ensidigt plöjs ner på vägar och alltför lite i utbildning och sjukvård. Men principen att politiken/staten/EU eller någon annan aktör utanför marknadens domän kan gå in och göra framgångsrika och offensiva satsningar som inte marknaden klarar av på egen hand torde vara allmängiltig (alldeles oavsett vad man tycker om EU i övrigt).
Sverige är ett av de länder i världen som citeras mest inom grundforskningen (framförallt medicinsk och naturvetenskaplig forskning). Detta är resultatet av stora satsningar på STATLIGA forskningsråd, även om mycket mer behövs. Hade vi inte gjort dessa satsningar hade vi inte nått så långt, för "marknaden" hade aldrig löst detta på egen hand.
Erik, tack för ett snabbt svar, jag klipper in ett inlägg jag skrivit om marknaden:
Marknaden har överhuvudtaget inga 'uppgifter'. Den som påstår det är antingen korkad eller ohederlig (eller en kombination därav). Det finns ingen 'marknad' som bestämmer sig för att 'nu jävlar, nu skall vi fixa att det blir bra för människorna'. Marknaden är eg inget mer än summan av alla enskilda individers göranden i fria och frivilliga överenskommelser. Det blir som det blir:
Nästan överallt går dett att köpa livsmedel, av alla de slag, och bekvämt ordnat, förpackat, transporterat, kylt, i närheten osv. Inte för att marknaden har fattat ett beslut, utan det 'råkar' bara bli så.
När någon politiker säger att marknaden borde ... annars blir det lagstiftning är det bara nys ... vem är det man tilltalar. Jo något mystiskt väsen 'marknaden' som aldrig svarar på tilltal eller låter sig naglas fast vid ngt ansvar eller försvarar sina brister. Det är väl därför 'marknaden' är lika tacksam att klanka på som 'könsmaktsordningen' eller 'kulturimperialismen' osv
Detta var ett litet sidospår. Du säger att om inte marknaden gör det, så skall politiken/staten fixa: jobb, vägar, bostäder, sjukvård, levande landsbygd, osv.
Om inte är det meningslöst att engagera sig i politik säger du. Där håller jag inte med. Inte heller att de borgerliga därför skall lämna WO till Göran P.
Jag är rent generellt skeptisk både till EU och dess satsningar. Jag tror dig att det blev fina vägar. Bottniabanan blir säkert vacker den också (men blir det ett klokare beslut för det?). Men det är inget argument. I många länder är det så att vägar, infrastruktur etc till stor del sköts av det offentliga men det är inget måste eller argument för politik eller mot marknaden.
Citeringar i grundforskning är inget som marknaden kräver. Det är heller inget du kan bygga vägar med, eller mätta munnar, eller betala dagispersonal eller lärare med. Jag tror att Sveriges forskningspolitik på det hela sett är ganska lusig. Jag tror förvisso att där görs anständig forskning, men det är alldeles för sällan den leder till näringsverksamhet. Sverige (och sossar i alla partier) har trott att mycket och 'fin' forskning är något ett land (dvs dess politiker) kan skryta med. Gärna också hög utbildningsnivå och låg öppen arbetslöshet och andra mätetal. Men du inser säkert att om där inte finns annat bakom, i landet, så är det bara vackra kulisser.
Fö är medicinsk forsning just sådan som i huvudsak sponsras av läkemedelsföretagen, dvs där är det ett kommersiellt intresse först som skapar de goda effekterna du påtalar (och säkert också negativa, men det är en annan sak)
(Fö har jag svarat på ditt inlägg under 'refuserad...')
Jonas N:
"Citeringar i grundforskning är inget som marknaden kräver. Det är heller inget du kan bygga vägar med, eller mätta munnar, eller betala dagispersonal eller lärare med."
Du har en ganska kortsiktig, och extremt nyttoinriktad syn på forskning måste jag säga! Forskningens uppgift, enligt dig, blir alltså att skapa tillväxt så snabbt som möjligt. Ingenting om att öka förståelsen för vår omvärld eller oss själv, vår historia eller vårt ursprung. "Människan lever inte av bröd allena" är ett motto jag trodde de flesta var beredda att ställa upp på, såväl konservativa som liberaler och socialister. Men jag kanske har fel? Min kulturkonservative sedan länge avlidna morfar förfasar sig nog i sin himmel när han sett hur den krassa och cyniska nyliberalismen har tagit över hans älskade moderatparti och knuffat bort allt som han höll högt: kultur, bildning, kunskap, historia. Det kanske är dags för en historisk allians mellan värdekonservativa och socialister?
Tillväxt: Tillväxten är inget mål i sig, endast ett medel för att uppnå andra goda mål, eller hur? Du räknar upp några sådana: Betala dagispersonal och lärare, mätta människor och bota sjuka. Om vi är överens om detta (vilket jag tror de flesta är) följer då inte följande som en logisk konsekvens:
Ett bättre mått än tillväxt i den traditionella bemärkelsen (alltså procentuell BNP-tillväxt totalt eller per capita), måste ju rimligtvis vara indikatorer som livslängd, läs- och skrivkunnighet, dödlighet i miljöbetingade sjukdomar etc. Dessa index som avspeglar det eftersträvansvärda RESULTATET av tillväxt i kombination med dess fördelning borde rimligtvis vara mer intressanta. Och med de flesta sådana kriterier hamnar Sverige/Skandinavien i topp, tillsammans med Kanada och ibland Tyskland. Alltså länder som INTE har anammat den nyliberala ekonomiska modellen som USA och Storbrittanien (dessa länder har lägre medellivslängd och iallafall USA har klart lägre medellivslängd).
Det bästa tillväxtmåttet borde rimligtvis vara ett mått på NETTO-tillväxten när kostnader för hög tillväxt i form av miljökostnader, sjukförsäkringar och kriminalitet har dragits ifrån. Med ett sådan nettotillväxtmått skulle Kina och USA:s försprång mot Europa/Sverige decimeras rejält, och frågan är om inte rangordningen mellan dessa regioner hade ändrats i grunden.
Erik S.
Jag bemötte endast ett ngt bakvänt argument, nämligen att 'citeringar inte åstadkomms av marknaden och att marknaden därför skulle vara otillräcklig'.
En sak är säker, 'vi' skall inte bedriva forskning för att få upp antalet citeringar. Det finns andra anledningar.
Du anför kultur, historia och bildning mm som argument för vaddå? Måste det till sossar för att det skall bli av? Det är inte så!
Tillväxtdebatten kan man säga mycket om, men alla de konstruerade mått som skall visa att Sverige visst är bra är just bara konstruerade. Det blir lite lustigt att så många lägger krut på att USA visst är ett ganska dåligt land. Som du säger bedrivs det forskning om sådant, den 'citeras' säkert också.
Men jag vänder mig mot beskrivningar som anser att tillväxten är till för att användas till något gott (av politikerna underförstått), politiker kan inte skapa goda saker och resultat, det kan bara människor. Politiker skall skapa lagar (goda lagar, som gäller lika för alla) men gör mestadels annat, de låtsas kunna leverara annat.
Jag anser att det räcker att konstatera att oerhört många vill flytta till och bo i USA (och det trots avsaknaden av allehanda bidrags- och försörjningssystem) man kan också mäta hur många som lämnar landet. Hur många flyttar till Sverige för att själva(!) skapa sig en bättre tillvaro?
Jonas N:
"Tillväxtdebatten kan man säga mycket om, men alla de konstruerade mått som skall visa att Sverige visst är bra är just bara konstruerade. Det blir lite lustigt att så många lägger krut på att USA visst är ett ganska dåligt land. Som du säger bedrivs det forskning om sådant, den 'citeras' säkert också"
På vilket sätt är andra mått på länders framgång än BNP-tillväxt/per capita mer "konstruerade"? Det är väl tämligen själklart att man måste använda flera indikatorer än bara ett för att beskriva verkligheten. Det finns ingenting som säger att just tillväxt måste mätas i procent heller. Ekologer som studerar populationers tillväxt använder inte procentuella mått, ej heller demografer som kvantifierar den mänskliga befolkningstillväxten (man är ju mer intresserad i den absoluta ökningen av populationens tillväxt). Så det finns absolut ingenting, förutom konventioner, som säger att jämförelsen "USA har 5 % tillväxt, med Sverige har 3 %, alltså är USA mer framgångsrikt". Jag tycker faktiskt det är ganska enfaldigt att inte inse att vårat nuvarande tillväxtmått inte avspeglar någon slags objektiv sanning, utan mycket väl kan diskuteras och kritiseras.
Jag har själv bott i USA, och det finns mycket som jag uppskattar där, bl. a. den akademiska världen men även befolkningen, musik, natur etc. Jag fattar inte att ni som jämt hackar på vänstern och det s. k. USA-hatet inte begriper att man kan vara kritisk mot USA:s politiska och ekonomiska system och dess regering, och ändå uppskatta många delar av det amerikanska samhället. De mest extrema pro-amerikanerna finner man lustigt nog bland högerdebattörer i Sverige, är man ute och reser och träffar amerikaner får man ofta höra beundrande ord om Sverige, hur jämlikt samhälle vi har etc. (lite väl naivt ibland, tycker jag, Sverige är inte perfekt, långtifrån). Men den bild som du Jonas och andra målar upp av ett antal inskränkta vänstermänniskor som aldrig lämnar Sverige och som har en massa fördomar om USA är något vinklad måste jag säga.
Varför åker så många utlänningar till USA? Jag känner mest till den akademiska världen, men en av anledningarna är att det är lättare att göra forskarkarriär inom naturvetenskap och teknik i USA. Man satsar mer på grundforskning från den hemska STATENS sida än man gör i t. ex. Frankrike, Tyskland och andra europeiska länder (Sverige är bättre därvidlag och ligger i topp i Europa vad gäller satsning på grundforskning). Detta i kombination med att amerikanska ungdomar i större utsträckning väljer att studera mer ekonomiskt lönande ämnen som ekonomi och juridik, gör att många europeer, asiater och kanandensare blir professorer på amerikanska universitet. USA har alltså byggt en stor del av sitt välstånd och sin tekniska utveckling på andras (läs: Europas) misslyckande eller ovilja att satsa på forskning.
I Europa tycks inställningen till forskning vara ganska lik den attityd du ger uttryck för Jonas: "vi ska inte satsa pengar på forskning för att få upp antal citeringar", "forskning är bara ett medel för tillväxt" etc. Härvidlag skiljer sig inte moderater och sossar mycket åt: bägge ser forskningen enbart som ett medel för att uppnå andra mål och forskarna är bara en slags klienter som egentligen ska utföra någonting annat än det de just är bra på: att forska.
Nu har bilden ändrat sig något sedan 11 september 2001, när hårdare gränskontroller har införts och det blir svårare för utländska studenter att ta sig till USA för att läsa eller forska. Antalet utländska sökanden till amerikanska doktorsutbildningar har gått ner med en 1/3, vilket givetvis kommer att få negativa konsekvenser för USA i framtiden. Det går nämligen i längden inte att driva ett land där alla ens egna invånare antingen har dålig grundutbildning eller väljer sig att ägna sig åt juridik och ekonomi, för alla kan ju inte ägna sig åt att bli advokater eller stämma varandra. Man är helt enkelt beroende av att fylla på med folk utifrån.
Sverige? På studiesidan klarar vi oss nog ganska bra, för vi har många utländska studenter jämfört med andra universitet i Europa. Vi lär fortsätta att få utländska studnter så länge det idiotiska förslaget om att avgiftsbelägga universitetsutbildningarna inte går igenom.
Jonas N:
Bara för att kasta nytt på bränsle på det (påstådda) USA-hatet från vänstern och debatten därikring. En av de teser, som du och andra, har drivit hårt på den här sajten är USA:s framgångsrika krig i Irak, och hur man håller på att vinna "kampen mot terrorismen" och håller på att införa demokrati. Gång på gång har ni förklarat att nu när val har genomförts är "terroristerna" (innefattande allt motstånd mot ockupationen av Irak, N. B.) på defensiven och det är bara en tidsfråga innan segern är vunnen. Att detta inte är sant, vet var och en som följer det internationella nyhetsflödet och inte bara bekräftar sin världsbild genom att läsa DN och SvD:s ledarkommentarer. May 2005, kommer att bli en av de blodigaste månaderna i Irak överhuvudtaget, både vad gäller civila dödade och amerikanska soldater:
http://www.realcities.com/mld/krwashington/11727485.htm
Det faktum att så många amerikanska soldater har dödats under maj och efter valet visar återigen att Irakkriget är ett misslyckande på alla punkter och att ni i högern nu får stå till svars för den situation ni har skapat och det medföljande kaos som det har lett till.
Tack Erik för dina inlägg. Jag hinner inte bemöta dem i detalj just nu. Men du bekräftar precis vad jag sa, det finns många (konstruerade) sätt att mäta hur 'bra' ett land är. BNP/capita är just ett av dem.
Forskningsfinansieringen i USA nämner du. Ja, jag kan hålla med dig om att den är bättre ordnad där, även den statliga delen. Du har också rätt att USA profiterar på att locka till sig de duktigaste begåvningar från både Europa, Indien, Kina, Korea mm. Helt rätt, varför skulle de inte det? Av hänsyn till små europeiska nationers självkänsla, och citeringsstatistik? Man är beroende av att folk kommer in utifrån säger du. Ja, eller ja vaddå? Det är till ömsesidigt gagn. Det finns ingen grand master plan, och det är just det som är det tilltalande. I Europa anses det naturligt att allt som bedöms viktigt måste planeras och styras. Du beskrev motiven (sossarnas och moderaternas) för forskning väl. Jag la inte in egen någon värdering där.
Jag tycker att du övertolkar både mina påståenden och mina förväntningar om kriget i Irak, Erik. Att det finns dödande och terror bevisar terrorismen, inte så värst mycket mer. Att det skulle vara ett bevis för något 'på alla punkter' är minst sagt magstarkt, Erik. Speciellt om du påstår dig vara bevandrad inom forskningsmetodik :-)
Skicka en kommentar