måndag, maj 30, 2005
Tolkningar uppifrån
Det är helt otroligt att så här på morgonen titta på de svenska politiska journalisternas kommentarer till det franska nejet. SVT:s EU-analytiker säger att många fransmän röstat nej ”av helt fel orsaker”, och nämner småfnittrande oron för att ”rumänska arbetare ska arbeta i Frankrike till rumänska löner”. Koketterar därmed med sin egen högfärdiga okunnighet – just en sådan lönedumpning och en antifacklig liberalisering av arbetsmarknaden är jn grundtonen i det förslag som fransmännen uppenbarligen både läst och förstått. I ett inslag som spelades in vid midnatt pratar SVT:s reporter med en kvinna som vältaligt förklarar att detta varit ett tydligt vänsternej mot liberalismen. Sedan ställer hon sig framför ett jättehav av jublande människor som viftar med röda fanor och sjunger internationalen, och säger att de som sagt nej är ”en brokig skara”, och nejet kommer att ta lång tid att analysera och förstå, ty de som sagt nej (55 procent!) består av ”främlingsfientliga krafter till yttersta vänstern”.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Haha, så 55% av fransmännen är på något sätt "extrema"? Eller så är svt:s politiska kommentatorer extremt dumma i huvudet.
Maktens arrogans och förakt för vanliga arbetande männsikor känns igen. Minns för snart 3år sedan när svenskarna röstade "fel" i emu-valet, då var det samma klagovisa och tal om "nationalism" och "rädda människor i glesbygden".
För högern och liberalerna är demokratin till synes bara intressant att respektera om folket röstar "rätt".
obehagligt!
för oss andra är det kul att valdeltagandet blev massivt och att resultatet blev övertygande!
Redan Lincoln hade lösningen för medieeliten och Göran Persson:
Om inte folket röstar som ni vill så byt folk!
Ni ska få sopa våra fabriker, ert förbannade rövarband!
ja, det är samma reporter för fyra fem år sedan gjorde ett skräckvinkelreportage om en miljöpartistisk/grön folkhögskola, genom att klippa ett uttalande ur sitt sammanhang så framstod de som värsta gröna terroristerna, och det visade sig vara helt fel. Men att ha rätt eller fel verkar inte längre vara så viktigt i dagens medievärld, man ska vara snabb och foglig.
"Efter EMU-valet sa jag att de som inte hade röstat var dumma i huvudet. Det var inte så diplomatiskt. Men det var sant, undersökningarna visade att det var de med låg utbildning som stannat hemma. "
Maria Abrahamsson, ledarskribent SvD
Det måste väl ändå finnas fog för kommentatorn att nämna 'främlingsfientliga' när Le Pens Nationella Front står på nej-sidan och får 18% i president- och parlamentsval. Som jämförelse har franska kommunistpartiet (som Ali här gärna vill tillskriva segern)3,5-4%.
Ja, det är skamligt att höra Ja-sidans försök att bortförklara förlusten och nedvärdera nej-sidan och vanligt folk. Ja-sidan har från början till slut hävdat att folk inte förstår, att sådant här är för krångligt, och så undrar de sedan varför de förlorar.
Det som Tobias Lindberg säger stämmer faktiskt inte. Debatten i Frankrike har legat på en väldigt hög nivå. Kanske alltför hög. I debattprigram på TV har man bokstavligen citerat direjt ut texten och debatterat om institutionernas olika roller m.m. I tidningar har man också diskuterat på hög nivå.
Det är faktiskt en stor skillnad på hur man i Sverige alltid flummar till det i diskussionsprogrammen och aldrig talar om det som står skrivet i texten.
Kan inte heller låta bli att snegla på den svenska EMU-omröstningen.
Dom människor jag mötte ute i S-mot-EMU:s valstugor tog seriös ställning mot svenskt deltagande i EMU av peningpolitiska och demokratiska skäl. Analysen efteråt var dock långtifrån seriös och talade om okunnighet, rädsla och allmän EU-kritik.
"och säger att de som sagt nej är ”en brokig skara”, och nejet kommer att ta lång tid att analysera och förstå, ty de som sagt nej (55 procent!) består av ”främlingsfientliga krafter till yttersta vänstern”."
Men visst är det en brokig skara, så är det alltid i folkomröstningar. I Sverige var det en brokig skara på varsin sida om folkomröstningen om högertrafik, kärnkraften, EU, EMU.
Så långt får man ju hålla med själva grundbetydelsen av orden "brokig skara."
Dock: Visst kunde reportern varit tydligar, och sagt något om att det var en brokig skara som varit drivande ifråga om Nej-sidan. Vilka som fört debatten.
I det andra citatet tappar du bort ett "allt ifrån." Att de som sagt nej bestod av allt ifrån yttersta vänster till yttersta höger (inkluderande alltså det mesta däremellan) är väl heller inte kontroversiellt utan snarare välkänt.
Visst kan man tycka att en tydlighet vore en poäng även där men, seriöst, hur mycket annat i media är det inte man kan ha sådana önskemål om?
Men...även om reportaget kan kritiseras så är det sant att det är svårt att analysera just den franska NEJ-rösten. Ett brittiskt hade varit lättare - för där finns en stor kunskap om vad med EU som kritiseras bland gemene man.
Det var ju också svårt att analysera det svenska JA-rösten ifråga om inträdet, och detsamma med NEJ-rösten ifråga om EMU. Det är därför det skrivs uppsatser och avhandlingar om dessa. ;)
En liten allmän reflektion: Ratificeringen kan fortsätta, även med andra NEJ-röster, men den kan inte genomföras med sådana. Syftet med ratificeringen måste då bli en annan - exempelvis ett led i arbetet med att ta fram en ny version.
Skicka en kommentar