Man(som uppenbarligen inte är feminist): "Fy vad dumma i huvudet dom där extremfeministerna är, att dom på ROKS tycker att alla män är djur är ju bara för sjukt!".
Feminist: "Fast jag tycker att det låter konstigt, man bör nog vara kritisk, vad menade hon egentligen? Jag menar ROKS enda mål är ju att få bort mäns våld mot kvinnor."
Man(s.u.i.ä.f.): "Fast alltså det kan man nog aldrig få bort, jag menar män är ju fysiskt starkare, behöver mer sex och sånt... det e ju biologiskt liksom."
Feminist: "Så du menar att män är djur...?"
söndag, maj 29, 2005
Vem tycker att män är djur, egentligen?
Har snott följande roliga rakt av från Pernilla Karlssons blog, under rubriken "AHA, nu kryper de fram":
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Ja, det var ju lite roligt, som kuriosa.
Fast ROKS enda syfte är helt klart inte att minska mäns våld. Där finns andra agendor också.
Sista frasen (av Feminist) är ju 'punchline' här.
Men den är väl bara giltig (och rolig) om män generellt har just den definerande egenskapen.
För vad jag vet har väl verkligen inngen påstått att det inte finns män som är grisar, eller rena svin ....
(eller kvinnor för den delen)
Fan vad roligt.... hahaha
ooops nu finns det risk att folk blandar ihop mig (Ali) med Ali Esbati... Den Ali som skrev "Fan vad roligt" är alltså jag...
Esbati, du är fri att ändra mitt namn för att förhindra förvirring...
Lycka till med ditt viktiga arbete
Det är inte utan att det börjar andas lite desperation över reaktionerna när de som är besvärade av Evin Rubars granskning - med brister och förtjänster - av extremfeminismen använder sig av en konstruerad diskussion där det insinueras att den som ställer sig kritisk till ROKS är den som själv menar att män är djur. Vi har hört det förut om det där med potentiella våldtäktsmän där de som ställer sig kritiska till den feministiska analysen påstås vara de som utnämner alla män till potentiella våldtäktsmän, när de pekar på att kvinnor faktiskt själva kan göra något för att förbättra sin situation.
Roligt? Ja, om man tycker det är roligt att antyda att invandrare själva utpekar sig som brottslingar, när de framför sin utsatta sociala situation som delförklaring till invandrares överrepresentation i brottsstatistiken.
Men nu när Ulrika Kärnborgs påståenden om bluff visat sig vara en bluff, så längtar förstås den, som själv vill bilda sig en uppfattning bortom feministers och påstådda antifeministers mer eller mindre tendentiösa beskrivningar, efter en neutral källa till hur den där kipnappningen egentligen gick till. Och lyckligtvis så finns det en beskrivning som förefaller vara neutral, eftersom författaren iMatte på ett lite udda forum sparkar friskt på båda sidor - rabiata feminister, Rubar som förtiger och mäktiga pedofiler - samtidigt som han här (långt ner) och här (längst ner) beskriver sig själv som ordentligt inblandad personligen:
Som vanligt finns det olika sätt att berätta en story. Visst är det hela mycket rubbat - jag har varit inblandad i historien som berättar om tjejerna på flykt. Jag kan varenda detalj och varenda namn och kan därför avslöja att i stora drag är historien sann. Det förekom ett hot mot en av tjejerna på lägret - hotet var förvisso allvarligt, men inte alls enligt de proportioner som sen följde.
Jag kan även berätta att ROKS har dragit igång ett stort maskineri för att få ut "sin sida av storyn". Eftersom de har ett väl utarbetat kontaktnät får de hjälp av diverse journalister och även av krafter i det politiska etablissimanget.
Det finns naturligtvis gott om skäl att ställa sig kritisk till en anonym källa, men det finns en del intressanta detaljer i beskrivningen som gör att mannen antingen verkligen upplevt det här själv, eller är en av de bästa lögnare jorden skådat. Jag ska inte lista detaljerna, utan låta läsaren hitta dem själv. Om det finns ett uns av sanning i historien, så bör de som vill försvara extremfeministiska övertramp bli ännu mer desperata och ivriga i sina påhopp på Rubars person i framtiden.
Vill inte lägga brasa på denna eld, anser att programmet om ROKS var något vinklat (vilket flera andra har påpekat).
Vill dock bara säga att om någon (feminist eller annan) verkligen hade sagt att "män är djur" så blir jag inte ett dugg förorättad. Visst är män djur - och kvinnor med för den delen! Vi är biologiska varelser, tillhör arten Homo sapiens och har utvecklats från apliknande förfäder. Detta borde inte torde komma som en överraskning för någon, utom möjligtvis de få som fortfarande mot bättre vetande bokstavligen tror på Bibelns skapelseberättelse om Adam och Eva. Hela diskussionen om detta (påstådda) uttallande från ROKS är en storm i ett vattenglas, och ett typiskt exempel på ett ofruktbart sidospår som leder uppmärksamheten bort från viktigare och intressantare frågor.
Jelena, jag bearbetar uppdraget. Kanske återkommer.
Att påstå att män är djur är ju iofs inte ett konstroversiellt uttalande, om man vill definiera oss i någon slags biologisk bemärkelse. Vi är ju inte maskiner och inte heller växter eller mikrober eller vad man nu kan tänka sig. Kvinnor är ju också djur.
Men i intervjun så handade det knappast om en allmän definition av mänskligheten, utan om huruvida ROKS ställde upp på SCUM-manifestets ideer om män som djur-(iska) vandrande dildos utan förmåga till impulskontroll.
Där trampade Von Wachtfeldt i klaveret, och det blir ine mindre uppenbart efter att ha sett de nya bitarna av intervjun sm SVT släppt.
Efter att ha läst Rubars svar till Ulrika Kärnborh blir det ju uppenabart att det står mycket journalistisk heder på spel här. Kärnborg har ryckt ut till försvar, men verkar ha ett rätt flytande förhållande til sanningen själv, och drar sig inte för att diskreditera Carloline ("psykiskt sjuk"). Men tydligen så är Caroline själv nöjd med det som kommer fram i programmet.
Som sagt, någon journalist kommer at vara diskrediterad när det här är avklarat, och jag har en känsla av att det inte är Rubar.
Länken till Rubars svar kan vara av intresse:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1058&a=421298
Evin Rubar är en hjälte, en befriare, en peshmergakrigare som kom till vår hjälp när feminismens Saddam bombarderade oss med sin senapsgas.
Skicka en kommentar