Stödet för Nej-sidan i Frankrike har varit störst bland dem som betecknas som traditionell arbetarklass (79-81 procent nej). Åldersmässigt ser vi också samma mönster: unga röstar nej. Nej-sidan hade majoritet i samtliga åldersgrupper, utom bland dem över 60 år. Bland dem under 34 år röstade 55-59 procent nej. I Holland upprepas samma mönster. De högerpopulistiska grupperna blev marginaliserade. I de lägre inkomstgrupperna fick nej-sidan 68-71 procent, mot 51 procent bland höginkomsttagare. Också här får Ja-sidan endast majoritet i den äldsta åldersgruppen (65+). Nej-sidan var störst i åldersgruppen 35-54 år (67-69 procent nej) enligt en undersökning, medan en annan pekar på åldersgruppen 24-34 som störst i det avseendet (68 procent nej). 66 procent av kvinnorna röstade nej, mot 58 procent av männen – återigen samma mönster som i svenska EMU-folkomröstningen.
Organisatoriskt framträder också en avgörande bild. Nej-sidan vann – precis som i Sverige under EMU-omröstningen – på studieverksamhet först och sedan klassiskt massivt basarbete. I den processen stärktes vänsterns organisationer, medan högerpopulisterna nu kunde marginaliseras. SP i Holland arrangerade ensamt fler möten per vecka än hela ja-sidan tillsammans enligt centertidningen Volkskrant. En kvinna på holländska UD säger:
”Jag hade stora problem med att hitta bra debattörer till jasidan. Men SP hade alltid folk redo. Med en armé av erfarna aktivister delade de ut flygblad över hela landet”.Något säger mig att det inte är detta som trötta receptskrivare som företrädare för "eurovänstern" menar med att "återuppfinna vänstern". Verkligheten pekar rätt tydligt ut vem man ska lyssna på.
2 kommentarer:
Hej Ali!
Du har fått mig att börja prenumerera på flamman.
Angenämt att få göra lite nytta.
Skicka en kommentar