”Många feminister, som annars intresserar sig för strukturer, missar nämligen det som sker av kvinnor mot kvinnor”,skriver hon. Så är det nu inte alls. Det finns i princip inga feminister som missar just detta. Det är en helt central del av hur patriarkatet reproduceras. Det är svårt att veta om man ska skratta eller gråta när man läser exemplen som radas upp: bästisförhållanden, att man pratar om sina pojkvänner när man träffas, självsvält, utfrysning, utvik. Det är väldigt bra exempel hela vägen. Bra och sedan mycket länge framlyfta och analyserade exempel på hur kvinnoförtrycket är en integrerad del av hela samhället, något som finns i varje social relation mellan människor, hela tiden.
Homosocialitet är i vårt samhälle en manlig affär. Män uppmuntrar män. Kvinnor uppmuntrar män. Män bryr sig om andra mäns åsikter. Kvinnor bryr sig om mäns åsikter. Tjejer som tar sig ton för tjejers rättigheter bestraffas. Tjejer som tar sig ton för att förneka förtrycket eller angripa andra tjejer hyllas och belönas. Det hör så att säga till hierarkin.
”Att det ska vara så svårt att behandla folk som medmänniskor, oavsett kön”, skriver Sakine Baheci. Ja, det är ju precis vad feministisk kamp handlar om – att förändra det förhållandet.
45 kommentarer:
Detta passar väldigt bra in på den analys av liberaler som Stefan Arvidsson gör i sin bok Den lille marxisten: liberaler är snälla, men dumma.
Först görs en ganska rimlig analys, men sedan dras totalt galna slutsatser av analysen. Att tro att ett nyliberalt samhälle skulle leda till mer jämlikhet är som att tro att chokladglass skulle leda till färre fläckar på tröjan.
Daniel Larsson,
Nu var det ju en LUF:are som skrivit inlägget Espati kommenterar. Folkpartisterna är knappast nyliberaler – de är ju uppfyllda av utilitarism och social ingenjörskonst och motiverar sin existens med att just de vet bäst hur människor bör leva.
Den klassiska liberalismen (nyliberalismen) har aldrig sagt sig ha som mål att ändra några strukturer. Tvärtom menar man – och jag är en av dem – att samhället bör lämnas åt människorna själva. Staten (om den ens behövs) ska inte lägga sig i utan bara ägna sig åt rättskipning samt yttre- och inre försvar.
Klassisk Liberalism = Nyliberalism??? Är det ingen hejd på lögnerna? På samma sätt skulle jag då kunna bunta ihop alla till vänster till brun/avgrundsvänster?
Micke,
Vad är lögn? Nyliberalism brukar definiera som en återknytning till den klassiska liberalismen. Detta eftersom naturrättsliga liberalismen som John Locke och andra lanserade under 1800-talet kom att förvanskas av J S Mills utilitaristiska s k socialliberalism. Faktum är att den klassiska liberalismen/nyliberalismen har mer gemensamt med anarkistiska tankegångar hos t ex Max Steiner än med dagens folkpartistiska kvasiliberalism.
Så var är lögn?
1800-talet ska naturligtvis vara 1600-talet i inlägget ovan. Mill levde på 1800-talet, inte Locke.
Nyliberalism är ju bara gammal unken konservatism, fast utan den hårda synen på kristen moral.
Denna ådra kommer tydligt fram varje gång nyliberaler försvarar kungahusets existensberättigande. Alla gör det inte, men rätt många.
Instämmer helt i det Alexander skriver. Nyliberaler vurmar verkligen inte för kungahuset. Läs vad Johan Norberg och andra liberaler skriver om saken här:
http://www.johannorberg.net/index.asp?page=articles&articleid=137
För övrigt är det slående hur lite kunskaper som uppvisas om nyliberalismen. Alla på vänsterkanten älskar att fördöma den, men nästan ingen vet någonting om den. Att hävda att nyliberalism och konservatism är samma sak är helt fel. Sanningen är att konservatismen först formulerades av Edmund Burke på 1700-talet som ett svar på franska revolutionen och Johan Locks naturrättsliga liberalism (se tidigare inlägg). Vidare är det ett faktum att konservatismen och socialismen har det gemensamt att de formulerade ett motstånd mot liberalismen som den såg ut i början av den industriella revolutionen. Socialisterna ville utveckla det liberalerna hade påbörjat (t ex minskad kungamakt) medan de konservativa ville värna resterna av feodalsamhället. Socialismen och konservatismen har även det gemensamt att de värnar kollektiva rättigheter framför individuella.
Det som förvirrar är möjligen att många av Europas konservativa partier med tiden kommit att anamma allt fler liberala ståndpunkter. Ett bra exempel är Moderaterna under Bohman och Bildt. Idag är liberalismen inskriven i Moderaternas partiprogram.
C.L.K. Aqurette!
Vi vet tyvärr alltför väl vad ni nyliberaler vill och vad ert idiotiska ideal, nattväktarstaten, innebär!
Tobias, jag betvivlar det du säger i ditt sista inlägg. De invändningar du bifogar är dina egna och reflekterar nog mest din förståelse av vad det handlar om.
Om man följer dina argument här är du ju nästan alltid i opposition mot den typen av samhälle du själv föredrar!
Jonas N!
Kan du utveckla en aning, förstår faktiskt inte riktigt vad du menar...
Visst kan jag det.
Jag tror inte du har en klar föreställning om vad det klassiska liberala frihetsbegreppet innebär.
Jag tror tex inte att du har distinktionen mellan positiva och negativa rättigheter klart för dig.
Och det adjektiv du använde var en idikation på detta. Det vi har 'diskuterat' tidigare också. Men visst, jag vet inte allt om vad du har lärt dig sen sist.
Förstår du skillnaden mellabn positiva och negativa rättigheter? Och implikationerna?
Vad gulligt att du, Jonas, har funderingar över vad jag förstår och inte förstår. Glädjande är att jag kan försäkra dig om att jag är på det klara med de olika typerna av rättigheter, vad de innebär och implikationerna.
I detta avseende, om man förenklar kraftigt, så tycker du om negativt och jag positivt. Mer korrekt är nog att jag gillar nästan alla negativa rättigheter och alla positiva rättigheter. Du gillar väl ingen av de positiva rättigheterna, eller?
Patriarkatet påverkar även kvinnors förhållanden till varandra, var Alis huvudpoäng i det här inlägget. Det kan man inte tro när man läser kommentarerna.
Han skriver: Män uppmuntrar män. Kvinnor uppmuntrar män. Män bryr sig om andra mäns åsikter. Kvinnor bryr sig om mäns åsikter. Tjejer som tar sig ton för tjejers rättigheter bestraffas. Tjejer som tar sig ton för att förneka förtrycket eller angripa andra tjejer hyllas och belönas. Det hör så att säga till hierarkin.
Helt rätt!
- Och vad gör de som kommenterar det här inlägget, jo de struntar totalt i inläggets budskap och börjar diskutera "liberalism" som ideologi. Kan Alis poäng illustreras tydligare?
Kommentatorernas budskap, vare sig de menar det eller inte är klart: "Vi skiter väl totalt i kvinnor och deras villkor. Vi har viktigare saker för oss, vi de stora filosoferna!"
Gissar att ni är män allihop!
Tobias Lindberg,
Idiotiskt eller inte. Nattväktarstaten innebär bara att medborgarna i nämna stat får full makt över sina egna liv. Istället för att som nu vara underordnade en politisk elit och tvingas leva efter kollektiv moral, står det var och en fritt att själv bestämma hur han eller hon vill leva. Att sedan fria individer kommer att söka likasinnade och bilda gemenskaper är fullt naturligt och ingenting som står i konflikt med nattväktarstatens intressen. Tvärtom är det så att nattväktarstaten är det enda system som tillåter alla människor att leva efter sina egna trossatser fullt ut, med det lilla förbehållet att ingen får inskränka någon annans negativa rättigheter (t ex rätten till liv). Det vore alltså fullt möjligt för en grupp (t ex kommunister, kristna, muslimer) att sluta sig samman och bilda en fristat i staten om de så önskar. Själv skulle jag gärna vilja bo i en fristat för homosexuella, i vilken jag slapp vara rädd för allt det våld och hat som dagens socialistiska och konservativa nationalstater står för. Men jag förstår samtidigt att dagens system tilltalar många då det är bekvämt för folkmajoriteten att kunna utnyttja minoriteterna för egen vinning. Och häri ligger nattväktarstatens dilemma – den gynnar egentligen bara de som idag är maktlösa, och därmed blir den svår att göra den populär i breda kretsar.
Go Kerstin!
Äntligen ett relevant inlägg! Håller med dig till punkt och pricka!
Nyliberalism är rätten att inte bry sig om andra. Nyliberalismen erkänner endast negativa rättigheter, inga positiva rättigheter. Du får inte göra vissa saker mot mig och jag får inte göra vissa saker mot dig, men jag inte skyldig att hjälpa dig om du skulle hamna i kris eller liknande. Om människor svälter så har vi enligt den nyliberalismen ingen moralisk skyldighet att hjälpa de svältande (Givet att det inte finns tidigare orättvisor som behöver återställas, t ex att dessa svältande har blivit bestulna på deras mark.) Människor som självförvållat hamnat i svåra situationer har vi alltså ingen moralisk skyldighet att hjälpa, de får helt förlita sig på vår välvilja. Ett problem med denna syn är begreppet självförvållat som verkar innebära att vi helt och hållet har vårt liv i våra egna händer. Men vilken människa som helst som inte är utrustad med skygglappar vet att det är medfödda faktorer och yttre omständigheter som i huvudsak formar våra liv och att vi egentligen har ganska liten egen makt över våra egna liv. Denna insikt leder till uppfattningen att även jag om jag fötts under andra omständigheter skulle kunna ha levt ett miserabelt liv. Härav följer en moralisk skyldighet att hjälpa människor som lever under svåra omständigheter eller hamnat i trubbel, givet att hjälpen är fruktbar.
Men nehej, det hjälps inte! Utan någon som helst notis om Kerstins skarpa påpekande fortsätter den filosofiska snoppmätningen! Man blir som förstummad! Blir ni inte ens lite generade...?
Snälla ni... *lägger huvudet på sned och fladdrar med ögonfransarna* Kan ni inte fixa ett eget forum där ni kan diskutera liberalismens olika inriktningar och/eller avarter? Det här är liksom inte rätt ställe. Vi som kommer hit för att läsa Alis texter, och kanske diskutera dem skiter fullständigt i huruvida olika folkpartister är "riktiga" liberaler eller ej. Ni tycks ju inte bry er om det Ali skriver, utan varenda tråd kommer snart att handla om vad nyliberalism egentligen är. Och jag är ledsen grabbar, men jag tror inte det är speciellt många fler än ni själva som bryr sig.
Andas lite innan ni skriver, och fundera på hur mycket det egentligen har med saken att göra... Please.
Right on, Ali. Sakines retorik är ju klassisk. Hon talar om problemet med kvinnors diskriminering av kvinnor, när det är hennes egen retorik som lyfter bort ljuset från den centrala problematiken och spelar patriarkatet i händerna.
Frida,
Du drar stora växlar på att kommentatorstråden avvek från Alis ämne, men det är ju nu inget ovanligt utan något som inträffar hela tiden. Att det skulle handla om någon slags "filosofisk snoppmätning" är rent trams och andas inget annat än ren och skär sexism. Om du vill diskutera det Ali tar upp så finns det inget som hindrar dig. Ignorera de övriga kommentarerna och gå på bara.
För min egen del finns det inte så mycket att tillägga till Alis anmärkningar, utan jag instämmer i det mesta, även om jag inte är riktigt säker på verklighetsbeskrivningen i alla avseenden.
Seså, Ali anser det otäckt även när begrepp som 'negativa' och 'positiva' rättigheter reds ut, iaf av mig :-)
Tobias,
För all del :-)
Men jag vet inte vad du skulle kunna mena med 'alla' positiva rättigheter. Det finns nämligen ingen ände på en tänkbara katalog av positiva rättigheter.
Du har helt rätt i jag är starkt för de negativa rättigheterna. De har nämligen egenskapen att de inte inkräktar varandra, och heller inte kränker enskilda.
De 'positiva rättigheterna' har inte den egenskapen, de är inbördes motstridiga och inkräktar (nästan definitionsmässigt) på de negativa (som du också är för!?). Faktum är att de positiva inte är sk rättigheter, utan de faller snarare under 'välfärdspolitik' eller möjligen socialpolitik.
Jag är inte emot socialpolitik, inte defintionsmässigt. Men det är en annan fråga.
Det glädjer mig dock att du kände till begreppen. Jag skulle uppskatta om du utvecklade din syn på de inneboende motsägelserna som med nödvändigthet uppkommer av 'positiva rättigheter', både inbördes, och ffa gentemot de riktiga (dvs negativa) rättigheterna.
(Och även vad du anser om en 'bortre' gräns för 'alla' positiva rättigheter).
Tja Frida, du och jag får väl finna oss i att befinna oss i det politiska köket! Sandlådan får vi uppenbarligen inte vara med i!
"Alla på vänsterkanten älskar att fördöma den, men nästan ingen vet någonting om den."
Kom igen nu, sådär jättekomplicerat är det faktiskt inte. Om vi skalar av den filosofiska påbyggnaden: rulla tilllbaks välfärdsstaten och den sociala utvecklingen en sisådär 100 år.
" Ni tycks ju inte bry er om det Ali skriver, utan varenda tråd kommer snart att handla om vad nyliberalism egentligen är. Och jag är ledsen grabbar, men jag tror inte det är speciellt många fler än ni själva som bryr sig. "
Helt rätt! Bloggarna verkar vara nyliberalernas sista stillflykt, ungefär som nynassarna och vissa fotbollsklackar :)
/Irene
Kerstin,
Anledningen till diskussionen om liberalism är att Ali antydde att LUF:aren skulle vara nyliberal. Därav denna diskussion. Vad gäller snack om patriarkat så är detta ingenting jag kan eller vill diskutera av den enkla anledningen att jag inte tror på den politiskt korrekta verklighetsbeskrivningen. Jag vägrar ta på mig skulden för det som andra människor gör, ett resonemang som går tillbaka till omnämnda liberalism. "Snoppmätning" antyder för övrigt att vi som diskuterar bli mindre värda p g a av vårt kön. Jag trodde det var just den typen av nedvärdering som ni feminister avskydde, alltså att det som någon säger förminskas eftersom avsändaren har "fel" kön. Ditt inlägg osar förakt.
Ullan,
Ja, du har rätt. Liberalism innebär ett befriande från kollektiv skuld. Att någon har det dåligt behöver inte innebära att någon annan bär skulden och ska straffas för detta. Du har däremot fel när du skriver att det skulle vara okej att stjäla mark från någon. Ingen har rätt att stjäla från någon.
Staffan W,
För hundra år sedan hade kungen fortfarande mycket makt och Sverige saknade fungerande demokrati. Dessutom hade kyrkan mycket makt, vilket betydde att människors frihet kränktes av morallagar ungefär som vi gör av "politisk korrekta" morallagar idag. Abort var förbjudet, bögar blev dömda till straffarbete, människor avrättades och gränserna var stängda för folk utifrån. Om du tror att detta är vad som avses med nattväktarstaten förstår jag ditt motstånd. Lyckligtvis har du fel – individbaserade rättigheter i en fri stat är en progressiv framtidsvision, inte en dröm om återgång till svunna tider. Det handlar om att du och jag ska få leva våra liv utan att folkmajoriteten och politikerkåren har någon makt att påverka oss i någon riktning. Frihet, helt enkelt.
Nog om detta.
Ja, det här är ju smått fantastiskt. Aqurette-mannen skriver att debatten spårade ur för att jag "antydde att LUF:aren skulle vara nyliberal". Som vilken innantilläsande person som helst kan konstatera, är det inte alls så. Jag har över huvudtaget inte skrivit något i kommentarerna. I själva texten antyder jag att LUF:aren är LUF:are. Ändå lyckades inlägget omedelbart urarta i en diskussion om distinktion mellan gammal och ny liberalism.
Skälet torde vara uppenbart: Ett gäng grabbar 1) Förstod inte vad jag skrev, eftersom det handlar om feminism 2) Ville gärna läsa vad de själva tycker om abstrakt liberalism samt 3) Tror att de är jättesmarta när de spyr ur sig sånt.
När sen ett flertal kvinnor (troligen en bråkdel av dem som läser och bara skakar på huvudet åt era idiotier, innan de tröttna) påpekar det uppenbara, nämligen att hela den här processen är en exakt bekräftelse på det fenomen jag beskrev, då kommer de sårade grabbsjälarna och gråter över sig själva.
h.m.s Croqutte tar det hela ytterligare ett steg genom att inte ens kunna skilja på Kerstin och Frida. Den har vi ju inte heller sett förut...
Äsch. Om man ska bli hånad och kallad idiot bara för att man inte delar din och majoritetens åsikter är det ingen idé att vara här. Skyttegravsretorik är bara tröttande. Jag ska inte besvära med min närvaro längre.
PS! Snyggt trick att ta bort ordet "nyliberal" i orginalinlägget. Högerbögen Aqurette ser ju så dum ut i efterdisskussionen då...
Ali, jag tycker inte att debatten har spårat ur!
Vad jag kan se har de som velat ta upp tråden efter ditt inlägg gjort detta.
Argumentation av typen:
'Vi tycker ni är dumma' och
'ni håller inte med oss' följt av
'precis, det var ju det vi sa hela tiden'
är lite i tunnaste laget dock, oavsett pakettering.
Allvarligt CLK
Menar du att Ali försökte lägga sin egen retorik tillrätta genom förfalsking?
c.l.k aqurette skriver:
"Du har däremot fel när du skriver att det skulle vara okej att stjäla mark från någon."
Det har jag inte skrivit. Och skuld uppstår enbart om du underlåter att göra din moraliska plikt, t ex att rädda en fyllebult som ramlat i sjön, något som för nyliberalen inte alls är en skyldighet utan en handling som är ok att låta bli att utföra om man känner för det.
Ali,
Du verkar inte utstråla något annat än rent och skärt förakt för människor som inte tänker och tycker exakt som du. Hur man kan leverera så hätska utfall på basis av att kommentatorstråden löpt ifrån ämnet är ganska fantastiskt men också skrämmande.
Ullan, din beskrivning av det du kallar 'nyliberalt' är lite bakvänt.
Det moraliska ansvaret som du kallar existerar i allara högsta grad.
Det är tvånget, dvs försöket att ersätta det moraliska ansvaret med hot, som är kritiserat.
Att sedan den typen av påtvingad (som du kallar det för) solidaritet, erroderar just det moraliska ansvaret och känslan därav är en annan fråga. Dock en fråga som i sig är relevant och påtaglig. Men effektivitetsargument är inget som behövs för att vilja slippa tvång, det bara råkar vara sammanfallande (men förstås på goda grunder)
C.L.K. Aqurette vill inte diskutera kollektiv skuld, för sådan anser han inte finns. Behövs inte C.L.K. Aqurette, du har just bevisat att du har en alldeles egen högst individuell (eller ska vi säga "liberal") skuld till kvinnodiskrimineringen!
Kerstin,
Nej, kollektiv skuld finns inte. En grundläggande princip i modernt, liberalt rättstänkande är att bara skuldbelägga en person för det som just denna individ har gjort, alltså inte för det som andra med liknande egenskaper har gjort. Kollektiv skuld är bara ett tankegods från gammaltestamentligt tid, då man ansåg det vara rätt att straffa släktingarna till en brottsling. Kollektivism i sin renaste och mest avskyvärda form kan man hitta i nazismens antisemitism, där judarna kollektivt fick symbolisera den giriga kapitalismen.
Vad jag förstår så ligger mitt oerhörda brott i att jag tog miste på dig och Frida i förra inlägget. Jag antar att mitt slarv sätter mig i samma grupp som den värsta kvinnomisshandlaren?
C.L.K.Aqurette!
Jodå, det finns kollektiv skuld, men det är ju bekvämast att tro att ingen sådan finns.
Vad gäller mäns skuld till diskrimineringen av kvinnor så skriver jag om det här:
http://www.kebi.se/motvallsbloggen/mars05.html#12/3
Läst det och fundera en stund!
Kerstin,
Enligt din definition är jag feminist, med den brasklappen att jag aldrig varit tillsammans med en kvinna, nästan enbart umgås med mina bögkompisar, och aldrig varit i en positionen där någon kvinna tjänat mindre än jag.
Den feminism jag känner är den som beskrivs i termer av mansskatt, porrförbud, sexualfientlighet och hyllningar av mega-bögknackaren Valerie Solanas (hon som försökte mörda Andy Warhol) SCUM-manifestet. Det du beskriver är en kamp för jämlikhet, respekt och vanligt jävla hyfs. Jag känner ingen man som inte skulle skriva under på detta. Den typen av människofientliga "skrämt" du skriver om har jag faktiskt aldrig hört, men jag vet att jag skulle bli oerhört arg om jag någon gång hörde något sådant.
"Det moraliska ansvaret som du kallar existerar i allara högsta grad."
Hmm. Jag har inte sagt att det inte existerar, endast att det är begränsat. Det moraliska ansvaret för nyliberalen utsträcker sig till att inte kränka andras negativa rättigheter. Min kritik häremot är att den nyliberala moralen får motbjudande konsekvenser och strider mot common-sense uppfattningen, t ex finns det inget moraliskt krav att hjälpa en människa i direkt nöd. Detta är ingen bakvänd syn av nyliberalismen utan Nozick i ett nötskal.
"Det är tvånget, dvs försöket att ersätta det moraliska ansvaret med hot, som är kritiserat."
Det finns inget tvång eller hot. Det finns endast moraliska krav, ty om du vill kalla ett moraliskt krav för ett tvång eller hot så är människan också tvingad och hotad under den nyliberala moralen.
"Att sedan den typen av påtvingad (som du kallar det för) solidaritet, erroderar just det moraliska ansvaret och känslan därav är en annan fråga. Dock en fråga som i sig är relevant och påtaglig. Men effektivitetsargument är inget som behövs för att vilja slippa tvång, det bara råkar vara sammanfallande (men förstås på goda grunder)"
Vad har du för empiriskt stöd för detta egentligen? Jag skulle kunna hävda motsatsen att den nyliberala moralen undergräver det moraliska ansvaret, ty för nyliberalen omfattar det moraliska ansvaret inte mer än att respektera andras negativa rättigheter. Den nyliberala moralen är rätten att skita i andra om jag känner för det. Att denna moral skulle få människor att bli mer moraliska är för det första en kontradiktion ur nyliberal synpunkt och för det andra en icke-belagd psykologisk hypotes nyliberaler för fram men aldrig bevisat. Jag håller den för högst osannolik, och tror att den nyliberala moralen snarare förstärker egosimen hos människan just på grund av att den säger att det är helt ok att fokusera på dig själv och skita i andra om du känner för det.
Ullan,
Ursäkta att jag lägger mig i din diskussion med Jonas. Vill bara inskjuta att Nozick aldrig talar emot empatisk moral ("att bry sig om andra"), han menar bara staten inte har någon rätt att tvinga människor att hjälpa varandra. Jag tror inte det finns några nyliberaler som hävdar att det skulle vara önskvärt att helt ignorera andra människor. Däremot ska omtanke om andra vara frivillig. I dagens socialistiska välfärdsstater är "solidariteten" påtvingad oss genom höga skatter som används av en liten elit som antas ha bättre moral än medborgarna. Egentligen handlar detta mer om maktlystnad och elitism än om solidraitet.
Du skriver att "det moraliska ansvaret för nyliberalen utsträcker sig till att inte kränka andras negativa rättigheter". Det stämmer. Men anledningen är att kränkning av människors rättigheter leder till ett inhumant samhälle. För att de mest negativa aspekterna av ett anarkistiskt samhälle ska minimeras krävs att alla respekterar vissa mycket grundläggande regler.
Lästips:
http://marknadskraften.com/artiklar/anarki.shtml
Aha, C.L.K. Aqurette, du har gått på den antifeministiska propagandan om vad "feminism" handlar om.
Den handlar annars precis om detta, samma möjligheter oavsett kön (ras och sexuell läggning också faktiskt), frånvaro av diskriminering på grund av dessa faktorer!
Anser eller tror du att vi inte har sådan diskriminering längre är du ovanligt lyckligt lottad får jag säga. Grattis!
Tillägg till ovanstående: Jag borde ha skrivit "hudfärg" ovan istället, eftersom jag lade till "sexuell läggning" och därmed kommenterar modern feminism.
Felskrivningen förklaras av att jag ursprungligen tänkte på feminismens historia. Den utmejslades under senare delen av 1800-talet, med sufragetternas kamp. På den tiden ansåg man att det fanns olika mänskliga raser. Det var då ofta samma personer som kämpade för kvinnornas frigörelse och för vad man då kallade för "underlägsna rasers" jämställdhet. Idag vet vi att det inte finns olika mänskliga raser.
Men det är nog modern feminism som har börjat anse att deras kamp också handlar om likaberättigande oavsett sexuell läggning.
"Vill bara inskjuta att Nozick aldrig talar emot empatisk moral ("att bry sig om andra"), han menar bara staten inte har någon rätt att tvinga människor att hjälpa varandra. Jag tror inte det finns några nyliberaler som hävdar att det skulle vara önskvärt att helt ignorera andra människor."
Kan inte se att jag skulle ha påstått något annat. Men jag anser det fortfarande graverande för den nyliberala moralen att den inte kräver av människor att hjälpa människor i direkt nöd, utan anser det vara en frivillig handling som det är moraliskt ok att underlåta att göra. En moral som inte kräver av mig att jag räddar ett barn som är på väg att drukna är en moral som strider mot våra mest djupa moraliska intuitioner. Om nyliberalen är villig att revidera sin moral till att omfatta en skyldighet att hjälpa människor i direkt nöd, t ex det druknande barnet, så måste nyliberalen rättfärdiga den gräns när man bör hjälpa och när man inte bör hjälpa, ty nyliberalen skulle aldrig acceptera att man bör hjälpa i alla fall. Men en sådan gränsdragning blir med all säkerhet godtycklig, och sådan därmed icke rättfärdigad.
"I dagens socialistiska välfärdsstater är "solidariteten" påtvingad oss genom höga skatter som används av en liten elit som antas ha bättre moral än medborgarna. Egentligen handlar detta mer om maktlystnad och elitism än om solidraitet."
Det där får att lova att utveckla lite. Låter som inget annat än simpel högerpropagande. Men visst, man kan ha synpunkter på skattetrycket och vad skatterna skall täcka. Däremot så finns det inte ett demokratiskt land i västvärlden där skatten begränsar sig till att bara bekosta nattväktarstatens institutioner. Detta skvallrar om att nattväktarstaten är en snurrig utopi, i klass med den socialistiska utopin. Vidare, i alla demokratiska länder får människor betala skatt i olika utsträckning i syfte att var och en av medborgarna skall ges grundläggande utbidlning. För ett barn med obemedlade föräldrar i nattväktarstaten finns ingen garanti att detta barnet skall ges en rimlig chans att skaffa sig en utbildning och ett bra liv. Nog borde detta få även den mest inbitne nyliberalen att ifrågasätta nattväktarstatens rimlighet.
"Den feminism jag känner är den som beskrivs i termer av mansskatt, porrförbud, sexualfientlighet och hyllningar av mega-bögknackaren Valerie Solanas (hon som försökte mörda Andy Warhol) SCUM-manifestet."
Fast det där vet du ju själv är bara en liten del av feminismen, de militanta radikalfeministerna som tagit över ledningen av ROKS och deras medsystrar. Det finns en mängd sansade, intressanta feminister som inte har något till övers för manshat och som inte är sexualfientliga. Det är förstås inte lika tacksamt att utse dessa till dina motståndare, alltid lättare att ge sig på en extremposition...
Och en kommentar till debatten om nyliberalism:
Så det som gör att nyliberalismen år 2005 skulle vara annorlunda än nattväktarstaten för 100 år sedan är alltså att vi nu har politisk demokrati? Men vänta lite... var det inte nyliberalerna som menade at "klåfingriga politiker" inte ska ha rätt att lägga sig i människors liv genom att stifta lagar som griper in i och förändrra samhällsstrukturer?
Det är detta som gör nyliberalismen till den ultimata medlöparen till en mängd olika repressiva samhälsstrukturer. Man varken vill se eller göra något åt missförhållanden, snedfördelning, ojämlikhet m.m. För att komma tillrätta med strukturfel i ett samhälle krävs det politiska reformer, det inser ungefär alla andra politiska krafter, förutom nyliberalismen. Det blir bara fånigt att höra er försöka lansera er ideologi som något radikalt och frigörande. Stagnation och fortsatt klassförtryck är det som döljer sig bakom era käcka paroller.
Kerstin,
Jag ar aldrig hävdat att kvinnoförtryck och sexism inte finns. Om du läser tidigare inlägg så ser du att det är snacket om kollektiv skuld jag vänder mig emot. Jag menar fortfarande att jag är oskyldig till det som andra män gör. Bara den som själv gjort fel ska skuldbeläggas för detta, inte stora kollektiv av människor som bara råkar ha en viss egenskap gemensamt. Att påstå att alla män har skuld i t ex kvinnomisshandeln är som att säga att alla heterosexuella bär skuld för bögknackningen.
Ullan,
I dagens socialistiska välfärdsstater är "solidariteten" påtvingad oss genom höga skatter som används av en liten elit som antas ha bättre moral än medborgarna.
Det är enkelt. Jag jobbar som bud och tjänar drygt 12 000 kr i månaden. Hade jag sluppit betala 70% i skatt (arbetsgivaravgifterna inräknade) hade jag själv fått spendera mina pengar på ett sätt som gynnat just mina förhållanden. Som det är nu tvingas jag betala skatt och vara solidarisk med de människor som eliten anser vara värdiga bidrag. Allt snack om trygghet och solidaritet handlar ytterst om att vänstereliten anser sig vara förmer än vanliga arbetare. De tror att medborgarna är ondsinta egoister helt oförmögna att betala för sina egna trygghetssystem själva. Precis som anarkisterna så tror nyliberalerna på människors egen förmåga. Vi behöver ingen stor välfärdsstat, bara någon som håller ordning och skyddar oss från yttre hot.
Staffan W,
Så det som gör att nyliberalismen år 2005 skulle vara annorlunda än nattväktarstaten för 100 år sedan är alltså att vi nu har politisk demokrati?
Frågan är orimlig eftersom det inte fanns någon nattväktarstat för hundra år sedan. Om du studerar den tiden kommer du att finna att politikerna redan då var klåfingriga moralister, precis som nu. Att de dessutom inte var demokratiskt tillsatta gjorde ju inte saken bättre precis.
Det är detta som gör nyliberalismen till den ultimata medlöparen till en mängd olika repressiva samhällsstrukturer.
Det är inte nyliberalismen som legitimerat 1900-talets fascistdiktaturer. Tvärtom är alla repressiva samhällsstrukturer beroende av en stark stat och maktfullkomliga politiker med en moralisk agenda. Att låta människor leva sina liv fria från politisk inblandning är inte detsamma som att förtrycka dem. Tvärtom.
---
Detta blir min sista kommentar i den tråd.
Ullan
Jag förstår fortfarande inte vad som skulle kunna vara kärnan i din argumentation. Jag befarar att du menar något helt annat (mer difust) med 'moral' än det jag syftar på!?
Moral är något som är personligt, det är en uppsättning ställningstaganden. De kan vara sådana som uppfattas positivt av många runt omkring, men det kan också vara tvärtom. En vålds- (eller tillgrepps-) brottsling har en moral som många förkastar.
Överallt försöker människor inpränta sk god moral i sina medmänniskor, ffa den uppväxande generationen, vad den är och hur det går hänger på de människorna, inte sammhällssystemet.
Jag förstår faktiskt inte att du vill koppla ihop politik och samhällssystem med enskildas moral, det är helt olika plan.
Det blir också lite bakvänt när du försöker tala om var en 'nyliberals moral' slutar, (Då skulle du faktiskt behöva fråga var och en). Eller för den delen vad 'nyliberal moral' skulle vara.
Det är det (skall vi kalla det) juridiska ansvart som säger att du inte får kränka andra människors negativa rättigheter. Fö en hållning som anförs i samtliga rättsstater (dock med tillägget att välfärdsstaten har rätt att kränka dessa, fast det formuleras givetvis inte så).
Du skriver:
"Det finns inget tvång eller hot. Det finns endast moraliska krav, ty om du vill kalla ett moraliskt krav för ett tvång eller hot så är människan också tvingad och hotad under den nyliberala moralen"
Jag förstår inte alls vad du kan tänkas mena här! Hot och tvång får inte användas i ett liberalt samhälle (inte direkt i något annat civiliserat heller), utom det som staten distribuerar.
Och det som utgör välfärdsstaten är just precis tvång. Där finns givetvis ett element av att hjälpa nödställda, men det är oerhört litet. Ex psyksjuka och hemlösa.
Sen undrar du vad jag har för empiriska belägg!? Det skulle bli lång och mödosamt att redovisa alla, samt att begränsa sig (och dessutom jobbigt att föra en diskussion om alla dem). Jag skall ta upp två saker.
Bland allt fler människor förekommer uppfattningen att det är OK att fubba lite, wabba, eller svartjobba, skarva lite med nåt bidrag eller två, förse sig lite osv. Många ggr får du höra argument av typ 'jag betalar ju så mycket i skatt ... det är bara lite återbäring', (en sk privatmoral!). Detta kan du få höra på fullaste allvar också från dem som är försörjda av skatten, dvs INTE betalar alls, typ a-kassa eller AMU mm. Den attityden är mer mer utbredd på den vänstra halvan av fältet. Jag talar heller inte riktiga brottslingar, utan om vanligt sk hederligt folk.
Ett annat belägg kan du se väldigt tydligt här. Många inlägg från vänster här är riktade tydligt mot alla möjliga företeelser som ogillas, och väldigt ofta med ett underförstått (eller öppet) krav på 'leverans' av allt möjligt som man gärna vill få. Dessutom är tonen inte sällan hätsk och riktigt otrevlig.
Jag skulle tro att de som skriver från liberalt håll här, generellt både har riktiga inkomster i större utsträckning och även bättre, dvs betlar mer skatt totalt, att de tar mer ansvar för sig och de sina, mer ansvar i sina jobb, och även belastar skattebetalarna i mindre utsträckning. Ändå får vi utstå en massa riktigt otrevliga påhopp och tillmälen, och det av dem som anser att vi skall 'leverera' ännu mer. Det är inte bara här tongångarna är sådana. Du kan likaväl lyssna på brandtal, och tongångarna, och vilka men minsann 'käpmar mot' hos partierna till vänster. Lyssna 1:a maj någon gång. Jag anser att attityden: 'Vi är många, vi har rätt att kräva av er .. ni har att leverera' är både omoralisk, destruktiv och em helt naturlig följd av välfärdsstat, där mer resurser kanaliseras genom tvångssystem än genom människors fria val.
Känner du till planka.nu!? Deras 'moral' sammanfattas precis så: Vi vill ha, nån annan får stå för fiolerna (för inte tror du att de betalar speciellt mycket i skatt sammantaget). Där ser du ytterliggare en demoraliserande effekt: Skenheligheten, man talar i egen sak men klär det i något slags samhällsintresse, gärna motiverat av värnandet om 'utsatta'. Vad som får passera som samhällsintresse finns det ingen hejd på.
Du håller säkert inte med om detaljerna, men du kan knappast förneka att effekterna ovan existerar.
Avslutningsvis: Du verkar mena att nyliberalismen betyder 'skit i andra', att det skulle vara någon slags riktlinje. Inget kan vara mer felaktigt. Jag skulle nog hävda att både 'krav på det allmänna' (dvs andra) och 'småfuskandet med systemen' utgör betydligt mer egoism och hänsynslöshet, än att säga: 'Dig vill jag faktiskt inte försörja, eftersom jag anser du uppför dig så illa'.
Du hade fler saker, men det får vi isf ta en annan gång.
Jag hoppas att det mesta av 'missförstånd' bottnar i hur du vill göra begreppet 'moral' till något som tillhandahålls genom systemet.
CLK
Synd om du försvinner, du har en del bra inlägg. Ta inte påhoppen så allvarligt heller. De är inte riktade först och främst mot dig, utan snarare mot den diffusa stora och negativa 'struktur' som existerar i andras uppfattningar, och som du får bli en representant för.
Du hade en bra kommentarer angående liberalismen, och bemötte även frågorna bra och tydligt.
Namen vad trevlıgt, man far alltıd napp pa Alı oavsett vad man skrıver ;-)
Befınner mıg utomlands och ska fatta mıg kort: Radıkalfemınıster har val mer an en gang avslojat sın svart-vıta analys om kansmaktsforhallandet. Jag delar varken den eller vansterns ıdıotıska klass-, eller dıskrımınerıngsanalyser. Alla kollektıvıserıngsfanatıker vıll garna se verklıgheten som mycket enklare an vad den ar. Har sjalv kallat mıg radıkalfemınıst en gang ı tıden, Alı tycks knappast kanna tıll rorelsen. Sıst men ınte mınst; jag berattar om verklıgheten sa som jag upplever den, och det ar alltıd valkommet med snabba och ryckıga vansterkommentarer! /Sakıne
"Tjejer som tar sig ton för att förneka förtrycket eller angripa andra tjejer hyllas och belönas. Det hör så att säga till hierarkin."
Kan inte mer än hålla med i hela inlägget!
Skicka en kommentar