Säga vad man vill om den borgerliga alliansen, men deras politiska förslag är i alla fall konsekventa. De faktiska förslag som tas fram i deras arbetsgrupper och presenteras, företrädesvis på DN Debatt, är alla noggrant utformade för att effektivt utöka klassklyftorna, minska jämlikheten mellan män och kvinnor, öka den sociala repressionen.
De senaste dagarna har två förslag presenterats, av Folkpartiet respektive hela alliansen, som är särdeles effektiva, eftersom de inriktas på att redan tidigt förstöra livet för barn med arbetarklassbakgrund.
Folkpartiet vill ha betyg från tredje klass, och är säker på att få de övriga musketörerna med sig. Detta presenteras som något bra för arbetarbarn från studieovana hem. Det är smått makalöst. Det torde finnas få sociala samband som är så väl belagda som att betyg avgörs av social bakgrund, liksom att ju tidigare betyg sätts, desto mer bidrar de till social snedrekrytering. (Se SCB:s konstaterande här, och en samling undersökningar här). Sen kan man alltid diskutera om man ändå ska ha betyg av andra skäl, men att presentera det som ett sätt att hjälpa barn från studieovana hem att bryta sin sociala position är groteskt ohederligt.
Betygen är alltjämt ett av de större hindren mot förbättringar av skolan. Betygen är effektiva i sin reproduktion av klassamhället. Ungdomar från hem med studietradition har ett stort försprång framför de jämnåriga som saknar den bakgrunden – de har generellt sett inte bättre kunskaper, men de har väsentligt större förmåga att bete sig så att de får höga betyg. Det vanliga påståendet om att betyg ska förmå elever att ”kämpa hårdare” strider helt enkelt mot all faktisk erfarenhet. Det finns ingen som blir peppad av sitt tredje, fjärde eller tionde IG. Men det är precis det som folkpartisterna skiter i. Deras favoritskola är just en skola som sorterar hårdare och befäster klassgränserna.
För att verkligen vara på den säkra sidan så föreslår borgarna att man oftare ska skicka ungdomar i fängelse och skicka polisen på dem. Johan Pehrson (fp) säger att ofta träffar folk på fängelser som säger att ”om någon nupit till lite tidigare hade jag inte suttit här" . Nu är det ju en viss skillnad mellan att ”nypa till” i betydelsen bry sig respektive att tidigt stämplas som brottsling och snabbt identifiera sig som en sådan, liksom placeras i miljöer där man företrädesvis möter andra kriminella.
Jag skulle önska att jag kunde avsluta med ”det blir inte mer uppenbart reaktionärt än så här”. Men det kan jag inte, som läget är nu. Däremot kan vi åter konstatera att folkpartiet leder den borgerliga marschen in i det bruna träsket.
tisdag, juli 26, 2005
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
27 kommentarer:
För, troligtvis, första gången håller jag med Ali. Det är sorligt vad Folkpartiet har blivit (jag borde aldrig lämnat :-). Poängen med tidiga betyg finns inte. De föräldrar som bryr sig vet var sina barn står. De barn som inte kan läsa i 3:an har antingen föräldrar som redan vet om det (och då behövs inga betyg som bekräftar det) eller tragiskt ofta nog föräldrar som inte är intresserade. Och då lär inte betyg hjälpa på heller.
Det enda fjantiga Ali dock inte kunde hålla sig ifrån var att påstå att barn till studievana hem egentligen inte kan mer utan bara vet hur man ska bete sig för att få höga betyg är givetvis strunt. Relativismen regerar. Visst har de troligen också en högre social kompetens även i tidiga år i form av att de vet hur de ska bete sig för att framstå i god dager, givetvis har de också bättre kunskaper. Kan man läsa och räkna bra kan man. Kan man inte läsa och inte gångertabellen kan man inte. Det är ganska enkelt.
Vidare, det är lustig med vuxna som argumenterar för betyg till höger och vänster för barn redan i lågstadieålder. Föreslå betyg på samma vuxnas arbetsplatser och det lär ta hus i helvete.
I de fall där företag infört prestationslöner eller har någon form av intern ranking brukar personalen ofta bli helt galen och starkt förklara hur värdelöst allt sådant är.
Samma medelålders personer som inte vill bli bedömda och rankade på sina arbetsplatser tycker dock gott och väl att deras 9-åringar kan få betyg till höger och vänster.
nu säger ju betyg i sig väldigt, väldigt lite om vad man kan om just det ämnet.
dock väldigt mycket om just social kompetens och förmågan att läsa människor och olika situationer. något som du oftast tränas mer i, i just överklasshem. att "föra sig" alltså.
det är faktiskt tyvärr inte så enkelt som att "kan man läsa och räkna bra så kan man". jag vet många extremt begåvade människor som mycket väl kunde läsa och räkna redan innan de började skolan, men som helt enkelt hellre ritade sig igenom mattetimmarna. gav inte så bra omdömen av läraren och hade nog inte gett så bra betyg heller.
Mikael, jag vet att det kan finnas en alltför relativistisk kunskapssyn inom delar av det så kallade vänstern (inte minst i den borgerliga vänstern, till exempel miljöpartiet). Jag delar inte den. Självklart är det bättre att kunna räkna en andragradsekvation än inte. Däremot är det inte heller så enkelt som du beskriver det. Sättet som vi inhämtar, utvecklar och uttrycker kunskap ÄR socialt bestämd. Och jag menar faktiskt att det många gånger är just så att barn från arbetarklassen HAR en djupare förståelse av ett problem och en situation, men att det inte värdesätts. (Och jag menar att många faktiskt kan bli *mer* enkelspråkiga av viss högre utbildning, men det är delvis en annan sak)
Det viktigaste är dock att detta förstör intresset för att fortsätta studera. Och då blir det att många väsentligt mycket MER studiebegåvade ungdomar aldrig läser vidare.
Det lät ju synnerligen "begåvat" att sitta och rita på mattetimmarna.
Eller var det kanske så att Fröken bara brydde sig om de "svaga" eleverna och de duktiga helt enkelt blev uttråkade? För vi vet ju att man hellre gräver ner ribban än att ge någon fördelar eller extra stimulans. Som är duktig och kvick alltså.
Mantra: Vi måste värna om de utsatta grupperna.
Finfint. Om man skiter i de begåvade lär vi alla tillhöra den gruppen i en framtid nära oss.
Anonym här ovan till exempel är ett bra exempel. Möjligen duktig i skolan, men inte särskilt begåvad. Kan inte förstå hur pedagogik fungerar eller sätta sig in i varför olika människor beter sig olika i skilda sociala situationer.
Ingen har pratat om att "gräva ned ribban", utan om förutsättningar som gör att människors inneboende styrkor kan utvecklas.
Med rätt pedagogik och inställning är för övrigt det mest utvecklande som finns för elever som är duktiga i ett ämne, att få arbeta sig vidare på egen hand, att kunna förhålla sig till sin egen kunskap visavi andra, osv. Att till exempel hjälpa en bänkgranne som med en uppgift är till exempel ett av de mest överlägsna sätten att utveckla sina mattekunskaper. Men när kunskaper ska bedömas individuellt är det inget som premieras, utan bestraffas.
kanske att jag helt avviker från ämnet, men jag vill bara betona att som tjej kände jag verkligen att det uppskattades att jag hjälpte min bänkgranne om jag blev klar med mina uppgifter innan de andra. medan en kille som blev klar lika snabbt som jag ofta fick fortsätta med de svårare uppgifterna eller till och med en annan bok.
inte för att jag inte lärde mig av att hjälpa andra. men vilken kunskap som värderas beror också på kön - förstås.
som tjej är det värdefullt att hjälpa coh ta hand om andra och inte framhäva sig själv - som kille att vässa sina armbågar. i alla fall var det så i den skola jag gick och jag tror inte att den var alltför ovanlig.
Om man läser själva artikeln istället för att bara haka på ser man formuleringen
"De kommuner som vill ska också kunna ge sina lärare i uppdrag att sätta betyg på barnen redan i trean om det blir borgerlig valseger nästa år."
Detta förvanskas sedan av en sensationssökande rubriksättare. Det viktiga är dock att det är kommunerna själva som skall bestämma.
Dessutom förstår jag inte varför det skulle vara en fascistisk tanke att brottslingar skall sitta i fängelse.
Ali Esbati
26 elever eller fler, 3 små "riktiga" svenskar och de övriga "inte riktiga svenskarna" från 10 olika nationer. Försök att undervisa den härliga röran av barn .. föräldrar från andra kulturer som ringer och skäller på läraren för att det delas ut matteläxor (sånt skall ju klaras av i skolan). Det är bara ett naturligt att det blir kulturkrockar i lilla svedala. Det är inte längre intressant om man ger betyg från trean eller inte våra små problem ligger på ett annat plan.
Tove,
Och det skall du troligen vara glad för. Jag var en av de "duktiga killarna" som i grundskolan fick räkna högstadiets matteböcker och så vidare.
Det var ett lustigt upplägg i den svenska skolan. Hela klassen fick en uppgift, att t ex räkna igenom 3 sidor i matteboken. Jag klarade det på 15 minuter. För andra tog det 45 minuter.
Jag blev ett störningsmoment i klassen eftersom jag blev uttråkad och efter ett tag satte läraren mig i ett eget rum med matteböcker från högre årskurser. Det var katastrof. Matematik gick från mitt favoritämne till totala motsatsen. Så var det i 10 år. Först när jag gick på universiteten vaknade mitt intresse igen och jag började studera matematik.
Nu klev jag också utanför ämnet, men Tove tog upp tråden som också visar det absurda i att alla skall göra allt i likadant tempo och i samma klass. Här tycker jag definitivt det hade varit bättre om jag och andra duktiga elever hade satts i samma klass med en lärare som gav oss uppmärksamhet. Istället satt vi 1-2 elever från varje klass i låg och mellanstadiet i egna rum och räknade igenom böckerna utan någon som helst form av lärarledd undervisning.
Men, hade vi placerats i en grupp med en lärare hade det kanske blivit en elitgrupp. Och det är livsfarligt. Det vet vi. Om det inte gäller musik eller idrott förstås.
jag menade inte att det var fel att jag sattes att hjälpa andra.
jag menade bara att det var konstigt/synd att inte killarna behandlades på samma sätt.
det var lite konstigt att detta dödade ditt intresse för matte. den effekten hade det inte på de jag känner som råkade ut för samma sak. de vart peppade.
problemet är väl kanske egentligen att skolan alltid har varit ( i alla fall de skolor jag har gått i)dålig på att se till olika sorters kunskap/begåvning. det är också därför betyg (på alla nivåer) är så extremt missvisande.
om det inte hade varit så hade kanske "elitklasser" inte heller skapats, eftersom vad som varit elit varit svårare att utläsa.
Ali, du kan mycket väl ha rätt i att "ju tidigare betyg sätts, desto mer bidrar de till social nedrekrytering", men jag kan inte se att den referens du uppger (Ranehill, Eva. Social snedrekrytering till högre studier. En litteraturöversikt) stöder ditt påstående. Någon jämförelse mellan olika ålder att börja få betyg redovisas ej, såvitt jag vid en hastig genomläsning kan se. Att föräldraranas sociala bakgrund påverkar betygsnivån beläggs utförligt, men om något tyder väl resultaten på att betygen spelar en förmedlande snarare än förstärkande roll? (Se t ex stigmodellsanalysen i figur 1 på s 13.)
Det bästa är att ta bort alla överbetyg helt i alla årskurser i skolan, G och IG räcker. Sedan skall det ordnas så att alla kan läsa det de vill i gymnasiet och universitetet.
Det viktigaste är att ta tillvara människors intresse för ett ämne. Även folk med låga betyg från grundskolan kan vara extremt skickliga då de får hålla på med det de är intresserade av. Därför är det viktigt att alla får läsa det de vill.
Arbetsgivarna kan välja ut rätt personer för ett arbete genom att man studera vilken inriktning folk gjort, vilka specialkurser de läst, läsa deras examensarbeten och specialarbeten samt utföra intervjuver, tester, arbetsprov och provanställningar.
Betygen erbjuder små fördelar förutom för de som får väldigt bra betyg och inte heller behövs de för att arbetsgivarna skall kunna sålla och välja ut rätt arbetstagare eftersom det finns långt mer överlägsna sätt att välja rätt än att gå efter betyg.
Titta tex på läkarlinjen, där har de inga överbetyg och det är alla parter nöjda med, arbetsgivare, lärare och arbetsgivare.
Tove,
Jag tror helt enkelt inte att jag (eller många av de andra som fick sitta helt på egen hand) var riktigt mogna att arbeta helt självständigt utan någon lärare som motiverade, peppade eller assisterade.
Det är jättebra att lärarresurser i det fallet och i många andra generellt sätts för de som har tuffare att hänga med i det genomsnittliga tempot. Men alla elever, när vi pratar om 7-12 åringar, behöver någon form av lärarledning. För dem duktiga blir det ju ofta att det är föräldrarna som står för hjälpten och motivationen när lärarna inte har tid, eftersom de ofta måste lägga avsevärt mer tid på de med större tidsmässiga svårigheter att tillgodogöra sig material.
Sedan tycker jag du uppvisar, återigen, en något relativistisk syn på saker och ting. Jag tycker också betyg ofta är relativt dåliga mått. Å andra sidan skall vi komma ihåg att ingenstans är livet så objektivt och rättvist som på grundskolan, vilket inkluderar betyg. På ingen arbetsplats kommer dina resultat att utvärderas med samma objektivitet. Inte sagt att betyg därför är särskilt rättvisa. Bara att alla andra utvärderingar senare i livet är ännu värre...typ.
Det är dock inte särskilt svårt att se vilka elever som är bra och dåliga, redan i grundskolan. Där tycker jag du har fel. Elever som räknar snabbt och rätt är duktiga. De behöver en annan typ av stimulans än dem som räknar långsamt och fel. Inte sagt att den förstnämnda typen av elev generellt bättre/smartare, dock med helt andra förutsättningar i t ex matematik, vilket också kräver annan typ av lärarledning. Vågar vi då inte dela in elever i olika klasser/grupper i större utsträckning kommer vi aldrig kunna tillgodose särskilt många elevers behov.
Dessa grupper kan och är troligtvis väldigt skilda från ämne till ämne. Ett av de största problemen är egentligen att skolan från början var så extremt fokuserad på åldrar. Alla skall börja vid samma ålder, gå vidare i samma tempo, lära sig allt på samma tid för alla olika ämnen, även om man är jättebra på några ämnen och superkass på andra. Hade vi haft en mindre åldersfixering hade allt varit så mycket enklare.
Ber om ursäkt för att jag inte är särskilt duktig på att hålla mig till saken.
jag är killen som ofta fick hjälp med mattetalen av bänkgrannen. jag blev inte klokare av det, snarare blev mitt dåliga självförtroende permanent. för det är ju bara den som kan lära ut som tjänar på denna "fantastiska" pedagogik. när inte alla elever får möjlighet att hjälpa sin bänkgranne skapas en liten elit i klassrummet, som utnyttjar andras svaghet. all positiv energi till de som redan kan, medan de som blir hjälpta ska sitta och känna sig mindervärdiga. lite lenin stylee där socialismen ska ges till folket från en upplyst elit, och folket ska bara hålla käften och ta emot. nej, då håller jag mig hellre till den "relativism" som enligt ali finns inom vänstern, till exempel i miljöparitet.
Stat och skola hör ihop lika lite som kyrka och stat gör det.
Släpp skolan fri för marknaden. Då kan de som köper skoltjänster bestämma hur de vill att deras barn ska ha det med betyg, skolämnen osv.
Vi ska inte ha EN skola för alla.
Neoliberal agenda!
Det var det dummaste jag har hört! Släpper man skolan fri från marknaden kommer man väldigt snart få en skola där barn till välbeställda går i bättre skolor med bättre lärare och barn till sämre bemedlade går i sämre skolor!
Jag är ganska säker på att sign Anonymous 11:19 PM hade andra områden där färdigheterna var betydligt bättre än i matte. Stämmer det?
Vad tror ni om detta exempel:
"Kalle" är så bra på matte att han ligger tre årskurser före sina klasskamrater.
"Pelle" är händig, särskilt bra på att meka traktorer men helkass på matte. Han hatar matte.
"Nisse" stinker i fotboll. Riktigt ordentligt.
Skolan erbjuder inte ämnet "meka traktorer" överhuvudtaget. Däremot tvingar man Pelle och Kalle att läsa exakt samma matte (som Pelle hatar och som Kalle redan kan utantill).
Pelle får inte en chans att utveckla sitt naturliga sinne för teknik.
Kalle hindras utveckla sina mattefärdigheter.
Tror ni någon av dem är motiverad?
----------------------------------
Jag föreslår att samma millimeterrättvisa ska gälla även inom sport:
----------------------------------
Alla de som är riktigt grymt bra i fotboll i grundskolan ska tvingas spela med en riktigt stor järnkula om foten, så att Nisse - som annars blir vald sist hela tiden eftersom han totalt saknar bollsinne - också ska få en chans att göra mål.
Precis så funkar skolan i alla andra ämnen. Utom idrott.
Varför anses det OK att ha en "elit" just inom idrotten men inte i några andra ämnen?
Vad är det för fel att skaffa sig eller sina barn en dyr utbildning om man nu vill det?
Vill du hindra människor från att köpa dyr mat också? Man kommer ju väldigt snart få mataffärer som välbeställda kan gå till där det finns godare mat. Kan vi inte bestämma att alla måste äta äcklig mat. Misären ska väl delas rättvist?
Jag vet inte varför men vänsterdebattörer i synnerhet verkar sällan eller aldrig tro att deras meningsmotståndare kan tro att något är bra, riktigt, rimligt o.s.v. i sig, utan allt handlar bara om att de vill jävlas med arbetarna. Detta inlägg av Ali är tyvärr inget undantag.
Dessutom vore det kul om debattörer i största allmänhet kunde inse att olika idéer kan leda till samma eller liknande förslag beroende på det aktuella läget. Om man t.ex. (som jag) anser att det vore rimligt med samma inkomstskattesats för alla ger det skattesänkningar för de rika givet det aktuella läget, men med ett regressivt skattesystem hade det gett skattehöjningar för de rika. Samma idé, helt olika utfall! De som bara vill gynna de rika kommer givetvis med samma förslag men det är tämligen ointressant.
Så nu till ämnet:
Det torde finnas få sociala samband som är så väl belagda som att betyg avgörs av social bakgrund, liksom att ju tidigare betyg sätts, desto mer bidrar de till social snedrekrytering.
Betyg avgörs av social bakgrund, inte elevernas insatser på prov, uppsatser, m.m.? Några bevis för ditt påstående? Att betyg samvarierar med social bakgrund visar inte att social bakgrund avgör betygen. Om elevers betyg givet samma insats varierar med social bakgrund har du nåt att komma med, inte annars.
Håller med att om att det kan finnas problem i "fina" områden där föräldrarna förväntar sig att deras barn skall få höga betyg utan att göra nåt och sätter press på lärarna att ge eleverna "rätt" betyg. Om det förkommer skall det givetvis bekämpas.
Oops, glömde bort en sak.
Hur vet man vad som är "rätt" rekrytering till högskolan? Talet om "snedrekrytering" verkar utgå ifrån att det finns en "rätt" rekrytering. De som går på högskolan skall vara statistiskt representativa för befolkningen ur alla avseenden oavsett om de vill gå där eller inte, tycks meningen vara.
En idé är kanske att de som har bäst förutsättningar för högskolestudier är jämnt spridda i befolkningen och att det därför måste röra sig om snedrekrytering. Men då måste man ju visa just det och inte bara utgå från att det är så.
det tar 10 år av träning och och pluggning att bli en duktig svetsare.
att bli en bra programmerare tar minst lika lång tid.
En smart kille kan bli professor på 10 års studier.
Att vara noggrann och effektiv i ett städjobb(industristädning är viktig för att produktionen skall fungera utan fel) hur lång tid det tar vet jag ej.
Men för att ett samhälle skall fungera bra måste det finnas människor med olika kunskap.
Men vad har Vi för nytta den kunskap som Ali visar upp här?
Vem blir mätt eller värms av hans ord kalla vinternätter.
Spy inte galla över ett samhälle som byggts och byggs och organiseras av strävsamma människor.
Lite kränkande attityd från Ali att vi arbetarbarn inte skulle hänga med lika bra. Är inte den attityden förlegad? Eller har det blivit så att klasskillnaderna blivit större än för 50 år sen? Kan det vara så att arbetarbarn lättare fick uppmuntran att läsa förr både från skola och föräldrar? Samtidigt som staten gjort allt för att dra ner skillnader?
Föräldrar och hemmiljö har säkert stor inverkan på hur barnen anpassar sig till skolan. Hur man än vill, hur i allsin dar kan man lägga sig i hur familjer uppfostrar sina barn? Man kan och borde i skolan ge stöd och riktlinjer till alla familjer och arbeta för att få föräldrarna att ta aktiv del i barnens skolgång men sedan måste det vara upp till dem.
På den tiden vi fick betyg f.o.m. första klass var vi många arbetarbarn som fortsatte till högre utbildning och många som utmärkte sig.
Varför skulle betyg vara ett sätt att sätta dit arbetarna? Vill inte arbetare veta hur barnen klarar sig i skolan? Arbetare måste vara mycket dumma, tror kanske Ali? Jag håller med att betygsättning kan vara jobbigt för barnen i de lägre klasserna. Men snart nog sätter barn betyg på sig själva. De vet var de står akademiskt och i sport, konst och musik.
Håller tillfullo med K A S. Det behövs olika kunskap.
Men i en svensk skola får ingen vara annorlunda. Alla ska vara "lika".
Svetsaren behöver kanske inte Matematik C. Varför då inte låta vissa elever lära sig svetsning I STÄLLET för matte?
Från typ 12 års ålder. Och få ett behörighetsintyg efter genomgången kurs. Under tiden som kursen pågår ska man naturligtvis veta hur man ligger till - så att man kan påverka sitt resultat i god tid innan behörighetsintygen delas ut.
Behörighetsintyg låter kanske bättre än betyg?
Och varför då inte samtidigt låta Kalle (från mitt tidigare exempel) bli matteprofessor eller hållfasthetsexpert?
Så får man fram en duktig svetsare och en matteprofessor i stället för ännu fler som ska försörja sig på att sitta i morgonsoffor i TV och tycka en massa om hur andra ska leva sina liv.
Alltså - bäst jag går tillbaka till jobbet nu och slutar tycka en massa. Jo, jag har ett jobb.
Ali!
Har du verkligen läst "Borgerlig markering mot ungdomsbrott" för det är väl den du hänvisar till när du skriver?
"För att verkligen vara på den säkra sidan så föreslår borgarna att man oftare ska skicka ungdomar i fängelse och skicka polisen på dem"
Det står inte ett ord om att borgarna tycker att man ska sätta ungdomar i fängelse eller skicka polisen på dem, däremot står det att "...ansvaret för att verkställa en ung människas straff överförs från socialtjänsten till kriminalvårdens frivård..."
När unga brottslingar döms till vård inom socialtjänsten är det ofta inte helt klart vilken vård/påföljd de faktiskt ska få . I dag styrs insatserna till stor del av enskilda personers engagemang och initiativ, och är olika från kommun till kommun. I en del kommuner har socialhandläggarna högar med utredningar och anmälningar som inte hinns med och en stressad socialhandläggare varken orkar eller kan fullfölja de åtagande som finns i den, av socialtjänsten, uppgjorda vårdplanen. Till saken hör också att många av de ungdomar som begår brott är mycket 'slipade'. De vet precis "hur en socialhandläggare" ska tas. Inget ont om socialhandläggare de gör säkert så gott de kan utifrån sin kunskap men det räcker inte och därför tror jag att man inom kriminalvårdens frivård, vilken styrs av gällande lagstiftning (frivårdsförordningen) på ett bättre sätt kan ta tag i och följa upp de insatser som krävs.
Den som har ställt till det för sig måste också ta konsekvensen av det. Idag döms ca 2000 ungdomar till vård inom socialtjänsten och många av dem återfaller i brott. Det krävs hårdare tag och framförallt att den unge får ta konsekvensen av sitt handlande fullt ut. Vi ska inte sätta unga i fängelse men påföljden ska vara kännbar (redan första gången) och inte som nu en klapp på axeln, samtidigt som någon säger. ”Nu gör du väl inte om det här igen”. Att städa kommunens parker 20 h är inte tillräckligt utan borde kompletteras med att styra den unges fritid och sätta honom/henne under övervakning minst 1 år .
Här är en länk som förklarar vad kriminalvårdens frivård innebär.
http://home.swipnet.se/~w-66151/swed.html
En vän till mig har en kusin som doktorerade i teoretisk fysik vid 21 års ålder. Är det en slump eller finns här ett samband med att hans pappa är hjärnkirurg?
Under min grundskole- och gymnasietid skrev jag alltid högsta betyg på matteprov. Vid min mönstring fick jag nio av nio på inskrivningsprovet, vilket fyra procent klarar. Är det en slump eller föreligger här ett samband med att min egen far kom på delad etta utav 200 personer när han gjorde sitt inskrivningsprov?
Min far var bondeson och han var den första från bygden att ta realexamen. Grannars söner hade försökt genomföra samma bedrift tidigare men utan framgång. Folk ansåg att om de inte klarade det, varför skulle då han? Han var ju bara en bondeson.
Men han klarade det och bröt därmed fördomarna. När han hade visat att bönder kan tänka och räkna, dröjde det inte länge förrän fler upprepade hans bedrift, bl a alla hans syskon.
Varför klarade min far det som andra med liknande sociala bakgrund inte klarade? Jag är medveten om att detta är ett osvenskt påpekande, men jag är övertygad om att gener är svaret.
Gener är skälet till att jag inte är fullkomligt intellektuellt förtappad (även om jag är ganska dum), precis som gener är skälet till att min väns kusin är överintelligent.
Begåvning är något vi måste ta vara på om samhället ska kunna fungera. Någon form av indelning, så att undervisning kan ske på en passande nivå för varje barn, måste göras. Vad man kallar dessa indelningar (mvg/vg/g/ig eller 1,2,3..,9) är en detaljfråga. Hur systemet ska se ut kan diskuteras. Men att man måste dela in barn i olika klasser i olika ämnen beroende på vilka förmågor de har tror jag är helt nödvändigt.
Det vore också vettigt att testa flera olika begåvningar, såsom fingerfärdighet, fysisk uthållighet (egenskaper som är väsentliga inom industrijobb), motorik, praktiska färdigheter/intressen etc., eftersom olika förmågor är just vad vi behöver. Dessutom ska man komma ihåg att människors utvecklingskurvor är individuella. Kanske är det därför vettigt att genomföra tester av relevanta egenskaper varje halvår eller dylikt.
Kort sagt: Folkpartiet har rätt i att man ska börja tidigt. Men de glömmer att man måste följa upp och uppdatera, samtidigt som deras förslag missar många andra viktiga reformer.
Är det inte så att skolan har utvecklats efter socialdemokratins och vänsterns önskemål de senaste 25 åren?!? Betygssystem har ändrats kors o tvärs och man ska ta hänsyn till den svagare och inte underkänna dem osv...
Visst är det bra ur en teoretisk synvinkel rent av snällt, men verkligheten är dessvärre hård och riktigt elak då den dömer.
Idag ser vi ju hur pass illa det går då man har fjantat runt och daltat med barnen. Barn testar och ser hur långt dem kan gå och med dagens politik så kan dem gå genom skolan utan att lära sig ett skit och PAFF så är dem vuxna och kan inte läsa eller skriva ordentligt. Nu plötsligt är det upp till dem själva att fixa allt.
Nej vad FP vill är att sluta upp med allt fjantande och som man ser så verkar det tilltala det stora väljarskarorna då dem tydligen får många som vill rösta borgerligt. Folk har helt enkelt tröttnat på att höra snubbar som Ali prata goja och vill nu ha lite mer ordning. föräldrar vill veta om ens barn hänger med i skolan så dem kan se till att dem inte missar för mycket och hamnar efter. Era experiment i skolan måste ta slut. Se bara hur pass illa den svenska skolan står sig mot resten av europa. Men det är ju klart, sämre utbildade, fler på bidrag och fler som röstar på partier som lovar att ta hand om dem som inte har jobb.
Skicka en kommentar