fredag, augusti 12, 2005

Inbördeskrig som strategisk tillgång

I tilltagande grad har det blivit norm att visa upp ”etniska” kartor över Irak i samband med nyhetsrapporteringen därifrån. Sånt går fort och med den bedövande likriktning som råder i rapporteringen ifrågasätts det aldrig. Det har naturligtvis funnits och finns olika etniska grupper, liksom trosuppfattningar, i Irak. Det har också funnits spänningar och motsättningar. Framför allt kurderna utsattes för hårda förföljelser under Saddams USA-stödda regim. Men det är något helt annat, än att landets politiska liv skulle ha kretsat kring etniska och politiska frågor. Irak har till exempel varit ett av Mellanösterns mest sekulära länder.

Men som så ofta i kolonialismens historia så har de amerikanska ockupanterna från första stund arbetat intensivt med att underblåsa religiösa och etniska motsättningar för att befästa sitt grepp. Å ena sidan är det ett propagandistiskt förhållningssätt mot motståndet – man vill göra allt för att det inte ska konsolideras som ett brett nationellt motstånd – med ganska klent resultat givet de massiva insatserna. Å andra sidan har strategin, i den komplexa irakiska verkligheten, redan lett till stora tragedier för befolkningen – med bland annat en dramatisk förstärkning av fundamentalistiska grupper och etniska rensningar i olika områden.

Den som är seriöst intresserad av utvecklingen i Irak måste söka information om vad som händer bortom de fåror som plöjs av Pentagons propagandaapparat och där vår mainstream-media traskar vidare. Det finns en del bloggar och hemsidor som försöker lyfta alternativ information och analyser. Till exempel Free Iraq, som också samlar ihop olika texter. Därigenom stötte jag på den här viktiga analysen med titeln ”Civil war in Iraq, made in the USA”.
Breaking up Iraq may be part of the plan to cut U.S. forces. A report leaked to media in early July stated that the Pentagon plans to draw down troops from 138,000 to 66,000 by early 2006. Analyst and historian Juan Cole writes, “The withdrawal plan implies a willingness to turn the five northern provinces over to the Kurdish Peshmerga paramilitary, and the nine southern provinces over to a combination of Shiite militias and new Iraqi government security forces.”

[…]

If the Bush administration is provoking civil war, it could create an even greater disaster. If Iraq starts to unravel, neighboring countries like Syria, Turkey, Saudi Arabia and Iran would move in to stake their claims. The White House is clearly afflicted with a gambler’s mentality: it keeps increasing the stakes to try to recoup its losses.
Det som är klart är att vägen ut från det nuvarande helvetet måste starta med ett slut på ockupationen.

27 kommentarer:

Anonym sa...

"de amerikanska ockupanterna från första stund arbetat intensivt med att underblåsa religiösa och etniska motsättningar för att befästa sitt grepp"

Intressant. Kan du ge några exempel? (helst från det här århundradet tack)

Anonym sa...

Jovars, Lasse, men det skulle ju innebära att jag ibland skulle behöva lägga upp samma post 20 ggr i rad.

;-)

men menar du verkligen att det skulle vara spännande några presumtiva läsare!?

Anonym sa...

Jaa Jonas, sysselsätt dig med en egen blogg. Du behöver det.

Anonym sa...

Anpnom, det verkar som om dom som mest 'behöver' att 'Jonas skaffar en egen blogg', är alla de som vill fortleva i sin illusion och inte få sina cirklar rubbade ...

... och det verkar vara många (speciellt här :-)

Anonym sa...

Bobbo och Jonas, ni är väl inte korkade? Problemet som beskrivs i posten är inte att USA drar sig ur, utan att de lämnar över dödantet till folk inom landet. Det är lättare att styra ett oenat land än ett enat land. Och det är bekvämare att utkämpa ett krig utan att förlora egna mannar.

Anonym sa...

Jag finner snacket om censur på Alis blog mycket märkligt...Ingen kan tvinga Ali att ta in alla kommentarer på hans inlägg. Bloggen är hans. Ingen annans. För dem som ständigt talar om den heliga äganderätten, likt Bobbo, Jonas N och andra nyliberaler, så torde detta argument räcka för att bemöta den absurda kritiken om "censur".

I själva verket har Ali visat ett under av tålamod och tolerans när han låter extrema nyliberaler som Jonas N och Bobbo likt papegojor gång på gång upprepa samma uttjatade argument. I synnerhet som era inlägg tar upp avsevärt mycket mer plats än vänstersinnades. Jag menar, detta är en vänsterblogg, och ändå får vi som är vänster slåss med näbbar och klor för att försvara de mest grundläggande vänstervärdena!

Här räcker det med att man yttrar USA-kritik vilken skulle delas av en stor del av svenska folket för att man ska stämplas som terroristkramare och USA-hatare. Lite uppochnervända världen är det onekligen när högergrupper som är tämligen marginaliserade i den övriga politiska debatten får möjlighet att breda ut sig i princip obegränsat på en vänsterblogg! Så Ali kunde gott rensa lite mer bland inläggen, tycker jag. Hittills har han varit ett under av tolerans.

Anonym sa...

Jag har för länge sedan slutat ta Ali på något större allvar i diskussionerna här, Bobbo. Han brukar fö mest komma med någon tendentiös post som handlar om konspirationer mot olika saker, typ vänstern i allmänhet, eller bara vanligt folk. Diskussion är han inte intresserad av. Någon hånful förolämpning kan där komma, men inte mer. (Jo en gång klippte han in ett långt utdrag ur hans kommande uppsats. Jag fick för mig att han vill imponera med att han kunde engelska och lite forskar-lingo!)

Fast jag är ändå förvånad att det finns en hel del på den kanten som anser att de ägnar sig åt intellektuell verksamhet, när de laddar och kommer med sina utfall, eller när de försöker undvika kärnfrågan genom att ständigt peka på något nytt bekymmer och anklaga sina meningsmotståndare för att inte ha löst detta heller.

Att Ali suddar just mina inlägg speciellt gärna smickrar mig lite faktiskt, inte så mycket pga av vem som suddar, utan på att det verkar så angeläget för att inte tappa ansiktet

Anonym sa...

"Att Ali suddar just mina inlägg speciellt gärna smickrar mig lite faktiskt..."

:-)

Om jag skulle gå in på valfri blogg och spamma kommentarsidorna med inlägg av typen "KUKEN KUKEN KUKEN KUKEN!!!!" Så tror jag nog att de allra flesta skulle sudda mina inlägg. Vet dock inte om jag skulle känna mig särskillt smickrad av det. Men när Jonas skriver inlägg av den karaktären på Alis blog blir han smickrad av att de raderas. Lättsmickrad kille, den där Jonas... ;-)

Anonym sa...

Bobbo, tycker du inte att det är rätt stor skillnad på omfång DN/SvD och Esbatis Kommentarer emellan?

Förut var Ali med i kommentarerna mer men ni spammar faktiskt hål på debatten ofta och allt blir polemik. Det blir extremt svårt att finna utrymme för nyansering i en debatt på det här viset. Att kunna dissikera ledarsidan på Sveriges största tidning är en viktig möjlighet och har större relevans än det ni försöker åstadkomma här.

Anonym sa...

Nej, jag diskuterar med många nyliberaler i min omgivningar. Kompisar (faktiskt). Och på konservativa bloggar en del. Det är intressant. Men Ali tar upp många ämnen på intressanta sätt, men debatten reduseras hela tiden till attack och försvar. Mycket tack vare att de 20 liberala grabbar som skriver här är såå frustrerade över att socialister får uttala sig så ohämmat.

Och så för att du t ex visar med bl a senaste inlägget att du har en förhärskande ton i allt du säger. Argumentera mot verkligheten?? George Orwell phone home.

/öppna sinnets verklighetspalats

Anonym sa...

Sten, tack för svar. Jag gissar att du svarade på mitt (redan censurerade) inlägg nedan:

Steven ... det är inte direkt någon som spammar här.

Nyansera debatten finns det däremot några som försöker att göra. Som du ser är det inte lika uppskattat i alla läger!

Eller är det verkligen så att du hellre enbart vill höra/läsa sånt som du gärna skulle vilja vara den allsidiga korrekta beskrivningen. Är självkänslan så skör att kritik, fakta, nyansering rubbar är så obehagliga att du (ni!?) hellre ville behålla skygglapparna kvar?

Steven, det finns en verklighet därute, den innehåller otroligt mycket, väldigt mycket bra, andra saker som är mindre bra, och tyvärr även riktig ondska och rena svinerier. Du kan inte argumentera mot verkligheten, men det går att debattera den, hur och varför den är som den är. Kanske kan man lära sig något om framtiden genom att betrakta då- och nutid. Men det kräver förstås ett öppet sinne!
6:00 PM

Du har dock fel i sak. Jag tycker det är alldeles förträffligt att Ali och andra från vänster får uttala sig ohämmet. De skulle då äntligen kunna redovisa sina mer genomtänkta argument, och även förklara hur de håller mot kritik och invändningar. Dessvärre görs det inte. (Jag håller med att det flängs lite skit åt båda hållen, men på det hela taget är inte dåligt. Dessutom kommer de flesta invektiven från vänster. Så uppfattar iaf jag det).

Förhärskande ton? Jag vet inte riktigt vad du menar med det. Det är inte enkelt att upplysa vuxna människor eg ganska enkla sammanhang (som jag tycker dom borde fått sig till livs för många år sedan) utan dete låter lite 'von oben'

Jag är medveten om detta, försöker undvika det. Men det är som sagt inte alltid enkelt. Speciellt när 'motinläggen' innehåller hela kataloger av påhopp osv som inte hör till saken alls. Kul iaf att du pratar med andra som inte bara tycker som du.

Anonym sa...

Men Jonas dina inlägg är också alltför långa och samtidigt ganska tråkiga. Du upprepar samma saker. Starta en blogg istället. Det är risk för att du får en hang-up snart att du måste motarbeta Ali Esbati, hela dygnet. Det kan utvecklas till en slags psykos. Han är bara en enda snubbe.

Anonym sa...

90% av kommentarerna till det här inlägget, som för övrigt inte handlar ett skit om det här inlägget, är väl nog svar på den frågan.

Anonym sa...

Steven .. jag har förståelse för tråkiga i att läsa och försöka ta till dig sånt som jag tar upp.

Det finns ett bra skäl till det!

Sen skriver jag ju inte för Ali, snarare de som inte har fått sitt sinne förgiftat ännu ... av socialismens falska söta locktoner!

Anonym sa...

Nä precis och det är en jävligt viktig post. Det kan vara svårt att få perspektiv på sin samtid. Men den imperialistiska traditionen är sig lik.

Det känns nästan helt hopplöst nu. Precis som Per Ahlmark i gårdagens DN insiktsfullt beskrev hur USAs militära presidenter alltid resonerat med att krig är ofrånkomliga. "Hela världen måste förstöras och sen återskapas”. Och framförallt väsentligt och överraskande att Ahlmark drog kopplingar till Mao och hans krigshetsande. Mycket träffande.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=578&a=449553&previousRenderType=2

Anonym sa...

Steven, Mao (som skrev dessa ord) var inte president i USA. Annars var det en kul 'spin' på Ahlmarks kolumn!

Anonym sa...

Anonym med 90%

Det beror på att de inlägg som har med ursprungsposten att göra hela tiden raderas.

Snacka om meta-debatt

Anonym med K_K_N (tre grr). Hur infantil är du egentligen? Lek med dina leksaker och fascineras av dem istället!

Anonym sa...

"Här räcker det med att man yttrar USA-kritik vilken skulle delas av en stor del av svenska folket för att man ska stämplas som terroristkramare och USA-hatare."

Frågan är ju varför "en stor del av [det] svenska folket" instämmer i USA-kritik?

Personligen anser jag att Palmes rabiata USA-utfall under hans storhetstid fortfarande är orsaken. Många reagerar helt onyanserat med ryggraden, och utan att ens kunna motivera sina utfall. Det är den okunniges och/eller lates sätt att ha en "uppfattning" -man imiterar sin förebild.

Det bottnar nog också delvis i samma typ av storebrorskomplex som icke-Stockholmare ofta uppvisar mot Stockholmare.

Statstelevisionen i Sverige mal ju på år ut och år in med kraftigt vinklade reportage om USAs dålighet. Det tycks inte finnas någon ände på allt elände -d.v.s allt som inte är som i Sverige.

Anonym sa...

OK, här kommer det relevanta första inlägget igen:

Detta exempel på vänsterns inkonsekvens har varit annonserat sedan länge:

Som bekant skriker många från vänster i högan sky över att USA har närvaro i Irak (nu efter kriget, ockupationen hävd, med demokratiskt vald interrimsregering).

På frågan om vad de vill istället, och om de verkligen önskar terrorbombarna framgång, har de mest svarat att historien borde ha varit en annan, följt av en herrans krumbuktande och urskuldande om våldet och dess ursprung, men ständigt anklagande av USA oavsett vad dom än gör.

Nu skriver man här att det är bedrövligt om truppnärvaron halveras också.

Snacka om:

"Äta kakan och ändå vilja ha den kvar ... och hinna skrika mellan tuggorna ..."


".. klaga på kakan, kräva mer, och förbanna den som bakat den för båda bristerna!"

Anonym sa...

steven tyckte:

"Det känns nästan helt hopplöst nu. Precis som Per Ahlmark i gårdagens DN insiktsfullt beskrev hur USAs militära presidenter alltid resonerat med att krig är ofrånkomliga. "Hela världen måste förstöras och sen återskapas”. Och framförallt väsentligt och överraskande att Ahlmark drog kopplingar till Mao och hans krigshetsande. Mycket träffande.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=578&a=449553"

Fast, efter att ha läst artikeln, så kunde jag konstatera att inget sådant sades om USA.

Däremot sades en massa informativt om kommunismen, och Maoismen.

Anonym sa...

Nu när steven tycker att Ahlmark kan säga något vettigt så rekommenderas följande läsning:

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=578&a=441068

Anonym sa...

En annan rolig sak med Mao-artikeln är att Ahlmark konstaterar att Mao inte alls var kommunist, utan kapitalist;
(från artikeln)
Jag avvisar tanken att moral handlar om plikter gentemot andra människor eller framtiden, menade han. Tvärtom, den handlar enbart om mig själv, om jaget och nuet. Visst finns det folk och föremål, men de är alla till för mig. ”Jag är inte ansvarig för någon annan.”

Ett nyuppgrävt Mao-citat. Något han lär ha sagt i 24-årsåldern.

Anonym sa...

steven:

"En annan rolig sak med Mao-artikeln är att Ahlmark konstaterar att Mao inte alls var kommunist, utan kapitalist"

Mao uppvisade ju symptom på att vara en psykopat. Precis som Lenin, Stalin och Castro. Var/är dom alla kapitalister?

För övrigt har du inte förstått vad liberalism och kapitalism är. Tror du själv på dina barnsliga nidbilder?

Anonym sa...

Jag mår illa av Alis blogg. Han bara vägrar att vara balanserad och försöka ta reda på sanningen. Han bestämmer sig för att något stämmer så tar han upp allt som eventuellt talar för det och skiter i resten.

Det påminner om ett inte ovanligt tillvägagångsätt hos vänsterförfattare: först drar man slutsatsen att USA är roten till allt ont, sedan försöker vi hitta bevis. Eventuella uppgifter som talar emot tesen tas inte upp.

Anonym sa...

Jag roas smått av Alis påstående att Saddams Irak var USA-stött.

Vad gjorde Sverige för att ta avstånd från Saddam Hussein? Vad gjorde vänsterpartisterna? Inte ett dugg. Tvärtom demoniserade man Israel, som utsattes för den terrorism som Saddam Hussein betalade mångmiljonbelopp till palestinierna för.

De enda som inte stödde Saddam Hussein i västvärlden var de som stödde Israel. Alla andra bör känna ett visst dåligt samvete för att som medlöpare ha tystat ned och ignorerat det tyranni som Irak utgjorde.

Ali är en av dem som borde rodna och skämmas allra mest.

Anonym sa...

Ta det lugnt Alexander. Nästan en hel generation unga sprang efter vänstermyter och viftade med kommunistiska manifestet eller Maos lilla röda, inklusive min mamma. Hon är dock en mycket älskvärd person, men lättledd, som människor i allmänhet är. Idag är folk förnuftigare. Men det beror inte på att de blivit mindre lättledda, utan på att det inte finns någon helgalen, populär och dominerande idéströmning för tillfället.

Och hat kommer inte att få någon kommunist att nyktra till. Använd dig i stället av ett av vårt liberala samhälles starkaste vapen: förnuftet -- resonera med dem.

Anonym sa...

Kloka ord Anders R

Tänk om det 'vapnet' skulle fungera lika bra som det är! Förnuft och resonemang kräver båda någon slags vilja att tillgodogöra sig kunskap, en vilja att bli klokare, att förstå ...

... den viljan går inte att 'lära ut'!

Men man kan ju hoppas på 'droppen som urholkar stenen'. Resonemang första gången får ingen verkan, annan än möjligen frustration. Men tionde gången samma slags sakargument inte kan bortförklaras med de sedvanliga harrangerna, kanske en lite smula insikt, eller iaf tvivel, kanske har fastnat!

Men det är träget arbete! Och ganska otacksamt!

:-)