Jag missade TV4:s dokumentär Guide till Guantanamo, där ett antal människor frivilligt låter sig utsättas för en del av de metoder som används på USA:s koncentrationsläger på Kuba. Att döma av de SMS jag fått av olika bekanta var det rejält vidrigt. Folk bryter rätt snabbt ihop. Man ska då komma ihåg att försökspersonerna kunde avbryta, medan fångarna på Guantanamo suttit och sitter i sina burar i flera år, i de flesta fall utan att några anklagelser över huvudtaget preciserats mot dem. Jag påminner om att Dick Cheney i juni i år menade att man inte ska klaga så mycket, då fångarna lever i ett ”behagligt tropiskt klimat”.
Däremot såg jag Kalla faktas reportage om hur svenska UD gett underhandslöften till USA om att Mehdi Ghezali, en svensk medborgare som i två och ett halvt år satt fängslad i en bur på ett tortyrläger, utan att ens få några anklagelser preciserade mot sig, skulle övervakas av svenska myndigheter och informationen överföras till USA. Svensk polis spionerar på en av sina medborgare utan att han är dömd eller misstänkt för något särskilt brott, på uppdrag av främmande säkerhetstjänst.
Sverige agerar därmed perifer lydstat åt det globaliserade amerikanska våldsmaskineriet. Vår socialdemokratiska regering blir en av de kuggar som möjliggör världsomspännande tortyr och terror. Priset betalas inte bara av Mehdi Ghezali, utan av alla i det här samhället. Medborgarna i Sverige måste få en möjlighet att diskutera detta, besluta om färdriktning och utkräva ansvar. Detta ovärdiga kryperi för supermakten, denna ryggradslöshet hos en regering som villigt inordnar sig i en global elithierarki där inträdesbiljetten är att slicka uppåt och sparka nedåt, kan göras till valfråga om det finns politiska krafter och rörelser som törs och orkar. TV4:s dokumentär är en välkommen tankeställare. Men med den erbarmliga politiska journalistisk vi har idag kan vi inte räkna med att de demokratiska värdena får några försvarare där. Till det behövs som alltid organiserade människor som tar sig ton.
måndag, september 26, 2005
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
28 kommentarer:
"Men med den erbarmliga politiska journalistisk vi har idag kan vi inte räkna med att de demokratiska värdena får några försvarare där."
Demokratin är ute, Ali. Det inser du väl. Nu gäller demokratins arrogans; ni får tycka vad ni vill så länge ni tycker som vi i eliten bestämmer!
Jag bloggade om valet i Polen. Jag tycker knappast landet längre kan kallas för demokratiskt. Det krävs mer än 40 procents valdeltagande för att anse ett land demokratiskt.
Det är helt enkelt ute med demokrati! Det känner folk.
Göras till en valfråga? Vilken glöd! Vilken radikalism! De förslavade folken ser äntligen ljuset i tunneln!
Jag vet vad du ska blogga om innan du bloggar om det.
Tänk på Kubas fängslade politiska fångar också. Detta från www.yahoo.com:
"HAVANA - The wives of jailed Cuban dissidents called on the Spanish prime minister on Monday to pressure the Cuban government to release its political prisoners.
ADVERTISEMENT
In a letter delivered to the Spanish embassy in Havana, the women said the dozens of activists imprisoned in a government crackdown on dissent in early 2003 committed no crime and should be released from prison immediately.
They asked Spanish Prime Minister to Jose Luis Rodriguez Zapatero and other Spanish and European leaders to remember the dissidents, as well as what they called harsh prison conditions, when meeting with Cuban leaders at an upcoming summit in the Spanish city of Salamanca..."
Vågar någon svensk politiker ifrågasätta Castros fängslande av oliktänkande på Kuba? Någon i vänsterpartiet?
"Sverige agerar därmed perifer lydstat åt det globaliserade amerikanska våldsmaskineriet."
Så har det ju varit i alla år, varför skulle de bryta mönstret nu?
Jag vet vad det ska stå i kommentarerna innan jag läser dem.
Förresten såg jag dokumentären. Det var det absolut vidrigaste jag sett på länge.
Det finns inga som helst ursäkter som kan legitimera tortyrlägret, och heller ingenting som kan ursäkta dem som vägrar ta ställning mot det.
Jag såg programmet med Guantanamo-simuleringen och det var verkligen vidrigt. Även ifall man helt skulle bortse från moraliska och humana aspekter är det svårt att tänka sig att de kan få någon information av värde från fångarna de håller där.
Kalla fakta tycker jag var ganska tunnt. Det är allt för mycket som är oklart för att man ska kunna dra några säkra slutsatser.
Vi har bara TV4s version av hur överenskommelsen såg ut.
Vi vet inte vad Mehdi Ghezali är eller har varit misstänkt för. Vi vet inte vad han gjorde nere i Afganistan. Var han bara fel person på fel plats eller finns det något annat skäl till varför han greps?
Om Sverige skulle vara den lydstat du hävdar att vi är så skulle frisläppandet nog ha kommit mycket tidigare.
Ali,
du sa:
"Medborgarna i Sverige måste få en möjlighet att diskutera detta, besluta om färdriktning och utkräva ansvar."
Menar du att medborgare i Sverige har förvägrats möjligheten att diskutera "detta"? Beslut om färdriktning kommer att göras nästa höst då den samlade väljarkåren skickar Persson ut ur Rosenbad.
I övrigt är jag överens med dig:
Om dom som sitter på Gitmo har gjort sig skyldiga till brott, dra då fram bevisen, döm dom och lås in dom.
Allt annat är ovärdigt en rättstat.
Angående kuba. Ett problem som jag ser det i den kritiska rappporteringen från Kuba är att man tar på sig de svartaste glasögonen man kan ha.
Nyanseringar lyser ofta med sin frånvaro. Det vore bra om t.ex. Amnesty och andra "delade upp" siffrorna för kuba något.
USA-stödda s.k. regimkritiker är enligt mig en helt annan sak än de som inte har kontakter med USA. Kuba är i praktiken i krig med USA och folk som får stöd från det landet...
Angående Kuba:
Kuba har politiska fångar. Det är givetvis förkastligt ur demokratisk synpunkt. Men hur många är dessa fångar?
Jag har hört en siffra på 75 politiska samvetsfångar från Amnesty. Den kan vara inaktuell nu, men det är illa nog och givetvis ska Kuba kritiseras för detta (och kritiseras ständigt). Inget land har rätt att hålla människor inspärrade utan rättegång och enbart p. g. a. deras åsikter.
Men för att sätta dessa 75 samvetsfångar i perspektiv till vad USA gör på Guantanamo-basen: Här hålls runt 500 personer, varav många icke-amerikaner inspärrade utan någon anklagelseakt och på obestämd tid. Att kritisera USA hårdare än Kuba är följdaktligen fullkomligt logiskt, eftersom omfattningen av USA:s fängslanden är oerhört mycket större än Kubas. Dessutom tillkommer att USA håller mellan 10 000 och 15 000 irakier inspärrade utan rättegång runt Baghdad.
Kuba ska kritiseras, självklart! Men det är ett exempellöst hyckleri när Kuba utsätts för de blockader de gör, medan USA kan i lugn och ro fortsätta sin folkrättsvidriga politik och sina kränkanden av mänskliga rättigheter på Guantanamo och i Irak. Samt att USA gladeligen har fortsatta ekonomiska förbindelser och handel med diktaturer som är långt värre än Kuba: Kina och Saudiarabien är två exempel där förtrycket är ofantligt mycket hårdare än på Kuba. Marocko är ett annat. Med alla mått som man kan mäta är Kuba inte någon av de värre diktaturerna i världen, de är inte i närheten av t. ex. Nordkorea eller Kina, och har få politiska fångar jämfört med dessa mycket värre diktaturer. Och Kuba håller som sagt betydligt färre inspärrade utan rättegång än USA gör.
http://web.amnesty.org/report2005/cub-summary-eng
Anonymous:
Tack för informationen om Kuba! Ungefär 70 samvetsfångar sitter där, varav lyckligtvis 18 nu är släppta. Allt enligt Amnesty. Det innbär att övriga c. a. 50 också måste släppas, alternativt ställas inför en hederlig rättegång och dömas om de har gjort sig skyldiga till något brott.
Dessa krav är rimligt att ställa på Kuba - och USA. Så länge 500 fångar sitter inspärrade på Guantánamo-basen utan rättegång så saknar USA någon som helst trovärdighet i sin kritik av Kuba. Håller man 8-10 gånger fler människor inspärrade utan rättegång på sin militärbas på Kuba än den kubanska regeringen så hycklar man enbart i sin kritik av Fidel Castro. USA:s kritik av Kuba är irrelelevant så länge man själv inte är beredd att följa de principer man hyllar.
Jag vill inte försvara att USA håller personer fängslade utan rättegång. Och oavsett vad man anser om begrepp som "illegala kombatanter" så måste man skilja på det och samvetsfångar.
Att personer på Kuba enbart spärras in för att de vågar kritisera regimen, och utnyttja den yttrandefrihet vi själva tar för givet går inte att jämföra med personer som har varit aktivt inblandade i terrordåd och varit med och dödat civila. De s.k "illegala kombatanterna" är inte samvetsfångar. Nu förtjänar de visserligen rättstrygghet precis som alla andra, och USA frångår verkligen rättstatens principer iom dessa fångar, men blanda inte ihop äpplen och päron.
Och när det gäller de tiotusentals fångar som finns i Irak så borde de givetvis ha status som krigsfångar (hur det är idag vet jag inte).
När det gäller blockaden mot Kuba så är det väl bara just USA i praktiken som har en blockad. Visst är USA en viktig ekonomisk motor, men att som så många gör - skylla allt Kubas ekonomiska elände på USA är dumheter, med tanke på att de har handelsförbindelser med betydligt fler länder än de som har en blockad.
Sen kan ju även Kuba tänka på att lätta sin egen blockad mot sina egna medborgare innan de gapar. T.ex låta alla landets medborgare lämna landet fritt som de själva vill.
Kuba har tjänat ganska mycket på USAs blockad mot dem för att stödet från först Sovjet, sedan Kina, nu Venezuela varit desto större. En internationell blockad mot USA däremot skulle vara ganska besvärlig för USA, även om de skulle tjäna en del på det också.
Men en sådan blockad kommer aldrig inträffa.
Chavez gör något konstruktivt och intressant då han avbryter oljehandeln med USA. 17% av USAs olja kommer från Venezuela.
Om fler länder gjorde det och hänvisade till USAs omfattande och brutala brott mot internationella lagar och mänskliga rättigheter hade läget varit enklare att diskutera. Som det är nu sitter helt oinvolverarade svenskar och försvarar USA till varje pris. Det spelar liksom ingen roll vilken information som görs tillgänglig. Det tycks ändå mer relevant att försvara USAs brott med att peka på Kuba. Som att försvara Kina genom att peka på Vietnam.
294?
The Cuban Commission for Human Rights and National Reconciliation (CCDHRN) said in a report on 10 January that Cuba currently has 294 political prisoners, as against 317 at the start of 2004. CCDHRN president Elizardo Sánchez said the number was still high and the slight fall in the past 12 months was not enough to be able to talk of any policy shift by the government, which cracked down on any expression of dissident views, he said.
Åh jag såg lite grann på dokumentären men var tvungen att byta kanal för jag kunde knappt hålla mig från att må illa och börja gråta samtidigt.
Bläsch!
Helt och totalt hemskt! Vi människor som skulle kunna uträtta sån storhet och godhet med våra handlingar plågar varandra så mycket. Det gör mig så förvirrad.
Vad har hänt???
Kommentarerna i dag är ju nästan väluppfostrade;=)
Denna post hänger ihop med posten som handlade om foxifieringen av svensk media antar jag.
Daniel:
"Att personer på Kuba enbart spärras in för att de vågar kritisera regimen, och utnyttja den yttrandefrihet vi själva tar för givet går inte att jämföra med personer som har varit aktivt inblandade i terrordåd och varit med och dödat civila. De s.k "illegala kombatanterna" är inte samvetsfångar. Nu förtjänar de visserligen rättstrygghet precis som alla andra, och USA frångår verkligen rättstatens principer iom dessa fångar, men blanda inte ihop äpplen och päron"
Kommentar: Hur vet DU att dessa
s. k. "illegala kombatanter" har varit inblandade i några oegentligheter? Strikt sett har vi bara USA och Bush-administrationens försäkring om att så är fallet. USA har inte vågat ställa dem inför domstol, troligtvis för att bevisen inte håller. Det är en viktig liberal princip som säger att en person är oskyldig ända tills motsatsen är bevisad. Det gäller även den som anklagas för terrorism och principen omfattar sannerligen alla som sitter inspärrade på GITMO. Faktum är att åtskilliga har blivit släppta redan, utan någon rättegång, bland dem Mehdi Sali, men även andra.
För min del spelar det ingen som helst roll om dessa personer har gjort sig skyldiga till något brott eller ej: det är en rättskandal utan lika att bli inspärrad utan att få reda på varför och utan att ställas inför en domstol. Oavsett vad man (misstänks) ha gjort eller ej. Hur många har t. ex. gripits av USA för att de befunnit sig på "fel" ställe i Pakistan eller Afghanistan? Vilka kriterier har man använt för att avgöra om någon är en "illegal kombatant" eller inte? Så länge vi inte får svaret på dessa frågor eller USA preciserar sina anklagelser så ska alla fångarna på GITMO betraktas som oskyldiga. Precis som alla andra som anklagas för någonting. En annan viktig princip i en liberal rättstat är nämligen att det är bättre att hundra skyldiga går fria än att en enda blir oskyldigt dömd.
För att relatera detta till Kuba: Hur vet vi att alla de som påstås vara politiska fångar av USA verkligen är det? För att ta ett konkret exempel: för något år sedan var det några kubaner som försökte fly från Kuba genom att kapa ett flygplan. Kapningen misslyckades och de ställdes inför rätta och dömdes till döden. USA protesterade givetvis mot dessa "politiska domar", och själv är jag den förste att ta avstånd från dödsstraff, inte bara på Kuba utan i alla länder (intressant nog är USA ett av de länder som tillämpar dödsstraff).
Men dessa flygplanskapare var ju brottslingar, och det är ju rimligt att de skulle ha dömts till NÅGOT straff, t. ex. fängelse vilket de antagligen hade dömts till om de gripits i Sverige. Att kapa ett flygplan och hota att döda människor är, och ska alltid vara ett brott, både på Kuba, i USA och i Sverige.
Att därför tro på USA när man räknar upp ett antal "samvetsfångar" på Kuba är naivt, eftersom landet bedriver ett propagandakrig mot Kuba. Siffran 70 politiska fångar från Amnesty som "Anonymous" hänvisade till är därför säkerligen mer trovärdig än den siffra på 294 från "The Cuban Commission for Human Rights and National Reconciliation (CCDHRN)" hänvisar till (se länk från annan "anonymous").
Sammanfattningsvis: Jag vägrar att a priori, och enbart på basis av USA:s obekräftade uppgifter, att betrakta fångarna på GITMO som kriminella, iallafall inte tills deras sak provats i domstol. Omvänt så accepterar jag inte siffran på 294 politiska fångar på Kuba eftersom den kommer från en lobbyistorganisation med starkt ideologiskt intresse att bekämpa det nuvarande kubanska styret. I dessa 294 ingår säkerligen såväl vanliga kriminella, flygplanskapare och sådana som med USA:s hjälp försöker bedriva väpnade attentat på Kuba. Siffran på 70 politiska fångar har däremot bekräftats av flera oberoende källor utanför Amnesty.
GITMO..... Vår tids Gulag. :-)
Kanske dags att citera ur riksmarskalk Hermann Görings vittnesmål från den 18 mars 1946 vid krigsförbrytarrättegången i Nürnberg.
Finns det någon levande människa som inte ser likheten mellan Görings argument för koncentrationslägren och den amerikanska regimens argument för sitt koncentrationsläger i Guantanamo? I så fall är nog denne mer än lovligt blind.
Domare Robert H Jackson, Förenta staternas chefsåklagare, leder förhöret:
Domare Jackson: Men ni förklarar, i egenskap av högsta makthavare i detta system, för personer som inte förstår systemet särskilt väl, och jag vill veta vad som krävdes för att upprätthålla det slags system som ni upprättade i Tyskland. Koncentrationslägren var en av de saker som ni ansåg omedelbart nödvändiga sedan ni tagit makten, inte sant? Och ni upprättade dem av nödvändighet, som ni såg det?
Göring: Det där blev felaktigt översatt - det gick för fort. Men jag tror jag har förstått innebörden i era anmärkningar. Ni frågade mig om jag ansåg det nödvändigt att omedelbart upprätta koncentrationsläger för att eliminera motståndet. Är det korrekt?
Domare Jackson: Ert svar är "ja", förstår jag det som.
Göring: Ja.
Domare Jackson: Var det också nödvändigt, för upprätthållandet av detta system, att neka människor rätt till offentliga rättegångar i oberoende domstolar? Och ni utfärdade omedelbart en order om att er politiska polis inte skulle vara underställd domstolsgranskning och domstolsorder, inte sant?
Göring: Ni måste skilja mellan de två kategorierna; de som hade begått någon förrädisk handling mot den nya staten, eller de som skulle kunna bevisas ha begått en sådan handling, lämnades givetvis över till domstolarna. De andra däremot, de som man kunde förvänta sig skulle begå sådana handlingar, men som ännu inte hade begått dem, sattes i skyddshäkte, och det var dessa personer som fördes till koncentrationsläger. Jag talar nu om vad som hände i början. Senare förändrades situationen en hel del. Det var också så att om någon av politiska orsaker - för att besvara er fråga - sattes i skyddshäkte, det vill säga uteslutande på grund av statsintresset, så kunde detta beslut inte granskas eller stoppas av någon domstol. Senare, när vissa människor också sattes i skyddshäkte av ickepolitiska orsaker, människor som hade gjort motstånd mot systemet på något annat sätt, gjorde jag vid ett tillfälle, i egenskap av preussisk premiärminister och inrikesminister för tredje riket, jag minns"
Domare Jackson: Låt oss hoppa över det. Jag har inte frågat om det. Om ni bara vill besvara min fråga så sparar vi massor av tid. Er försvarare kommer att ges möjlighet att föra fram alla slags förklaringar som ni vill ge. Ni förbjöd faktiskt all domstolsgranskning och ansåg det nödvändigt att förbjuda domstolsgranskning av orsakerna till att människor sattes i det ni kallade skyddshäkte?
Göring: På detta har jag svarat mycket tydligt, men jag skulle vilja ge en förklaring i anslutning till mitt svar.
(")
Göring: Med anledning av er fråga om förhållandet att dessa fall inte kunde granskas av domstol vill jag säga att jag var med om att utfärda ett dekret som gick ut på att de som fördes över till koncentrationsläger skulle bli informerade inom 24 timmar om anledningen till att de överlämnades, och att efter 48 timmar, eller någon begränsad tidsperiod, skulle de ha rätt till en advokat. Men detta upphävde på intet sätt min order om att domstolarna inte hade rätt att granska ett politiskt nödvändigt åtgärdsbeslut om skyddshäkte. Dessa människor skulle helt enkelt ges en möjlighet att protestera.
Domare Jackson: Skyddshäkte innebar att ni tog människor i fängsligt förvar som inte hade begått några brott men som, trodde ni, möjligen skulle kunna begå brott?
Göring: Ja. Människor arresterades och sattes i skyddshäkte som ännu inte hade begått något brott, men som kunde förväntas göra det om de förblev på fri fot, på samma sätt som vittgående skyddsåtgärder vidtas i Tyskland i dag i kolossal omfattning.
Shite! Vicka jämförelser! Ni vänsterkockon skulle inte lyckas träffa vattnet om ni trillade ur båten.
Yanksen har nog tagit de mest oskyldiga de kunde hitta bara för att reta er.
Så här sa Göring under nürnbergrättegången:
"Ja. Människor arresterades och sattes i skyddshäkte som ännu inte hade begått något brott, men som kunde förväntas göra det om de förblev på fri fot..."
Kan inte ni inom bombhögern (som av någon för mig helt outgrundlig anledning ibland benämner er själv liberaler) se att det är exakt samma rättsprinciper som USA:s regim idag går efter.
De som verkligen är liberaler borde väl för helvete försvara den liberala demokratin och inte stillatigande se på eller, ännu värre, applådera fascistiseringen av USA (och därmed i förlängningen hela västvärlden).
Vill vi verkligen leva i en värld där "världens största demokrati" helt och hållet har anammat Herman Görings syn på rättsäkerhet?
Nog behövs väl mer än detta för att dra slutsatsen att USA har "anammat Görings syn på rättsäkerhet", eller? Nazisterna kom till makten i demokratiska val men snart var det diktatur och slut på ALL rättsäkerhet. I USA finns inbyggt en balans mellan de tre makterna i samhället.
Bedrövlig jämförelse men helt i stil med den vanliga propagandan. Lika duktig som Goebbels här.
Angående Göring så sade han ytterligare en sak då han satt fängslad inför Nürnbergrättegången, som är en intressant parallell till idag. Gustave Gilbert, en underrättelseofficer, skrev om detta i sin bok "Nuremberg Diary":
Göring: "Why, of course, the people don't want war," Goering shrugged. "Why would some poor slob on a farm want to risk his life in a war when the best that he can get out of it is to come back to his farm in one piece. Naturally, the common people don't want war; neither in Russia nor in England nor in America, nor for that matter in Germany. That is understood. But, after all, it is the leaders of the country who determine the policy and it is always a simple matter to drag the people along, whether it is a democracy or a fascist dictatorship or a Parliament or a Communist dictatorship."
Gilbert: "There is one difference," I pointed out. "In a democracy the people have some say in the matter through their elected representatives, and in the United States only Congress can declare wars."
Göring: "Oh, that is all well and good, but, voice or no voice, the
people can always be brought to the bidding of the leaders. That is easy. All you have to do is tell them they are being attacked and denounce the pacifists for lack of patriotism and exposing the country to danger. It works the same way in any country."
Fler än jag som kan dra paralleller till idag?
A-K Roth:
Än så länge är det inte slut på all rättsäkerhet i USA och västvärlden i stort.
Dock så är det så att människor med muslimsk tro, arabisk bakgrund, eller bara fel hudfärg (som exempelvis en brasilians elektriker fått erfara) har fått sin rättsäkerhet drastiskt minskad efter den 11 september 2001 (USA:s motsvarighet till riksdagshusbranden i Berlin 1933).
Vad tycker du till exempel om det faktum att en svensk medborgare med somaliskt ursprung har haft alla sina tillgångar frysta i snart fyra år utan att han anklagats för något brott?
Vad anser du om USA:s koncentrationsläger i Guantanamo där människor hålls inspärrade i åratal under de mest vidriga förhållanden utan att vara åtalade för något alls?
Kan du inte se att västvärden fascistiseras, att den liberala demokratin urholkas, att rättsäkerheten blir mer och mer osäker? Kan du inte ens tänka tanken att det som hände på 1930-talet kan hända igen? Måste maktens män ta på sig bruna uniformer innan du förstår vad som händer?
Än så länge har vi större rörelsefrihet än under 30-talets fascism. Men hur länge till? Finns det inga liberaler kvar som är beredda att försvara de klassiskt liberala värdena? Många frågor...
Skicka en kommentar