Det är ett storverk. Berättelsen bygger på Thorvalls egen mors levnadsöde. Tidsramen är som titeln antyder 30-talets klassamhälle. Den unge Hilma är skogshuggardotter, från strävsam, inbunden, religiös släkt. Hon möter Sigfrid, från en annan klassbakgrund, men med svärmisk förtjusning i arbetarnas sak. Från bokens baksidestext:
Denna kärlekshistoria utspelar sig mot fonden av trettiotalets klassamhälle och den framväxande nazismen. Mannen är sinnessjuk. Enligt lagen en sjukdom belagd med äktenskapsförbud. För avkommans skull. Men hon var ju en enkel flicka. Hon kunde offras. Ty allt detta tilldrog sig på den tid då det ännu var tillåtet att skjuta arbetare.Thorvall skriver med språk som suger tag, ett språk som liksom är på riktigt. Hon kan konsten att vara rolig när hon kokar av vrede. Och så skriver hon fenomenalt om klass och kön på ett sätt som är allmängiltigt utan att vara det minsta fyrkantigt. Jag kommer på mig själv med att återkomma till ställen jag gjort hundöron vid.
Att militär från Sollefteå var där och sköt. Men de löd väl bara order. Gjorde sin plikt och lydde sina befäl. På det sätt ordentligt folk gör. Men de som sköt på henne hade ingen överhet som gav dem order att göra det. De gjorde det så att säga på eget bevåg. […] Någon gång skulle hon vilja ställa den frågan till honom: ’Än jag då? Varför lät du dom skadeskjuta mig?’Boken kom som nyutgåva på En bok för alla för några månader sedan.
45 kommentarer:
Jag förmår inte annat än att hålla med Esbatis omdöme. När man skjuter arbetare, liksom flera andra av Thorvalls böcker, hör sorgligt nog till en av de mer underskattade verken i svensk samtidslitteratur. Synd på en sådan fantastisk bok. Det är dock glädjande att Esbati lyfter fram Thorvalls storhet genom sitt recenserande av boken. Mer av den sorten, tack!
"När man skjuter arbetare" är första delen i en trilogi om Thorvalls egen familj. Del två heter "I skuggan av oron", handlar fortfarande mest om Hilma som nu mister sin make, i del tre heter "Från Signe till Alberte" får man följa författaren själv under sent 40-tal fram till slutet på 50-talet, en Parisvistelse bl a.
Kerstin Thorvall skriver med raka puckar, mycket bra.
Bra att kunna vara mottaglig för skönlitteratur som byggs på människoöden.
Bättre om man kunde verka för att man i NU-tid inte visar någon som helst tolerans för att jihadister skjuter, spränger och bombar arbetare och annat civilt folk, as we speak!
Två saker:
1. Roligt att du recenserade Thorvalls bok, den är mycket välskriven och djupt gripande. Jag uppskattade den väldigt mycket, på flera sätt.
2. A-K Roth: nu får du faktiskt skärpa dig! Jag har faktiskt aldrig särskilt mycket till övers för dina kommentarer, de är oftast både ganska ointelligenta och uppenbart fanatiska. Men den här kommentaren tog nog ändå priset hittills. Posten handlar om en bok som utspelar sig i Sverige på 30-talet och behandlar flera intressanta teman som rör både klass och kön. Och då börjar du skriva om jihad.
Lägg av nu.
ps. Här är en länk till "Ådalen i förändring" ett stort projekt där finns bl a ett par ögonvittnesberättelser från skotten i Lunde.
Mycket omfattande och intressant även med bilder.
En bit av Sveriges historia, konstigt nog känns det som om det håller på att falla i glömska ibland.
http://www.adalen.org/
Under "Strider och strejker" finns att läsa förutom om Ådalshändelserna (skotten i Lunde) också Sandökravallerna och Hungermarschen bl a.
Intressant betraktelse med tanke på att vi snart är där igen.
När Kapitalet flyttat runt klotet så många varv att löner ersätts med snåla matransoner och längre arbetstid kräver "nyordningen" det Siemens och Mercedes uppnådde:
kapitalets fulla frihet från löneoket, alla avvikelser och oliktänkare från "den enda vägens politik" räknas som terrorism och bestraffas med våldsmonopolets högsta straff...
Historien upprepar sig ständigt tills marknadsdiktaturen slutligen utplånas.
Sanna:
Undrar hur jag ska ta ditt omdöme? Beakta skrivarens trovärdighet och förkasta det? Ointelligent och fanatisk. Ointelligent, ja kanske. Men jag är ingen som tror att endast intelligenta ska få ha åsikter. Fanatisk, ja kanske om det är fanatiskt att tala mot brott mot mänskligheten och mot fanatiska hycklare som försvarar detsamma.
Jag skulle gärna läsa boken av Thorwall. Som uppvuxen i arbetarfamilj skulle jag nog ha mycket gemensamt med författaren. Jag googlade och fann att man kan köpa boken på amazon.com
Förstår ditt obehag; mitt inlägg passar inte in och var säkert oförskämt; ångrade nästan genast att jag hade skickat det.
Selektiv känslighet inför folks lidande passar bra här tydligen, utom när det gäller det jag så ofta tar upp. Det vill man skjuta under mattan, tala bort, blunda inför så går det bort.
Boken ligger i högen på nattduksbordet som väntar på att bli läst.
Bra att du skriver om den, den går ju att köpa för strax över 20 kronor hos en bok för alla.
RS
http://chadie.typepad.com/chadie/
Chadie!?
Bara 20 kronor? Är inte någon utnyttjad och rent av utsugen då?
Vem? Vem är det som inte får betalt för sin insats?
Jonas N, nu är du bra tramsig. det är klart att man i ett kapitalistiskt system aldrig kan köpa något utan att någon blir utsugen, sedan spelar det ingen roll om en bok kostar 20 kr eller 200 kr. Arbetaren som gjort boken kommer alltid bli utsugen, men inte av personen som köper boken, utan av kapitalisten som äger företaget där han arbetar.
Allvarligt talat Johan P
Att köpa en bok för 20 kr låter oerhört billigt i mina öron. Speciellt om där finns många som säger att den är läsvärd.
Alltså, den skall skrivas, den skall förläggas, den skall tryckas, distribueras, den skall marknadsföras, finnas i många boklådor, och alla på vägen vill (och skall) ha betalt för sitt bidrag i kedjan.
Hur kan jag få allt detta bara för 20 kr? Är det inte någon på vägen då som inte fått skäligt betalt? Vem undrar jag!?
Jag tycker 69 eller 79 kr är billigt för en pocketbok som trycks i jätteupplagor!
Vem är förresten arbetaren som gjort boken? Den som är utsugen enl dig? Jag trodde att bokens värde bestod i författarens insats!
Och nej, frågan var inte menad som tramsig. (Ditt svar är dock lite larvligt tycker jag, men du får gärna förtydliga!)
Här diskuteras kapitalismen på en imponerande hög nivå, inget snack om den saken. Hmpf...
Jonas... Förlaget "En bok för alla" drivs delvis med statligt stöd, därutöver går ingen utdelning till ägarna heller utan överskottet går till att kunna hålla den låga prissättningen samt till läsfrämjande.
"En bok för alla" har funnits sedan mitten på 70-talet, det ger en möjlighet just som namnet beskriver att vi alla får möjlighet till att läsa böcker, om än i enklare tryckning, som annars skulle vara för dyra att köpa.
Därav det låga priset. Alltså inget att förfasa sig över, Jonas.
FdA
Tack för infon ... jag kan inte påstå att jag är förfasad (det krävs ganska mycket för det numera)
Men vad du säger är alltså att alla arbetande människor avstått pengar för att betala boken oavsett om de vill ha den eller inte? Det är ju ganska många (fortfarande) och ffa väldigt många fler än de som fakatiskt läser deb boken.
Har du en uppfattning om hur mycket (totalt) det kostar för en bok (en såld alltså)? Statligt stöd plus skäligt betalt för alla inblandade? Tror du att du hamnar under 79kr/bok? (Jag vet inte, men jag skulle gissa på den storleksordningen iaf)
I så fall har vi att göra med tvångskonsumtion, alla skall betala för vissas (ganska få) som efterfrågar varan, som dessutom skulle kunna leverars på en fungerande marknad för liknande pengar till dem som verkligen vill ha dem.
Det är inget i min smak, och de som är utsugna här är alla de som arbetar (och betalar höga skatter) och som får kämpa för att få utgifter, räkningar och intäkter att gå ihop. Alltså just dem som vänstern påstår sig värna om!
Jag och övriga är också 'utsugen', men det kanske vänstern tycker inte är mer än rätt, vad vet jag.
Men jag misstänker fortfarande att det måste finnas förluster i kedjan (alltså inte bara för alla skattebetalarna som betalar men inte får nåt för sitt bidrag)
Ok, Jonas... Du har berättat om dina känslor över "tvånget" här så jag begrep nog vad du skulle skriva när du fick upplysningens ljus över dig angående En bok för alla.
Din åsikt är din, själv tycker jag att förlaget med alla dess organisationer gör ett jättearbete, inte minst för våra barn och ungdomar. Läsfrämjande aktiviteter i både skolor och bibliotek, mycket av detta skulle säkerligen aldrig bli av utan dessa insatser.
FdA
Jag känner till dina känslor angående att andra skall betala ...
(och jag är inte ens särskilt förfasad över dem, dock lite lätt uppgiven inför deras oreflekterade utbreddhet ... :-)
Men jag ifrågasätter faktiskt att den insatsen är nödvändig, eller tom ovärderlig för att befrämja läsande och intresse för litteratur hos uppväxande unga.
Jag tror tvärtom att sådana färdigheter först och främst bottnar i att skolan fokuserar på dem, speciellt läskunnigheten och förståelse av det skrivna ordet.
(ett annat område där vänstern traditionellt har försummat det centrala och väsentliga, för att ersätta det med nästan vad som helst annat ... )
Men tack ändå för upplysningen. Jag kan inte ens säga att jag är förvånad. Inte ens att Kerstin Thorvall behöver tvångskonsumeras till våra ungas fromma ...
Tror du att Sveriges problem idag är att vuxna läst för lite av Thorvall i sin ungdom, eller att de som läser henne gjorde det enkom för att priset på hennes alster annars hade blivit för högt?
Jag tror att Sveriges problem är av annan art!
En sak till, FdA
Jag tror faktiskt att du skarvar lite. Jag tror trots allt att du känner sympati för en undersköterska (kanske skild, med barn) som har en låg lön (och i rådande system hart när inga utsikter att förbättra den) och som vid pensioneringen kanske får 60-65% av den att leva på med 25 år till!?
Jag tror inte att du är alldelse oberörd inför hennes vedermödor att få det att gå ihop och samtidigt känna att hon kan ge sina barn en bra uppväxt och dessutom spara lite själv till oförutsedda utgifter och ev ett litet pensionssparande.
Det är inte lätt för henne ... och ingen ljusning finns där i sikte heller.
Det är inte bara Thorvalls bok som hon betalar för på detta sätt. Det är 100-tals .. trots att hon inte läser en enda av dem!
Jag bryr mig om hur hon har det (och ännu mer hur hon kommer att få det). Gör inte du?
Det bästa vore om alla till höger slapp betala sin skatt och samtidigt inte hade tillräde till nån offentligt finansierad verksamhet.
På det sättet skulle dom kunna fixa allt mycket billigare via egna försäkringar och på det sättet få evigt liv samt aldrig behöva känna att dom blir lurade av nån så kan vi andra fortsätta med det vi vill i lugn och ro.
Fan vad det skulle vara skönt att slippa gnället.
Bara det skulle vara värt det.
Woland .. du beskriver ett liberalt samhälle baserat på marknadslösningar. Inte bara du skulle få det bättre (och slippa höra en massa gnäll) även alla andra (hederliga skötsamma) skulle få det bättre och slippa lyssna på övrigas gnäll.
För precis som du påtalar så blir gnäll och sura miner obönhörligen följden när alla står med sina händer i alla andras fickor samtidigt och vill få sina behov tillgodsedda på det sättet i namnet av solidaritet och gemensamma lösningar (~köplatstilldelningar) och stora system.
Woland... :-) Det var ingen dum ide, men likafullt kanske rent av livsfarlig. Ponera att en utav dessa "tvångsskatteogillande" (urs, kom inte på nåt annat ord för det) skadar sig och behöver åka ambulans t ex. Kan bli märkliga förvecklingar då. Fast det är klart, han/hon har ju sig förstås tecknat en försäkring så att det då kommer en privat ambulans med en privat ambulansförare och färden kan gå till ett privat sjukhus. Den sjuke behöver samtidigt då heller inte belastas av "tvånget" utan kan koncentrera sig helt och hållet på att betala räkningen och bli frisk.
Ja tänka sig.. ett helt folk uppdelat i de "tvungna" och de "otvungna".
Godnatt.
För precis som du påtalar så blir gnäll och sura miner obönhörligen följden när alla står med sina händer i alla andras fickor samtidigt och vill få sina behov tillgodsedda på det sättet i namnet av solidaritet och gemensamma lösningar (~köplatstilldelningar) och stora system.
---------------------------
Nä gnäll blir följden när du inte accepterar att din utmätta tid på jorden inte är värd mer än min.
När du har rätt att tjäna mer på min tid än vad jag själv gör utan att du behöver dela med dig av ditt överskott som du tjänat med min tid.
Ni klagar över att ER frihet är kringskuren och vill bota detta med att skära i min genom att ge er själva rätten att sätta det pris som passar er på min tid.
ps Woland.. Det var bra skrivet det där sista, om tid/värdet av den osv.
Folkvett och sunt förnuft!
Woland, som Erik nyss påtalade pratar du nonsens!
Ingen skall tala om för dig vilket pris du sätter på din tillvaro och din tid, ingen annan än du själv.
Du försökte dock tala om för mig att mitt pris (som jag själv sätter) inte får vara högre än ditt!
Hört talas om den gyllen regeln!?
FdA,
Jag gissade att du inte ville utveckla effekterna av påtvingad konsumtion av allehanda (o)nyttugheter för dem som har det knappert (oftast dem som får sitt pris satta av det 'gemensamma', det 'allmäna').
Just det!
Citat
Vi liberaler vill ju just att du och ingen annan ska sätta priset på din tid. Om någon sätter ett för lågt pris går du helt enkelt till någon annan eller startar ett eget företag där du kan bestämma din egen lön.
-------------------------------
Jag tror att dom gör som dom gjorde innan det fanns fackföreningar eller likartade organiserade krafter som kan mäta sig med deras.
Varför skulle dom göra annorlunda om ingen kraft som motsvarar deras egen finns?
För att vara bussiga?
Varför var dom inte bussiga 1905 i så fall?
Om det nu är som ni verkar tro en naturkraft att arbetsgivare alltid ser till den totala helheten och inte i första hand till vinsten.
Det är ju redan nu så att kollektivavtalen har relativt liten betydelse.
Den individuella delan av lönerna har börjat få genomslag.
Påstår inte att det är en katastrof när detta började hända MEN det innbar att dom som kan snacka för sig omedelbart fick större svängrum medan dom som inte kan det rakt av får mindre lön.
Är det frihet?
NI vill ta bort HELA den reglerade delen.
På vilket sätt blir vi i så fall friare om "snackarna" ,"manipulatörerna" och "manövrerarna" får ännu större del av kakan? Medan "dom tysta" får mindre?
Vem företräder dom tysta?
Dom börjar inte snacka därför att samhället blir liberalt styrt.
Det går förvisso att "snacka" sig fram idag också men utrymmet för det är oändligt mycket mindre än det blir under ert styre.
Jag valde av olika anledningar att förhandla själv när den möjligheten uppstod och gjorde så under 5-6 år.
Min löneutveckling blev lägre än dom andras trots att jag allmänt betraktades dom mycket duglig.
Jag minns det dessutom som mycket obehagligt att förhandla.
Mitt arbete och mitt jag ifrågasattes av rent taktiska skäl för att minska mitt lönepåslag.
Med hjälp av dom individuella förhandlingarna så kunde killar som jobbat 4-5 år få samma lön som jag jobbat 25 för att få ihop.
Varför? Därför att dom sa ja till allt.Därför att dom var unga och orkade springa som galningar 7 dar i veckan om så krävdes.
Domm accepterade att deras arbete löstes upp i vatten och tillslut innefattade vad som helst som arbetsgivaren kom på behövdes just då.
Det ideal som rådde var att göra 3-4 olika arbeten samtidigt.
Istället för att kunna ett arbete bra..hanka sig fram och göra 4 halvtaskigt.
Det är modern arbetsmarkand i idag i många fall.Detta vill ni ta tre steg till åt samma håll.
Vad har det med frihet att göra?
Woland, som Erik nyss påtalade pratar du nonsens!
----------------------------------
Vad är din avsikt med att säga att det jag skriver är nonsens?
Att påtala din egen överlägsenhet eller att argumentera för din sak?
Jag kan dessutom inte se att Erik påstår att det jag säger är nonsens.
Han bemöter mina argument.
Jag läste också boken alldeles nyligen, det har liksom inte blivit av innan.
Jag håller med om att det var en omtumlande och mycket rörande läsning. Jag hade fått för mig att det var en mer klassisk arbetarroman, men Thorvalls knivskapa berättelse var så mycket större än jag väntat mig. Jag trodde väl att det skulle handla om ådalshändelserna.
Nu ska jag direkt försöka komma över de två andra böckerna. Tack för tipset!
Jonas... Jag vill inte fortsätta i samma spår som tidigare för då blir det bara upprepningar.
Om du vill ha ytterligare svar får du gå tillbaka till tidigare debatter, där har jag klargjort min uppfattning (som du brukar vrida och vända på tills den inte blir sig lik)
För övrigt får jag snylta lite på Wolands svar till dig. Läs det två gånger Jonas och betänk hur j-vla rätt Woland har. Hur många klarar sig t ex i min åldersgrupp, runt 50, med diverse krämpor på arbetsmaknaden? Och hur undviker man en lönedumpning? Hur kommer man ifrån den erbarmligt idiotiska synen på arbete som enkomt handelsvara? Hur tror du Jonas att arbetsmarknaden utan regleringar kommer att utveckla sig, är du så naiv att du tror det kommer att vara en arbetsmarknad för alla, oavsett förmåga?
Avslut nu för mig i just denna debatt, som ursprungligen handlade om Kerstin Thorvalls bok "När man skjuter arbetare". Vilket då kanske får ses som ursäkt för alla sidospår.
Frida... Här är en länk till Boknätet, där finns en sökfunktion som söker i flera antikvariat samtidigt. Vissa titlar kan vara svåra att få tag på, men oftast hittar man dem här, och billigt.
http://www.boknatet.com/
Jonas N skrev:
"Hur kan jag få allt detta bara för 20 kr? Är det inte någon på vägen då som inte fått skäligt betalt?"
Karl Marx skrev:
"I stället för den konservativa parollen: "En skälig dagslön för en skälig arbetsdag" borde de skriva på sin fana den revolutionäre parollen: "Ned med lönesystemet"."
Problemet är inte att någon inte har fått skäligen betalt, problemet är att det finns någon, en kapitalist som tjänar pengar på andras arbete.
Att saker är biliga är bra. Ju lägre priser, ju mindre behöver man jobba för att skaffa det man vill ha. Det samma gäller naturligtvis för högre löner.
Självklart är det så att vissa människors tid är viktigare och mer värd än andras, i ett ekonomiskt perspektiv. Det handlar om kompetens och intellekt.
Det går att argumentera för att våran tid är lika vad gäller förmågan att leva och tänka eftersom vi alla är kapabla till dessa ting. Men, återigen, det kan också motargumenteras. Ni menar väl ändå inte att fabriksarbetare Tommy's tid är lika värdefull som Albert Einstein's var? Eller som Bill Gates' är? Det handlar om 'opportunity cost', något som många glömmer bort. Det borde väl Ali veta, han gick ju Handelshögskolan.
Alla vet att om man har gåttt på handels så är tiden för dom människorna värd mer än alla andras tid.
Dock är det 8nte alla som har varit med om t.ex en nära anhörigs död och haft förmånen att i samband med det reflektera över tiden...och dess värde.
När man haft den förmånen så slipper man göra reflektioner av den typ du gör.
Det är mycket enkelt.
Ingens tid är mer värd än någon annans ens på ett teoretiskt plan.
Att saker är biliga är bra. Ju lägre priser, ju mindre behöver man jobba för att skaffa det man vill ha. Det samma gäller naturligtvis för högre löner.
---------------------------------
Det tror inte jag .
Jag tror tvärtom att när saker blir för billiga så ska man ringa i larmklockor.
Idag fick jag ett erbjudande att köpa en cd spelare för 200 kr.
Frågan måste då bli..hur fan kan man tillverka och sälja en cd spelare för 200 kr om det inte är slavar som satt ihop den?
FdA
Jag har npg förstått ungefär var du står åsiktsmässigt. Att du har andra åsikter respekterar jag, måste jag respektera. Men jag behöver inte dela dem, ellee hur!?
Och det står mig fritt att påpeka både följder och orimligheter i din argumentation (dessa kan du ju då välja att ta till dig, värdera, förkasta, ifrågasätta, eller ignorera, eller bara konstatera).
Vad jag sa, och som är viktigt, är att följden av allsköns vällovlig, ev (o)nyttig men påtvingad konsumtion drabbar dem hårdast, som redan har den ekonomiska kniven närmast strupen (jag tog ex undersköterska med barn, men kunde lika gärna skrivit pensionär eller annat). Dvs de som inte har det så fett, de som vänstern påstår sig värna om, det är just de som drabbas hårdast av att deras (måttliga) ekonomiska utrymmer används på annat än vad de själva finner viktigt och angeläget.
Jag är inte lika trängd (dessbättre) men jag finner det lite cyniskt av alla dem som har så oerhört lätt att vara frikostiga med mitt utrymme inte ens reflekterar över hur det påverkar dem som har litet eller inget utrymme.
Jag tror iaf att du FdA inte bara skiter hur knappert folk har det. Och jag säger dessutom att mitt engagemang i frågan rör just dessa människor, hur de har det nu och än mer hur de kommer att ha det sen om de alltid skall känna kniven mot strupen.
Att detta engagemang beskylls som egenintresse, skattekverulans eller bara gnäll från höger har jag ju sett många ggr.
Men det hjälper ju inte de redan idag utsatta ett smack. Det är nästan så man får intrycket att många tycker att det är långt viktigare att försämra för de få som fortf har marginaler, än att förbättre för alla de många sim inte har några, eller bara små. (Tvångs-)konsumtion av varor/tjänster som folk inte vill ha (eller betala korrekt pris för) är just inget annat än att försämra
Även dålig konsumtion betalas nämligen, och just sådan är extra dyr, FdA. Det såelar ingen roll hur hårt man blundar. Pengarna tas från någon som skulle behövt dem bättre till annat ....
Jag missar helt det solidariska med sånt. Inte ens om det möjliggör böcker til ldem som annars ändå hade haft råd med dem ...
Johan P
OK, du verkar hoppas att det finns någon (som du vill benämna) kapitalist) som har pungat ut med mellanskillnaden. Du hoppas att en sådan har gjort förlust!?
I övrigt skriver du väl bara snömos.
I just den här frågan är det dessvärre inte ens en 'kapitalist' som varit inblandad, det är någon annan som fått ta 'smällen'. Vet du vem?
FdA (ett tillägg)
Klart jag läste Woland. Och nej han tillförde inget nytt. Jag anser att du (och alla andra) som vill dra ner på tempot att göra just det. Det är inte slut på arbetsuppgifter i samhället. Däremot är det ont om dem som kan betala för sådana. De flesta klarar idag knappt att betala för sig själva (se ovan) och har i princip ingen möjlighet att efterfråga andras arbete.
Andelen av efterfrågan som kommer att vara varor kommer att minska mer och mer, och andelen tjänster kommer att öka. Där finns ingen gräns för hur många tjänster som skulle kunna efterfrågas. Men om hela utrymmet används till planerad (och dyr, ofta ej efterfrågad) konsumtion genom skatt då blir det precis som du beskriver. Folk tvingas jobba längre, de kanske sliter ut sig, de kan inte trappa ned, de har (mer och mer) svårt att byta jobb, de blir rädda för att inte kunna påverka sin situation längre, osv osv
(tyvärr tycks fortf många tro att mer av samma medicin plötsligt ger exakt motsatta verkningar)
Woland,
Nej, Erik skrev inte ut ordet nonsens, jag gjorde det iaf du händelsevis skulle missat poängen. Tydligen gjorde du det!
Ett annat bra boktips är "Och världen skälvde" den skulle nog upplysa en del individer på det här forumet.
Citat
Nej, Erik skrev inte ut ordet nonsens, jag gjorde det iaf du händelsevis skulle missat poängen. Tydligen gjorde du det!
Fel.
Du gjorde det för att förolämpa mig.
Jag har gjort samma sak själv.
Påtalar nån det så brukar jag emellanåt erkänna mitt beteende.
Varför du blandar in Erik i detta förstår jag inte överhuvudtaget.
Du skulle gjort ett annat val då hade du seglat snyggare ur det där.
Enkelt.
Citat Behemot
Därför att dom var unga och orkade springa som galningar 7 dar i veckan om så krävdes.
Domm accepterade att deras arbete löstes upp i vatten och tillslut innefattade vad som helst som arbetsgivaren kom på behövdes just då."
Citat Erik
Det är uppenbart att de förtjänade en högre lön alltså.----------------------------------
Ja man kan ju se det så om man anser att yrkeskunnande och yrkes stolthet inte har nåt värde samt att det är helt ok för arbetsgivaren att ändra spelreglerna närhelst han vill.
Jag gör inte det.
Du kommer troligen inte att göra det när du är 55 och har ägnat merparten av ditt yrkesliv till att utveckla dina färdigheter heller.
Såvida du inte själv är arbetsgivare vid den åldern .
Behemot, Woland?
Jag har förvisso sett dina inlägg (under många olika flaggor) men jag tror du tillmäter dig lite väl stor betydelse om du menar att jag önskar att förolämpa dig. Jag känner inte dig, har knappt debatterat med dig och är inte speciellt intresserad av det heller med någon som ständigt måste byta 'nick'
Men påståendet att några ger sig ...
"själva rätten att sätta det pris som passar [dem] på [din] tid"
är och förblir nonsens. Det var det jag kommenterade. Och det var det som Erik förklarade på ett så mycket mer diplomatiskt sätt.
Och nej, jag får ingen kick av att förolämpa folk. Men jag kan bli ganska retlig mot folk som ständigt (och medvetet?) missförstår sammanhang, och vill vantolka dem för att passa sina egna ideologiska mallar och glasögon!
Jag menar dessutom att 'missförstånden', de ständiga hoppen till andra frågor, önskan att byta samtalsämne, men aldrig stå kvar för att hantera båda sidorna av ett ställningstagande är lätt parodiska. De förtjänar inte någon överväldigande respekt, och jag kan (förlåt mig här) efter ett tag tillägna mig ett ganska spydigt och retfullt språk för att påpeka detta.
Det är nämligen ett kännetecken hos vänsterfolk, att de alltid vill anklaga en (diffus, icke-identifierbar) motståndare för alla problem och baksidor på alla mynt som finns i tillvaron. Och det utan att någonsin vare sig göra själv eller hantera orimligheterna hos de egna ståndpunkterna, eller implikationerna av de 'fina' planerna.
Mitt tips är fortfarande (till dig och till alla andra oavsett önskemål och förhoppningar):
Prata med dem ni vill göra affärer med och övertyga dem varför ni är värde det ena eller andra eller så och så mycket! Blir ni överens vinner båda på det!
(försöker ni genomdriva det medelst politiskt tvång, tar det ofattbart lång tid, och den ena sidan kommer alltid känna sig förfördelad, i praktikan dock båda sidor. Bara 'politkern' vinner på detta)
Ha det så gott nu.
(Och håll dig till ett nick! Du nästan utgör en parodi på vänsterns hoppande med dina signaturer här och annorstädes :-)
Prata med dem ni vill göra affärer med och övertyga dem varför ni är värde det ena eller andra eller så och så mycket! Blir ni överens vinner båda på det!
Hur säljer man sig om man inte kan arbeta per definition därför att man är trasig i ert samhälle?
Vem köper?
Vårt samhälle?
Om du inte har något att tillföra själv behöver du bli försörjd av andra (såvida du inte har egna besparingar)
Det är sannerligen ingen eftersträvansvärd situation. Personligen är jag livrädd för att hamna där.
Men jag har aldrig tagit ifrån dig en enda krona du hederligt har förtjänat. Andra har det dock!
Det är dem du är i polemik med! Inse det! Dem, och möjligen dig själv, om du trodde att politikens löften har samma värde innan du avget valsedeln, och många år därefter!
Surt! Men så är det desvärre för alla ... även minoriteten som inte ville överlåta lika mycket av ansvaret till övereheten ..
Jag har inte läst Kerstin Thorvalls bok. Däremot har jag läst Wilhelm Mobergs fantastiska utvandrarserie. Det är en av orsakerna till att jag är liberal. Även Underdog av Torbjörn Flykt tycker jag är en bra modern bok på bitvis samma tema.
Sedan kan jag inte hålla fingrarna i styr utan måste kommentera inlägg om vem som ska tala för de tysta i ett fritt liberalt samhälle. Faktum är att fackföreningar har en stor roll att spela även i ett liberalt samhälle. Jag är som liberal stolt medlem i JUSEK.
Fast jag gillar inte allt de jobbar på för (exempelvis att de vill att medlemmarna inte ska arbeta mer än 40 t/v. Om någon inte vill göra det kan väl facket hjälpa dem. Men de som vill ska såklart få jobba mer.) Jusek jobbar dock för individuell lönesättning och hjälper medlemmarna då de kommer i konflikt med arbetsgivaren. Allt detta är ju självklarheter i ett liberalt samhälle - organisatiosfrihet kallas det.
Sedan verkar folk tro att lönerna skulle kunna sättas hur som helst om man inte bildade löntagarkarteller. Det är nonsens. Arbetsgivarna konkurrerar ju om personal. Det går inte att bygga hus utan snickare. Och snickare finns det inte ett oändligt antal av. Alltså måste arbetsgivarna konkurrera med löner och andra villkor för att få några som arbetar för dem. De kan inte pressa ner lönerna hur som helst.
Mycket som görs i offentlig regi idag kan göra lika väl i privat regi. Man behöver inte beskatta medborgarna för att de ska hjälpa människor som sitter trångt ekonomiskt av en eller annan orsak. Jag har en positiv människosyn och tror att den stora majoriteten frivilligt skulle ge bort pengar till stiftelser som hjälper barn att få gå i skola, sjuka får vård etc. De allra flesta skulle dock såklart kunna klara av allt dett själv genom att teckna privata försäkringar. Det är bara ett fåtal mindre välsituerade kanske kroniskt sjuka, förståndshandikappade etc som inte skulle ha den möjligheten. Skulle alla strunta i denna minoritet? Det tror jag inte för en sekund. Det strider mot alla mina erfarenheter av hurdana människor är mot andra.
"Ja man kan ju se det så om man anser att yrkeskunnande och yrkes stolthet inte har nåt värde samt att det är helt ok för arbetsgivaren att ändra spelreglerna närhelst han vill."
Ergh. En arbetsgivare betalar väl för det han tycker han har mest nytta av. Yrkeskunnande och yrkesstolthet är väl bra saker. Jag tycker gott att de där killarna ska ha samma lön som du om de springer benen av sig 7 dar i veckan. En dag får de väl också familj och krämpor och måste varva ner.
Jag förstår inte varför man inte skulle ha sin högsta lön exempelvis vid 30-35 års ålder då man har upparbetat ett gediget kunnande och har stor energi och få krämpor för att sedan trappa ner både i hur mycket arbete man uträttar och vilken lön man får.
Det tycker jag verkar vara en ganska vettig ordning som tar hänsyn till hur människor är i praktiken.
Jag förstår heller inte varför du ogillar att unga grabbar som verkar arbeta hårt tjänar lika mycket som dig. Det är väl bra att de arbetar och tjänar pengar. Det stora problemet är inte att folk tjänar pengar och har arbete utan att de inte har några pengar som en följd att de är utan arbete.
Jonas N said...
Vårt samhälle?
Om du inte har något att tillföra själv behöver du bli försörjd av andra (såvida du inte har egna besparingar)
Det är sannerligen ingen eftersträvansvärd situation. Personligen är jag livrädd för att hamna där.
----------------------------------
Ja men nu är det en gång så att inte ens du vet OM du hamnar där.
Vad du möjligen KAN veta är att du har haft möjlighet att sätta undan så mycket pengar att du klarar dig ändå.
Det har inte alla.Ytterst få har det.
Alla människor jag tidigare pratat med som är liberaler utesluter skydd för människor som inte själva kan generera sin inkomst fullt ut eller alls.
Ideologin säger i det fallet att Rotary,Djurens vänner och smulor som ramlar från bord blir födkroken.
Inte ens Usa tillämpar detta.
Däremot har jag fått uppfattningen att svenska nyliberaler förespråkar det.
Då undrar jag ..
Vad är det som gör att dom gör det?
Har dom en insikt om vikten av detta som inte omfattas av dom konservativa och liberala krafterna i t.ex Usa?
Citat
"om du trodde att politikens löften har samma värde innan du avget valsedeln, och många år därefter! "
Och varför skulle jag tro att Fredriks löften gäller många år efteråt?
Har han ett uppdrag från Gud?
Jag förstår heller inte varför du ogillar att unga grabbar som verkar arbeta hårt tjänar lika mycket som dig.
--------------------------------
Enkelt
Därför att dom i detta fall inte hade samma kunskaper erfarenhet och ansvar som jag hade.
Dessutom är det så att tvärtemot vad du säger finns det inget som generellt talat för att man är på sin yrkesmässiga höjdpunkt när man är 30.
Det finns en anledning till att det ser ut som det gör och det är inte bara en fråga om förtryck från äldre gentemot yngre.
Det handlar till en stor del om att äldre p.g.a erfarenhet ofta kan ta mer ansvar än yngre.
Detta är inte generellt tillämpbart naturligtvis.
Dessutom handlade min post inte om huruvida unga är kapabla att ta ansvar och vara duktiga.Der är en självklarhet att dom kan vara och är det.
Den handlade om arbetsgivarnas möjligheter att dribbla med anställda för kortsiktiga måls skull.
Skicka en kommentar