Public Service är fantastiskt ibland. Har suttit och lyssnat på minnesinslag om Olof Palme. Filerna ligger på nätet, här. Det är spännande svensk politisk historia. Och det sätter en hel del saker i perspektiv – både i sådant som är förändrat och sådant som är sig likt. Lyssna!
Lyssna till exempel på inslaget om Palme och fonderna – svensk socialdemokratis sista (eller senaste) försök att genomföra reformer som mer varaktigt kunde förändra maktförhållandena i samhället. Här hör vi alltså en socialdemokratisk statsminister tala om ”demokratisering av arbetslivet” och om ”planmässig hushållning med samhällets resurser”. Och beteckna ”privat maktkoncentration till ett fåtal finansfamiljer” – det som då rådde och som nu råder – som vad det självklart var och är: ”icke förenlig med ett demokratiskt samhälle”.
Idag har den kapitalistiska ekonomins utveckling gjort såväl behoven av som möjligheterna för offensiv offentlig kapitalbildning större. Att det behövs åtminstone lika framåtsyftande grepp som fondprojektet är lika uppenbart som att sådana förslag kommer att mötas med sedvanligt dösnack från dem vars orimliga privilegier en demokratisering av samhällsekonomin hotar.
I Inslag som heter Olof Palme om de politiska motståndare kommer Palme – ungefär tre minuter in i programmet – in på VPK. Här blir antikommunisten Palme – för övrigt djupt involverad i den skändliga registreringen och statliga förföljelsen av vänsteraktiva, åtminstone långt in på sjuttiotalet – ställd inför ett problem med VPK:s politiska förnyelse. Hans reaktion är intressant. Det han har att förhålla sig till är CH Hermanssons linje att samtidigt distansera VPK från de ”realsocialistiska” staterna och socialdemokratin som partiapparat – det som senare ledde till reaktioner och utbrytning från APK:s sida. Han försöker då raljera över att VPK rekryterar studenter. Detta är en problematik som till exempel utgör en viktig del av Werner Schmidts biografi över Hermansson, och som jag kritisk berör i min recension av boken.
Missa inte heller Palmes karaktäristik av Carl Bildt, i programmet Olof Palme och utrikespolitiken. Närmast fantastiskt blir det – med senare tids hetsdebatter i åtanke – att höra statsminister Palmes förhållningssätt till Kuba 1975. Lyssna ca 13 minuter in i programmet.
Och så vill jag även tipsa om riksdagsdebatten kring fula ord 1967; Olof Palme om Per Oscarsson i Hylands hörna.
tisdag, januari 10, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
47 kommentarer:
Jutterström: [1976 inför valet]
”Ahlmark sa igår att han absolut menade att huset Wallenbergs makt måste minska. Tycker du …”
Palme: så länge vi har ett privat kapitalägare här i landet kommer privata kapitalägare att ha en makt självklart … vad vi nu… eh… i färd med, eh juh dels… att förändra mycket kraftigt maktrelationerna mellan kapital och arbete till arbetets förmån genom hela demokratiseringen av arbetslivet, medbestämmandelagen, skyddsombuden och allt det andra…
[visst har maktrelationerna ändrats sen dess]
Palme: … Jag har ju helt klart sagt att grundvalen för löntagarfonderna är att om de anställda svarar för en väsentlig del av kapitalbildningen skall de också få del i förmögenhetsökningen och del i bestämmandet via ett medägande, ...
1980
Palme: Det är så oerhört enkel grundtanken d.v.s. vi måste ha, vi måste bygga ut vår industri den måste kunnas vara lönsam … man måste kunna konkurrera på världsmarknaden det har vi alla ett gemensamt interesse av, vi måste avstå för att kunna bygga upp den industrin och det måste löntagarna vara beredda att göra men det motkrav de har rätt att ställa är för det första att få del i förmögenhetsökningen och att få vara med och bestämma över hur pengarna skall användas.
[och visst avstod man, från en reallöne-topplacering i OECD i mitten av 70-talet till en bottenplacering en bit in på 80-talet. Man frågar sig hur det gick med ”få del i förmögenhetsökningen och att få vara med och bestämma” när den svenska börsen hade världens bästa tillväxt]
Kommer Sverige att vara socialistiskt om 10 år?
Palme: Jag tror inte det, därför att socialismen är en så långsiktig vision … Men vi är på v… men vi skall ständigt vara på väg dit och åtminstone komma närmare.
Men något tidsperspektiv måste du väl ändå ha om Socialdemokratin skall ha någon mening med sin existens?
Palme: Ja jag tror att om en 30, 40, 50 år har vi nått ett ganska väsentligt steg ehhh…
12 juni 1999 Robert Weil
”Vi kapitalister tackar löntagarna för allt de avstått”
”Kapitalister, förena er och tacka löntagarna! …”
[1983 togs löntagarfonderna men kraftigt modifierade.]
1985 [valintervju]
Palme: Sen vi fick fonderna så har vi haft några av de allra bästa åren för svensk ekonomi eh.. industri på många år, produktionen har stigit, vinsterna har stigit, investeringarna har stigit, jag säger inte att detta har berott på fonderna, men jag säger att Sverige har kunnat utvecklas väl samtidigt som vi har infört löntagarfonder. Om man tittar på nåt som vi sa skulle uppnås med fonder så har vi ju öh… totalt sett uppnått dom, högre vinster… öh… mera satsning på framtiden, bättre produktion.
[Att Reagan och USA med sin expansiva ekonomiska politik var draglok åt en av 1900-talets längsta internationella högkonjunkturer hade naturligtvis inget med detta att göra.]
[först ca 1990 hade den arbetande svensken i snitt kommit tillbaks till samma reallöner som man hade 1980 och inte minst SAP var bekymrade över löntagarnas ”ansvarslösa köpfest”]
Om dom nu är bra fonderna varför inte bygga ut dem?
Palme: Jo därför att eh… eh… den kritik som vi fick var ju att fonderna skulle bli förstora och för starka och för dominerande och den har jag avvägt och det kan ligga någonting i det, jag vill inte alls bestrida att det kan vara olyckligt om de blir för stora och därför har vi sagt den här storleksordningen omkring 8 -10 procent av börsvärdet, det här är vid full utbyggnad, det är lagom.
[man kan tex notera att amerikanska fackföreningar med en organisationsgrad på kanske 15 – 20 procent äger ca 12% av de amerikanska bolagen genom sina pensionsfonder (slutet av 90-talet)]
Men varför är det olyckligt om de blir förstora om de är bra?
Palme: Jo men alla har ju sagt att… att det har ju skrämt många människor, att dom kan få en för stor betydelse öh… på den svenska eh.. kapitalmarknaden, och eh… efter som jag vill undvika maktkoncentration det är tillräckligt mycket maktkoncentration på den privata sidan eh… så vill jag inte skapa en… så vill jag inte skapa en maktkoncentration i fonderna heller.
Du har alltså tagit intryck av den borgerliga kritiken?
Palme: Ja i den meningen att eh.. dels tar jag ett visst intryck av det men sen eh… umm.. det är ingen glädje i ett samhälle om man skapar… fruktan på olika håll, fruktan bland öh.. företagare… för att det blir en sån här maktkoncentration, nu menar jag att det är skenargument när dom skrämmer för fonderna, fonderna kommer inte att innebära denna maktkoncentration, dom kommer dock att innebära en ökande maktdelning i det svenska samhället åh där har jag fått respektera oh ta intryck av dom kritiska argument som anförts, ja.
Man kan då säga att kvar av de radikala fonderna har blivit svenska lagomfonder?
Palme: Jaa, men svensk socialdemokrati är i viss mån ett lagomparti, ett reformistiskt parti som gradvis förändrar samhället och det är vi stolta över.
Robert Weil 2002
”… Löntagarfondsdebatten var hundraprocent rätt. Den var logisk. Jag hade stött fonderna om de inneburit ett individuellt program. Sett i backspegeln hade det varit en lysande affär för löntagarna. En del av löneutvecklingen hade investerats i en lågt värderad aktiemarknad. …”
Löntagare får inte gå ihop och köpa aktier då är det självklart ett hot mot demokratin och landet och all demokratiska kapitalägare står upp på barrikaderna och skriker. Däremot går det hur bra som helst att sälja Volvo, Skandia, Saab mfl bolag till en massa kapitalstarka jävla utlänningar som flyttar eller lägger ner produktion delar eller hela produktioner. och det är inget hot vare sig mot land eller demokrati.
Kapitalägarna och deras politiska svärd nedrustningsalliansen är och förblir livsfarliga för Sveriges befolkning om man inte ser upp.
KAS
Dick Erixon: Ali Esbati ny arbetslivsminister efter nästa val
Dick Erikson från "extrem mitten högern" skulle kunna bli justitieminister i höst.
Vi skulle då möjligen få samma vapenlagar som i Florida.Något som han förespråkat på sin blogg.
http://www.erixon.com/Kronikor/blog051023.htm
Det är så jäävla fint!!! Ingen sosse idag skulle kunna diskutera ideologi. Ett sånt jävla låtsasparti det har blivit.
KAS: "kapitalstarka jävla utlänningar"...nån som är bitter?
Esbati skriver att "det behövs åtminstone lika framåtsyftande grepp som fondprojektet" Gör det verkligen det? Ska vi verkligen satsa på att lösa morgondagens problem med gårdagens lösningar?
intellektell:
Ja, det mest skrämmande är att de unga propagandisterna på timbro om några år kommer att ha (m), (c) eller (fp) efter sina namn och siktet inställt på ministertaburetterna.
Alejandro
"Gårdagens lösningar" ??
Försöka lösa dagens problem med gårdagens problemhärdar, skulle jag snarare säga.
För övrigt är det s-staten och dagens lagstiftning som hindrar löntagare, och alla de organisationer som säger sig företräda dem, att göra precis detta: Bilda fonder, bli delaktiga och skaffa sig inflytande.
Alejandro: Är det senaste talking points från kanslihushögern?
Det roliga är ju att vad sossarna gör nu och borgarna vill göra men lite fortare är att applicera 1800-talets lösningar på dagens problem. Manchester-liberalism, fräscht som bara attan!
Hassan K..
Rudolf Meidners ursprungliga förslag på fonder är defintivt applicerbart idag! Det skulle vara nice med lite makt och pengar på riktigt åt arbetande människor.
Citat
Herr Brun said...
Det är så jäävla fint!!! Ingen sosse idag skulle kunna diskutera ideologi. Ett sånt jävla låtsasparti det har blivit.
-------------------------
Du har fel.Varför hittar du på argument som inte är sanna?
Vad är vitsen med det?
Det heter inte Public Service, det heter Statstelevisionen.
Jag vet inte, men jag hade för mig att televisionen inte sände så många radioprogram. Stats- eller inte.
Apropå Olof Palme och den avslutade vänsterpartikongressens diskussion om välfärdens och den offentliga sektorns finansiering: Igår fick jag Göran Häggs Välfärdsåren med posten och mina ögon föll på ett citat av Olof Palme ur Tiden 1960 (först Palmecitatet, sedan Häggs kommentar):
” Han [Palme] hänvisar som sagt till Galbraith (och dennes lärofader Keynes) – inte till Marx och Branting – då han vill ha ’en kraftig utbyggnad av den offentliga sektorn’. För att motverka ’marknadshushållningens bristande effektivitet’ måste ’den demokratiskt styrda statsmakten erhålla ökade uppgifter och ett vidgat ansvar’. Det vill säga: ’Samhället måste engagera sig för en starkt expansiv basorganisation innefattande bl a forskning, utbildning, vägar och andra kommunikationer, kraftverk, sjukvård, bostadsförsörjning och samhällsplanering. Det är därvid inte, som de konservativa påstår, tal om att förkväva det fria näringslivet. Denna basorganisation är tvärtom en nödvändig förutsättning för en effektiv enskild och kooperativ företagsamhet. Det är inte heller, som högerriktningar gör gällande, frågan om att beröva den enskilda människan hennes konsumtionsval. Utan det gäller att anslå en del av folkhushållets växande resurser till att frambringa de nyttigheter som med särskild styrka efterfrågas.’
Det hela kan ur 2000-talets perspektiv synas stå något till vänster om vad alla partier i dagens politiska startfält, inklusive socialdemokraterna och vänstern, förespråkar. Men det är långt till höger om den utopiska linje som Möller och Wigforss oförsonligt bekämpat varandra om den rätta utformningen av, liksom vad Erlander funderar över i sina dagböcker och memoarer, för att inte tala om den äkta marxism som var levande i partiet ännu under mellankrigstiden och snart skulle leva upp i debatten igen.” (Hägg: Välfärdsåren, Wahlström & Widstrand 2005, s. 241).
Vilka politiska slutsatser man kan och bör dra av detta – utöver konstaterandet att sossarna var bättre förr – tål att fundera på. Dock är det uppenbart att vad som konstituerar ”orealistisk överbudspolitik” är historiskt och politiskt bestämt, inte ekonomiskt.
Hej!
Det är alltid intressant att följa dina ord! Och intressant med Palme, jag undrar om vi inte är inne på samma spår fast med lite olika utgångspunkt. Det skulle vara intressant om du gav din syn på sista stycket i min text (se länken) där jag funderar över om partierna bytt inställning med varandra!
Erlander och Wigforss må ha stått kraftigt till vänster om Palme, men till skillnad från Palme förstod sig dessa både på Keynes och ekonomiska frågor. Erlander och Wigforss förstod att man inte kan ”spara” sig till välfärd, endast arbeta sig till denna, till skillnad mot de som kom efter, inte minst den senaste stjärnan som intagit den oavsättliga tronen som SAP hövding. Båda förstod att fullsysselsättning är det som gäller om man vill ha välfärd för de många. Men det är kanske det som i grund och botten avgör var man står på vänster höger –skalan.
Det finns ingen anledning att idolisera Palme. Att han var en lysande retoriker med humor är helt klart men den politiska gärningen bör bedömas efter vad den realt var och vilken riktning den faktiskt hade och inte på retoriken.
Man kan då citera Grassman:
”Tage Erlander, Ernst Wigforss, Per Edvin Sköld, Gunnar Sträng, alla hade de ett brinnande intresse för ekonomiska frågor. Läs Erlanders urtråkiga memoarer, och du ska se att i resonemangen om sparande, investeringar, budgetunderskott och Wigforss blir han plötsligt intressant och engagerad.
Tage Erlander skrev t.o.m. avsnittet om Keynes i Svensk Uppslagsbok. Där tar han upp Keynes' slutsatser att det finns en tendens till permanent arbetslöshet beroende på att sparandet är för stort och att långtgående statsingripanden är nödvändiga.
Och visst behövs det. Det skulle idag råda djup depression och kaos annars, börskraschen 1987 och mycket annat visar det. Staten och centralbankerna spelar en direkt avgörande roll. På det sättet lever vi i en fullständigt keynesiansk värld. Att de tongivande bankekonomerna - särskilt i USA - förtalar Keynes och försöker inbilla oss att vi inte har den kontinuerliga politiska styrning vi faktiskt har - det bottnar antingen i okunnighet eller i att man helt enkelt vill minimera det politiska inslaget i samhället därför att man är rädd för att det ska användas för inkomstfördelning.
Om Tage Erlander skrev pedagogiskt om ekonomiska frågor i uppslagsböckerna, var det precis tvärtom med Olof Palme. Trots att Olof Palme övertog världens då starkaste arbetarrörelse var han okunnig och genuint ointresserad av ekonomiska frågor. Om Olof Palme i den hetaste valrörelse fick viktiga ekonomiska frågor - det som verkligen är det socialdemokratiska partiets frågor - så slocknade blicken på honom.
Med Ingvar Carlsson är det lika illa. Han är helt aningslös. Han informerar sig med hjälp av Dagens Industri och Veckans Affärer om det är kris eller inte, och sedan delegerar han bort de ekonomiska frågorna.”
Keynes tog bestämt avstånd från hur hans teorier användes politiskt. Han brukade också säga att de Keynianska sambanden inte fungerade om den offentliga ekonomin varen stor del av hela ekonomin. Svensk ekonomisk politik
har inte heller förmått leva efter de Keyneianska samband man avsett. Politisk populism har snarare gett den motsatta effekten.
Keynes beskrev i sina arbeten utvecklingen under en mycket speciell period och dessa bör inte utan vidare ses som generella.
Anonym 6.15
Har du mer info om detta, att Keynes tog avstånd från hur hans idéer användes? Vardå?
väen Erik
Du har så rätt i att Keynes användes som förevändning av precis alla som vill bedriva aktivistisk vänsterpolitik, och dessutom av några till som inte var utryckligen vänster (vetandes), bara aktivistiska i sin iver att få spendera resurser som inte finns nu, just med detta som argument.
"Löntagare får inte gå ihop och köpa aktier då är det självklart ett hot mot demokratin och landet och all demokratiska kapitalägare står upp på barrikaderna och skriker."
Löntagare får visst gå samman och köpa aktier. Visa på vilka förbud som finns! Det är bara att samla ihop ett nätverk av människor och skapa en förening eller något i den stilen som investerar pengar. Vem vet, i framtiden kanske små aktieägare som sluter sig samman och följer något slags gemensamt intresse kan bli en kraft att räkna med.
Aktiespararna brukar ju ibland brusa upp och samla de små aktieägarna bakom vissa krav som går stick i stäv med de stora bjässarnas intressen. Om du besöker aktieforum så kan du varje dag ta del av missnöje med hur småspararna bedras av banker och stora aktieägare. Än så länge så har Aktiespararna varit den enda kraft med en organisation som är så pass utvecklad att artikulera det missnöjet. Men vem vet vad som framtiden har i sitt sköte om småsparanas andel av det totala ägandet av noterade aktier växer och organisationer formeras för att driva småsparnas intressen i högre grad. Ett tilltagande problem idag är ju det ansiktslösa kapitalet dvs. det kapital som institutioner förfogar över och som i allt väsentligt härrör från småsparare. Idag är det inte bara ett ansiktslöst kapital utan också ett kapital utan en röst. Men som sagt. Vem vet vad som kommer att ske i framtiden?
Å andra sidan så verkar ju många vänsterut tycka att det är fult att spara pengar i aktier. Det är lite paradoxalt i sammanhanget. Själv så sparar jag 500 kr varje månad och det tycker jag att fler borde göra. De senaster 10 år som jag haft sparande i fonder och aktier så har de gett en mycket bra avkastning i förhållande till annat sparande. Möjligtvis med undantag för lägenhetsköpet...
Palme hade förstås sina brister, men i huvudsak var han en demokratisk socialist jag uppskattar högt.
Nisse says...
Kolumnisten, du kommer inte att få ett endaste svar på det du så korrekt beskriver i ditt inlägg från rödvinsvänstern. Det blir tyst, de vet knappast vad arbete innebär.
De sitter där gömda i sina små hålor med krampaktigt grepp om Das Kapital, detta innan de ens kunnat tillgodogöra sig Kalle Anka o Musse Pigg.
Socialismen är död och framstår inte längre som ett alternativ. Socialstaten stjäl pengarna från medborgarna i sina egna syften. 500 000 byråkrater skulle bli arbetslösa över en natt om tingens ordning ändrades.
jag kommer inte att få ett endaste svar på det du så korrekt beskriver i ditt inlägg från brunkålshögern. Det blir tyst, de vet knappast vad arbete innebär.
De sitter där gömda i sina yuppieghetton med krampaktigt grepp om Friedmans lilla bruna, detta innan de ens kunnat tillgodogöra sig Kalle Anka o Musse Pigg.
Nyliberalismen är död och framstår inte längre som ett alternativ. Nyliberaler och andra nyrika samhällsparasiter stjäl pengarna från medborgarna i sina egna syften. 500 000 egennyttiga konsultsvin skulle bli arbetslösa över en natt om en rättvis ordning ändrades.
Jag har ett stort problem med Alis och vänsterpartiets och arbetarnas retorik. Den övergår mitt förstånd.
Varför kan inte dessa idioter slappna av lägga upp en eller två årslöner på banken, leva på räntan och ta det lugnt. Segla med familjen eller ta en golfrunda, istället gnäller de bara.
jag känner mig faktiskt inte hemma i den verklighetsbeskrivning som Vänsterpartiet och i viss mån socialdemokraterna ger.
Nu börjar jag bli trött på att hålla uppe diskussionen här, sedan LUF började dra ner på personalen har situationen blivit ohållbar.
Visserligen bra betalt men menar de att bara jag skall sitta här och komma på nya nick. hela tiden?
Förut var vi alla fall två som spred det nyliberala evangeliet, men skall jag ensam sitta här och låtsas vara folkstorm så blir jag färdig för dårhuset snart!
"Förklara för mig på vilket sätt jag gynnas av vänsterns politik!"
Det är väl ändå ganska uppenbart och okontroversiellt att alla faktiskt inte tjänar på vänsterpolitik, eller? Hela poängen är ju att avskaffa en minoritets privilegier, till en majoritets fördel. Minoriteten kommer naturligtvis att få det sämre.
"Förklara för mig på vilket sätt jag gynnas av vänsterns politik!"
Det är väl ändå ganska uppenbart och okontroversiellt att alla faktiskt inte tjänar på marknadsdiktatur, eller? Hela poängen är ju att öka en depraverad minoritets privilegier, till en exceptionell minoritets fördel. Majoriteten kommer naturligtvis att få det sämre.
Hallå!
Får jag avlösning snart eller?
Nissse says....
Avlösning kommer var lugn. Tycks behövas och jag har ordnat en plats på Lillhagen. Bor du i en kopieringsmaskin föresten?
Du får försöka hålla ut till 10:00 då kommer A-K Roth eller APA Aqurette oklart vilken.
Se det som en spännande dynamisk utmaning, det är faktiskt en allmännyttig tjänst du tillhandahåller här gratis för besökarna och du får bra betalt.
Håll ut!
Kansliet
Okej då men kom ihåg att jag bevakar tio kommunistbloggar till så dra inte ut på tiden.
Tack för platsen på Lillhagen förresten, men det är inte min policy att sitta på ett dårhus för allmogepöbeln jag föredrar privata lösningar som husarrest hemma på LUF-kansliet bland de mina.
Nissse says...
Pissenisse, avsäg dig inte platsen på Lillhagen. Privata lösningar e inte bra.
En rehabilitering ute på ishavet i Gulag då, kan det vara nått? Kollektivt och bra i sällskap med arbetarrörelsens barn. Fin fint.
Varför då?
Jag föredrar som nisse här på tidiga skiftet ett marknadsanpassat tortyrgulag i globaliserad regi kanske inte i östeuropa men gärna på den "demokratiska" delen av Kuba..
Det var inte snällt sagt.
Glöm inte att
"Jag skriver alltid skit med andras signaturer riddaren " har ett ädelt uppsåt och att även spammare tjänar revolutionen.Hur enfaldigt deras spammande än är.
Kolumnisten:
Felet är ditt. Du tror att vänstern och Vänsterpartiet är något annat än vad det är. Vänstern idag är enbart en social markör för övremedelklassungar på södermalm med journalistföräldrar eller som arbetar inom media, som man använder för att konstruerar och befästa sin tillhörighet i gruppen. Det har inget med realpolitik att göra.
Nissse, den riktige says....
Så sant, det kusliga är att de flesta inte gjort ett handtag i sitt liv. Levt på mamma o pappa o kommunsimen har plivit en förlängd/trängd pubertetskris, precis som för Jan Myrdal. Den stackarn är kvar där ännu så gammal han är.
Jag har sett det gamla Öst-Europa, har många vänner som levt under detta förtryck och vet vad jag pratar om i motsats till alla finniga småglin på denna sajt.
Nissse, den riktige says....
Så sant, det kusliga är att de flesta pissliberaler inte gjort ett handtag i sitt liv. Levt på mamma o pappa o nyliberalismen har plivit en förlängd/trängd pubertetskris, precis som för Friedman. Den stackarn är kvar där ännu så gammal han är.
Jag har sett det USA, har många vänner som levt under detta förtryck och vet vad jag pratar om i motsats till alla finniga småglin på denna sajt.
Fy fan va slut du är, du har inte ens varit där annat än med pappa o mamma på Disneyland kanske.
Kolumnisten:
Felet är ditt. Du tror att högern och Moderaterna är något annat än vad det är. Högern idag är enbart en fascistisk markör för övremedelklassungar på södermalm med konsultföräldrar som man använder för att konstruerar och befästa sin tillhörighet i gruppen. Det har inget med realpolitik att göra.
När liberalfascisterna skall förvara den stöld av arbetarklassens innestående medel som de kallar för sin "lön", hänvisar de uteslutande och in absurdum till "avundsjuka" hos den majoritet av befolkningen som inte gynnas får ta del eller tror på den kapitalistiska karriärsutopin.
Brackorna utgår helt enkelt från att alla drivs av samma patologiska reptilinstinkter som de själva men det är inte deras fel att vi har en regering som vädjar till de absolut lägsta instinkterna hos vissa depraverade individer i samhället utan politikerna själva som gått i symbios med dem.
Arbetarklassen syns inte i Shibstedt Bonnier CNN AP SVT eller vilka av marknadsdiktaturens totalitära organ som helst men de flimmrar förbi som offer när marknadsdiktaturens ledarvarg massmördar i Irak eller var som helst, de flimmar förbi som siffro 30 000 fick gå här 10 000 där så fort ett företag som utvecklats på deras bekostnad jagar jorden runt för högre profiter
Arbetarklassen drivs främst av jämlikhets och rättvisetanken, en rättvis fördelning av de medel som nu med västmakternas terrorkrig och utpressningskampanjer institutionaliseras till ett fåtal ständigt rikare parter.
Venstern er mycket riktigt for overmedelklassbarn med jornalistforaldrar pa sodermalm kanske visst. Och arbetare rostar inte venster eller espressobonor. Men ideologin har alltid problem att holla sig upprett i retorisk motvind. Borgerligheten talar mer till folket - om att kunna velja sjelv vilken dagisplats man betalar egna, sparade aktiepengar for. Och om att stella ordentliga krav po invandrare so att de er till nogon nytta for oss svenska arbetare som lert oss det vi behover for att klara oss och dermed fortjenar den standard vi njuter av. Den relationen vill inte venstern veta av. De foar stoa sitt kast.
Alejandro Firpo
nejrå tar lite sed dit jag kommer bara, kunde lika gärna skrivt "snälla investerare"
vördsamt KAS
min skrivning gjorde att det budskap som jag ville ge dig inte nådde fram och därmed är det besit att jag inte dög nått till.
Oj.. det där "övremedelklassungar på södermalm" verkar ha upprört folk, kan det vara så att det finns både en och två journaliststudenter som sitter i sin 2 milleslya på söder och skriver indignerade inlägg nu?
Jag arbetar på en arbetsplats där man har blåa arbetskläder och tjänar dåligt med pengar, det är sant. Jag vet ingen, inte NÅGON, på min arbetsplats som kan tänka siga att rösta på V. Gå däremot ut på krogen på södermalm så har alla övremedelklassungar med rastahår och Looptroop i lurarna något väldigt upprört Michael Moore citat att klämma ur sig och nån jävla Che Guevara knopp på jackan. Jävla charlataner är vad ni är, HELA VÄNSTERN! HELA JÄVLA BUNTEN!
Och du är ett troll
tyvärr inte ens ett roligt sådant.
Fan va taskigt sagt, jag är inte alls något troll!
Har för mig att det finns en större andel av löntagarägda företag i USA än i Sverige. Någon som vet mer exakt? Direktägda menar jag, inte via fonder och facket.
Skicka en kommentar