måndag, februari 13, 2006
Envar sin egen kommunist! (En slags följetong)
Mitt syndigt ickekommunistiska liv, liksom Muf:s begynnande ryggradslöshet i kampen mot livsstilskätteriet, utsätts för nya avslöjanden på Dubbelt så kul. Det är ju nästan så man frågar sig: Ska det verkligen vara så här?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
he, he...men Ali, det är ju ganska kul, erkänn? alltså att följa borgarnas trams! dom verkar inte ha mycket vettigt för sig iaf, det är väl därför du åker på dom här "smällarna".
tja/Alejandro
Det är "Dubbelt så kul", helt enkelt. Jag är rörd.
Vilket förtal! Vissa håller ju på att hävda saker som "Att leva är att ta ställning", men sånt trams är ju inget du håller på med...
Men Ali, du syr väl i alla fall dina egna kläder? Gör du inte det tänker jag personligen åka ner till barnarbetarna i Burma och berätta sanningen för dem. (Annars funderar jag lite på att skeppa Johan F ditt, enkelbiljett då.)
Vore ju kul att veta vart ifrån Johan fick sina studiemedel ifrån... vilken asfalt han brukar vandra på och om han har ätit skolmat någon gång....
Men Johan blir ju ändå tvingad att betala för dem, både studiemedel och asfalt, även om han inte använder dem. Så jämförelsen haltar. Alis hamburgerpengar dras inte direkt från kontot varje månad. Hade de gjort det hade jag förstått att han velat äta det han redan betalt.
Ali, varför förstår du inte MUFarnar problem? Visst, klart man kan vara kommunist eller någon annan vänsterdenominering och ändå gilla McDonalds (tradeoff tid, pengar, matkvalitet). Det är bara det att OTROLIGT MÅNGA på vänsterkanten uttrycker sig nedlåtande mot både McDonalds verksamhet och de de står för. I mitt fall kan jag säga att det gäller alla jag diskuterat med som varit i vänstra halvan av vänsterpartiet, eller längre ut på kanten (och det är ganska många). Känns den verklighetsbeskrivningen igen, eller har jag bara haft otur. Om du träffade en nyliberal som starkt älskade Marita Ulvskog debattstil, skulle du inte tycka att det var märkvärdigt? Även om det är fullt förenligt med nyliberalism.
Själv har jag däremot aldrig träffat någon som ogillat viss statlig asfalt, inte en enda person.
Skicka en kommentar