fredag, februari 17, 2006

Skaderapport

Om någon som träffar mig idag undrar varför jag har skärsår i ansiktet så beror det helt och fullt på Sveriges Television. Jag blev helt enkelt så förbannad över den så kallade fredagspanelen att det var väldigt svårt att raka sig i lugn och ro (särskilt mustaschen). Allvarligt; finns det några gränser? Tre högavlönade sossehatare (Peter Wolodarski, Amelia Adamo och Lotta Gröning - är det något slags skämtlynne hos redaktörer som leder till att hon får representera någon sorts "vänster"?) sitter i en "panel" och är rörande eniga om att Göran Persson är dum i huvudet, att sossarna borde avgå lite för sakens skull och att arbetare inte ska ha bättre rättigheter på arbetsmarknaden - för sitt eget bästa. Någon måste avgå! Annars kan jag nöja mig med en rekommendation om maximinivåer på 1800-talsvärderingar före klockan nio på morgon.

16 kommentarer:

Anonym sa...

Jag såg det också. Det var rent pinsamt att höra Adamo.
Panelen med Malm, Abrahamsson och Hägg vissa fredagar är dock bättre, och i den står Stig Malm i en klass för sig. Han är helt outstanding.
Har inte du blivit tillfrågad? Om du blir det KRÄVER jag att du svarar ja!

Johan Ingerö sa...

Ännu ett försvar av sossarnas maktapparat, som i skarpt läge inte ens fungerar. Jag fattar det inte! Den vänster jag växte upp med var totalt anti-s och såg LO som en samling pampar som använde sitt överläge till att snuva den "riktiga" vänstern på väljarstöd. När och hur blev vänstern en något mer högljudd livvaktstyrka åt socialdemokratin? Finns det någon Agora-rapport i ämnet?

Ali Esbati sa...

"När och hur blev vänstern en något mer högljudd livvaktstyrka åt socialdemokratin?"

Ungefär samtidigt som folkpartiet började gå ned sig i nyfascism.

---

Du tycks ha svårt att hålla två eller fler tankar i huvudet samtidigt. Det är därmed begripligt att du är "liberal".

Nils sa...

Helt riktigt. Den här gången är det enhetsfront som gäller.

Anonym sa...

"Den vänster jag växte upp med var totalt anti-s och såg LO som en samling pampar som använde sitt överläge till att snuva den "riktiga" vänstern på väljarstöd."

Jag vet inte vilken vänster du menar ska ha sett undersköterskor, affärsbiträden och busschaufförer som en samling pampar, men det är ingen vänster jag någonsin har varit med i. Sen är det ganska rimligt att försvara socialdemokratin när den angrips från höger. Det finns trots allt positiva sidor av socialdemokratin, även om de minskar ju närmare toppen man kommer.

Anonym sa...

Varför är det självklart att socialister skall ställa sig bakom nuvarande SAP-topp? Jag tycker att det skulle vara mer begripligt om vänster- och högerkanter tillsammans agerade mot den maktfulkomliga socialdemokratiska nomenklaturan. Ali kan ju omöjligen tycka att sexisten Björn Rosengren gjorde sig förtjänt av alla sina anvisade offentliga toppjobb, eller att det skulle vara oproblematiskt att han tog ett toppjobb inom Kinneviksvären.

För att utrycka det vulgärt: På vilket sätt företräder GP och hans konsult och direktörsvänner en proletärs värderingar och intressen?

/mupp

Anonym sa...

Fallet Lotta Gröning är rätt intressant. Jag har sedan hon började som ledarskribent på Norrländska Socialdemokraten någon gång i början av 90-talet följt hennes skriverier (om än något sporadiskt åren 2000-2005 då jag bodde utomläns).

I början var Gröning faktiskt en rejäl vänstersosse. Och som sådan ofta i opposition mot länets socialdemokrater, som av tradition står rätt långt till höger inom socialdemokratin.

Någonstans efter vägen började dock hennes oppositionella inställning gå långt överstyr och hon började kritisera det socialdemokratiska partiet helt principlöst; ibland från vänster men allt oftare från höger.

När hon sedan slutade som ledarskribent på Norrländskan så kapades varje band till socialdemokratin och Grönings ökenvandring högerut fullbordades.

Slutsatsen att dra av fallet Gröning är att en "fristående" eller "oberoende" vänster är en contradictio in adjecto, en självemotsägelse. För att kunna vara vänster i ett fientligt samhällsklimat måste man ha en stark organisation. En rörelse som skapar sig sitt eget intellektuella utrymme med egna tidningar, studiecirklar, möten och en stark kollektiv rörelse.

Därför blir i nio fall av tio den gråaste organiserade gråsossen i praktiken mycket radikalare en vilken "oberoende vänsterdebattör" som helst.

Anonym sa...

Citat Ingerö


Den vänster jag växte upp med var totalt anti-s och såg LO som en samling pampar som använde sitt överläge till att snuva den "riktiga" vänstern på väljarstöd
--------------------------------

Ja visst är det märkligt.

Dom liberaler jag växte upp med hade ett tag inskrivet i sitt ungdomsförbunds stadgar att deras verksamhet vilade på en socialistisk värdegrund.
Dom stödde "terroristerna" i ANC och Kurderna i deras kamp för frihet tvärtemot vad den övriga dåvarande högern pysslade med dessutom.

Är inte det märkligt?

Anonym

Johan Ingerö sa...

Ali

Tagga ner sötnos.

Min fråga var uppriktigt nyfiken. Försök gärna besvara den utan invektiv.

Hur kommer det sig att dagens vänsterparti avstår från kritik mot socialdemokraterna -utom möjligen vad gäller utrikespolitiken- även när det handlar om saker som går rakt emot vänsterpartiets rimliga intressen.

Seriöst, i förhållandet med LO påminner ni på pricken om en ständigt ratad, dumpad och förtalad partner som trots detta försöker komma tillbaka genom smicker.

Vore jag aktiv vänsterpartist och arbetare (inte heelt vanlig kombination, men det här är ju ett teoretiskt exempel) så skulle jag reta mig på att mina medlemsavgifter hamnade rakt i fickorna på socialdemokratin, samtidigt som den berikade sig själv med smidiga undantag från det allmäna spelförbudet etc.

Till vem det nu var som undrade vilken slags vänster jag växte upp med är svaret: den sort som gillade fack, men inte nödvändigtvis LO-ledningen. Den vänster som ansåg att fördelningspolitik var jätteviktig och som var skeptiska mot friskolor men sedan taggade ner när de såg att de inte orsakade någon skolpolitiskt armageddon. Den sort som ansåg att socialdemokratin var en koloss på lerfötter, centralstyrd och sammanväxt med en stat som levde i maskopi med näringslivet, och knappast något man borde ägna spaltmeter åt att i alla lägen försvara och skydda med sin egen kropp.

Alltså helt vanliga VPK:are av åttiotalsmodell.

Anonym sa...

"Jag tycker att det skulle vara mer begripligt om vänster- och högerkanter tillsammans agerade mot den maktfulkomliga socialdemokratiska nomenklaturan."

Det tyder väl bara på att du totalt har missförstått den centrala konflikten i samhället. Såhär: vi tycker det är lite viktigare att agera mot den odemokratiska, ekonomiska nomenklaturan. Högern verkar chockerande nog inte hålla med.

Anonym sa...

Citat J Igerö

Den sort som ansåg att socialdemokratin var en koloss på lerfötter, centralstyrd och sammanväxt med en stat som levde i maskopi med näringslivet,
----------------------------------

Skulle du kunna utveckla det där med näringslivet.

"Maskopi" är ett uttryck som beskriver brottslig verksamhet oftast.

På vilket sätt anser su att näringslivet ägnar sig åt fiffel och båg tillsammans med sossarna?

Det är ju en sida vi inte hört så mycket om från er förut....

Anonym sa...

Jag är en vanlig vänsterpartist och arbetare. Har under perioder varit fackligt aktiv.

Och jag har verkligen aldrig sett några problem i att LO samarbetar med socialdemokraterna. Det värsta som skulle kunna hända svensk fackföreningsrörelse idag vore att svenska LO avpolitiserades i stil med danska LO.

Politiska frågor är viktiga för den fackliga kampen! Ju större inflytande LO har över politiken desto bättre för oss vanliga arbetare. Därför är det alldeles utmärkt att LO samarbetar med riksdagens största parti!

Vad som dock skulle vara ännu bättre vore om LO även kunde börja samarbeta med vänsterpartiet. På många politiska områden ligger nämligen vänsterpartiet närmare LO än vad socialdemokraterna gör.

Nota bene, även samarbeta med vänsterpartiet. Inte i stället samarbeta med vänsterpartiet.

Nå, ingen större mening att försöka förklara för Johan Ingerö. Hans intellektuella kapacitet tycks ligga på den gängse nivån för dagens "liberaler". Tragiskt men begripligt.

Edvin Alam sa...

Tycker att dagens panel var bra, varför ska man ha journalister som förskönar en sits?

Anonym sa...

Simon Fors:
Slutsatsen att dra av fallet Gröning är att en "fristående" eller "oberoende" vänster är en contradictio in adjecto, en självemotsägelse. För att kunna vara vänster i ett fientligt samhällsklimat måste man ha en stark organisation.

Det ligger en hel del i vad du säger, men det finns ett problem. Sap är knappast vänster längre och all vänster är inte välkommen i v. Inte i praktiken. Så en anarkistiskt anstruken person som jag passar inte in. Det var bättre förr när all vänster kunde samlas under ett socialdemokratiskt parti med högt i tak-både kommunister och Hinke Bergrenar.

Johan Ingerö sa...

Anonymous,

Läs om, läs rätt. Jag skrev inte att "vi" anser det. jag skrev att en väldigt stor del av de gamla VPK:are jag kände och känner ansåg det.

Jag anser inte att de hade rätt i sin omvärldsanalys mer än jag anser att Ohly och Ali har det idag, men jag noterar en skiftning inom vänstern som tycks bygga på följande paradox: Samtidigt som retoriken radikaliseras lägger man sig närmare och närmare socialdemokratin och LO genom att ständigt sluta upp till deras försvar, även när det handlar om saker som rimligen borde skada vänstern som exempelvis LO:s enorma stöd till SAP.

Om du envisas med att jag ska tycka något personligt om samarbetet SAP-storfinansen så kan jag väl nämna systemet med A- och B-aktier som vår nuvarande regering försvarat nere i Bryssel. Det är ett typexempel på hur socialdemokratin samlar makt i en klick av näringslivet för att därmed få en mer hanterbar klick att förhandla med. En ekonomi som bygger på ett par stora ekonomiska klustrar är ur sossarnas perspektiv att föredra framför en situation där ekonomin grundas på flitiga och dynamiska småföretagare.

Varför? För att man med nuvarande modell kan samla arbetsmarknadens parter på Harpsund och förhandla fram eventuella kompromisser. Denna situation är enligt mig skadlig för såväl LO:s medlemmar som för en stor majoritet av företagsledarna, dvs de som inte agerar inom Wallenbergsfären. Men detta är förstås en privat uppfattning.

Anonym sa...

Gröning och Adamo är genomsossiga. Ja, de kanske vill ha 10-15% lägre ersättning i de statliga "försäkringssystemen", liksom Reinfeldt vill, men det är helt fast i välfärdsstatstänkandet.

Om nu den s.k. "fria televisionen" är så usel så varför inte lägga ner den. Inte mig emot.