tisdag, augusti 01, 2006

Högt och lågt, tårar och skratt

Hanin Shakrah skriver i Svd från ett Libanon där livet trasas sönder under Israels vidriga våld:
Kanske kommer det inte att påverka alls, kanske är det jag gör helt i onödan, men då har jag ändå gjort det, och då är det upp till dig som läser detta att agera. För om alternativet är tystnad, om alternativet är att sitta hemma, i min lägenhet i Malmö, och fälla tårar över Libanon, då tror jag att mina tårar gör bättre nytta här, i Saida.
Det är nödvändig läsning. Det är vackert, smärtsamt och viktigt. Mina egna tårar blöter ned ett bord i det trygga Stockholm. Men jag tror inte att man ska skämmas. Att gråta är en bra början. Hon gör något hjältemodigt. Men vi kan alla agera där vi finns.

---

I Metro läser man istället pajasen Staël von Holstein, som med något slags efterblivit högstadiespråk propagerar för en fascistoid samhällsordning. ”Kanske är det så att vår stjärna är en hingst och tävlade sist och vi måste hitta ett sto?”. Ja, eller kanske är det så att Staël von Holstein är ett får?
”[F]ör när vi inte tänker efter, när vi handlar av vår fria vilja, då styr marknaden. Då är vi fria. Då är vi alla borgerliga”,
skriver von Holstein. Säger kanske något väsentligt utan att förstå det själv.

---

Hanna Löfqvist citerar också ur artiklarna och sammanfattar kort: ”Det finns pärlor, och så finns det svin”.

6 kommentarer:

Jonas Barkå sa...

"Ja, eller kanske är det så att Staël von Holstein är ett får?"

Vad bra att Ali föregår med gott exempel och tar upp de "sakfrågor" som han anser att borgarna inte vill veta av. "Klockrent" argument?

Mattias Ericson sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Mattias Ericson sa...

Men det är väl helt enkelt så att JSvH har missuppfattat en grej ganska grovt. Livet är ingen tävling. Det handlar inte om att komma först i mål, det handlar om att alla ska få en dräglig tillvaro.

Sen undrar man ju vad JSvH vill göra med människor som brutit benet och annat, skjuter man inte dom i hästvärlden?

/Mattias

Jonas Barkå sa...

Jag som trodde att meningen med livet var en sådan där grej som det inte finns något allmängiltigt svar på.

Björn sa...

Jag som trodde att meningen med livet var något som var och en fick finna på egen hand.

Men kanske det sökandet också är orättvist och fascistiskt? Bara om vi finner Alis svar är vi goda människor.

Tack, O Käre Ledare.

Johan D. sa...

Johan Staël von Holstein (JSvH) ger uttryck för en samhällssyn som är väl utbredd bland de nyrika karriärister som bland annat befolkar Stockholms innerstad. Denna samhällssyn är en obehaglig hybrid mellan nykonservatism och nyliberalism med biologistiska inslag. De som förespråkar denna samhällssyn tycks resonera på följande sätt:

"-Varför ska jag, som är högpresterande och högavlönad, behöva betala skatt för att lågpresterande, bidragsberoende i förorten och på landsbygden ska kunna sitta hemma och rulla tummarna?"

"-Låt mig och de som har min förmåga tjäna obegränsat med pengar så är jag beredd att dela med mig litegrann - men bara till de riktigt sjuka, svaga och fattiga. Alla andra ska kunna ta hand om sig själva!!! Titta på mig - jag har ju lyckats och kan ta hand om mig själv! Varför ska då inte andra människor med ungefär samma IQ kunna göra detsamma?"

Det är i sanning en obehaglig syn på människan och samhället.

JSvH och hans gelikar bär på ett djupt hat mot den socialdemokratiska välfärdsstaten, tanken på generell välfärd och omfördelning från de som har till de som inte har. De inser inte att många av dem själva, som kommer från arbetar- och lägre medelklass, har just detta socialdemokratiska välfärdssamhälle att tacka för att de har kunnat ta sig dit de är idag: skattefinansierad skolgång, högskola- och universitet, förmånliga studielån, generös sjuk-och föräldraförsäkring m.m m.m.

Det socialdemokratiska välfärdssamhället har gjort det möjligt för dem att göra sina klassresor. Självklart hade kunnat bli ännu rikare i en friare marknadsekonomi av amerikanskt snitt, men det hade skett på bekostnad av x antal dubbelarbetande, minimiavlönade "working poor" utan sociala rättigheter. Kanske är det ett sådant samhälle de vill skapa i Sverige.

JSvH kallar sin kolumnserie "Politik for Dummies", ett modest försök att "utbilda" de obildade Metroläsarna i politik. Mot bakgrund av JSvH lågtstående retorik och milt sagt svaga argument framstår det snarare som om det är JSvH som behöver gå en kurs i "Politik for Dummies". Jag föreslår att IT-greven går några grundkurser på Universitetet för att vidga sina national- och företagsekonomiska vyer. Varför inte bredda den von Holsteinska världsbilden med lite statsvetenskap, ekonomisk historia, idéhistoria och sociologi?

Livet är ingen tävling och vi är inga travhästar, som JSvH tycks tro. Samhället och de människor som utgör samhället är mer komplexa än så.