Några dagar efter en overklig manifestation

Läs Ida Gabrielssons personligt hållna text om den manifestation som hölls i söndags för att hylla Israels övergrepp mot araber.

Jag överdriver inte när jag säger att det nog var det mest galna och obehagliga jag varit med om. Jag vet förstås redan vad de tycker, men det är skillnad att på håll läsa om eller betrakta deras vidriga ställningstaganden och verklighetsfrånvända uppfattningar än att vara på plats och se dem öppet manifestera sin människofientlighet. Man tänker liksom att de borde skämmas. Jag bara stod där och kände ilska, obehaget bet sig fast och kändes in på bara kroppen. Krigshetsare efter krigshetsare höll sina tal och man förlamades på något sätt av rädsla för att de så ogenerat stoltserade med sitt förakt.

Själv kom jag dit när manifestationen var slut. Någon civilklädd Mossad-typ med gadgets i örat började genast gå tätt bakom mig när jag svängde in på torget.

Jag hörde som sagt inte några av talen. Men Fredrik Malms kan man läsa här. Det hör till de mest galna anföranden jag någonsin läst på svenska. Precis som Ida skriver så känns hela grejen ofattbar, overklig. Därför är det bra att det går att ta del av och spara, som ett tidsdokument. Läs! Malm försvarar så att säga i förebyggande syfte ett israeliskt kärnvapenanfall mot Iran och förklarar de tusentals döda civila i Libanon och Palestina med att de är ”terrorister” som inte älskar sina barn. Det är vidrigt, men samtidigt logiskt. Ska staten Israels politik hyllas idag, måste det vara med avhumaniserande värderingar som dessa.