Så begraves ensamhet i levande gemenskapRaderna är från poeten och Ams-direktören Ragnar Thoursies Sundbybergsprologen. De handlar om visionerna i ett strävsamt samhällsbygge.
och upphävs lagen om en evig motsats.
Valet på söndag handlar i grunden om synen på människan och hennes plats i samhället. En kall och rå samfundsvision står mot insikten om att människor är både friare och starkare i gemenskap. Välfärdssamhället har stora hål och brister. Sådana är villkoren i ett kapitalistiskt samhälle, och för all del alltid när människor bygger system och gemenskaper. Men det ska förbättras, inte rivas, som de rika och mäktiga alltid smidit planer för.
På bloggen Approximation påminns vi om detta med några fina rader av Thoursie, och av bloggaren själv.
2 kommentarer:
"Så begraves ensamhet i levande gemenskap..."
Låter som: och havreflingorna blir till gröt... en vacker gröt där alla är tillsammans...
FLUM mr Esbati!
Anemisk 7:24
Du menar som en anonym havreflinga bland många.
En i sanning seg och envis gröt.
Kultursyn bland "rollspelsliberaler"?
Man kan ju närapå förstå varför det finns önskemål om en litterär kanon i borgarleden.
Skicka en kommentar