Bilderna ovan är hämtade från oktobernumret av den amerikanska tidningen Corrections. Där återfinns en artikel om det fantastiska arbetet med att bygga upp en irakisk fängelseordning. Förutom att fångarna, som man kan se på bilder, får bära den moderiktiga färgen orange, får vi också veta mer om hur alla parter verkligen gillar hela processen, och finner så att säga familjära roller:
Enjoying the ProcessAtt betrakta människor från andra länder – vilka man tillfälligtvis ockuperar för deras eget bästa – som barn, är en ett tidigare helt oprövat grepp i mellanfolkliga relationer och rekommenderas starkt av ledande exporter på antirasism och demokratibyggande.
The triumphs of the learning process were jointly celebrated and appreciated. In some cases the accomplishments could be compared with a child learning to ride a bike — the father watching the two-wheeler wobbling along the sidewalk
with pride after he lets go of the bike, knowing that some falls will come but that the child is learning. The Iraqis achieved the satisfaction and excitement of “riding the bike” on their own for the very first time and not letting the frequent spills discourage them, because they knew that “Dad” would help them back on and get them started again.
[Tipstack till Mattias H]
5 kommentarer:
Detta har inte att göra med detta inlägg. Jag känner mig bara tvungen att starkt ifrågasätta ditt utalande när du säger: "Att leva är att ta ställning. Jag hatar likgiltiga människor." Varför är människor i vårt (post)moderna samhälle så otroligt fixerade på att man måste ta ställning? Var tog den mänskliga rättigheten att kunna ställa sig utanför vägen? Dessutom är likgiltighet inte i närheten synonymt med att vägra ta ställning. Att välja att inte ta stälning är i allra också ett aktivt beslut (ett ställningstagande), och det faktum att du tycks hata människor som inte vill vara en del av den alltmer växande förstelningen av samhället tyder jag bara som ett rent okunnigt utalande. Jag säger inte att det är fel att ta ställning, om man nu är medveten om vad det är man ta ställning för, men det skall fan inte vara något mänskligt krav.
Att inte ta ställning är ju postmodernt så det ryker om det, och apatin kommer av sig självt om man anammar postmodernismens blajiga vurm för relativism och jämfota perspektivbyte.
Man tar ställning utifrån sin medvetenhet och utifrån sin materiella belägenhet, att inte göra det är antingen
a)Dumt
Eller
b)Fegt
Postmodernismen är negationen av att ta ställning!
Citatet är inte Alis eget utan Antonio Gramscis (1891-1937)
Nu är det ju som sagt tidningen Corrections som skriver detta, och de ockuperar så vitt jag vet inte något land. Deras relationer till andra mäniskor är inte heller på något vis "mellanfolkliga", utan rent privata.
Hitta en knäpp artikel och låt den representera en hel nation - rekommenderas starkt av ledande exporter på antirasism!
Ja, det är en klassiker att allting som inte är som det vi är vana vid är underutvecklat och barnsligt. Särskilt bra liknelse är det ju om man ska upprätta en relation med parterna som dessutom ska lita på en. Ska dom gå igenom en tonårsfrigörelse också?!
Gud vad trött jag blir på värdelösa liknelser som bara förstör eventuella bra saker.
Bra inlägg dock. Jag ser fram emot ngn typ av kommentar/reflektion om [den icke glömda] rättigheter kontra terrorister som NYT diskuterar idag bla...
http://www.nytimes.com/2006/12/04/us/04detain.html?ex=1322888400&en=accb01df2436f791&ei=5090&partner=rssuserland&emc=rss
Skicka en kommentar