onsdag, januari 24, 2007

Samma serie – nytt avsnitt

För den som vill följa nyhetsflödet om Mellanöstern och bilda sig en uppfattning om tendenserna, dels genom det intressanta som trots allt tar sig igenom mainstream-filtret och dels genom skarpa kritiska kommentarer, är bloggen Meanwhile in Palestine and Iraq (med den skojiga underrubriken The obsessive compulsive guide to Middle East politics ) till stor hjälp.

Inläggen brukar bestå i kompilationer av länkar till olika händelser. I det här inlägget hänvisas under det passande samlingsnamnet ”War Pimp Alert” om de pågående amerikansk-israeliska ansträngningarna att knåda till ett läge för ett angrepp mot Iran. Lögnfabriken och demoniseringscirkusen är i full gång.

Tidigare presidentkandidaten John Edwards är i Israel och hejar på för ett angrepp (och säger att Israel borde tas med i Nato).

Förra CIA-chefen Woolsey snackar hetsgoja om ”hotet från totalitarismen” – han menar alltså inte global massavlyssning, kidnappningar och tortyr i hemliga fängelser – säger att det var synd att Israel inte passade på att även bomba sönder Syrien när man ändå höll på i Libanon, samt argumenterar för förintelsekrig mot Iran: ”If we need to use force, we should do it decisively, not some surgical (attack) on some single, or two or three facilities”.

Och republikanen Mitt Romney (antagligen en av dem som vill bli republikansk presidentkandidat i valet nästa år) är bäst när han står på en ”säkerhetskonferens” i en genommilitariserad rasistisk apartheidstat som utvecklade nära politiska och militära band med apartheidstaten Sydafrika, och säger att omvärlden borde införa sanktioner av samma slag som mot Sydafrika – sanktioner som alltså USA och Israel hörde till mycket få länder i världen att motsätta sig – mot Iran!

Det politiska minnet må alltid ha varit kort, men det är faktiskt otroligt att se hur samma makabra show vevas nästan utan variation, varje gång något folk i världen ska hotas, mördas och koloniseras med eller utan ombud, av USA och dess hantlangare. Att det kan ske, med allt kortare mellanrum dessutom, säger rätt mycket om hur väl desinformationen kan organiseras i ”den fria Världen”.

- - - - -

I samma uppradning av länkar hittar man förresten en intressant text av Yosef Lapid, tidigare israelisk parlamentsledamot och idag styrelseordförande i den israeliska Myndigheten för hågkomst av förintelsens martyrer och hjältar (Yad Vashem). Han skriver med utgångspunkt i den chockerande video som jag la upp för ett tag sedan och skrev om, där en ”bosättare” i Hebron med israeliska soldaters goda minne förnedrar och förolämpar en arabisk kvinna, som på grund av de ständiga trakasserierna tvingas leva i en bur. Lapids text har rubriken ”Stop the Jewish barbarians at Hebron”. Det är knappast en krönika mot ockupationen, men egentligen en om den – om vad den gör med israeler och palestinier. Han skriver – mycket riktigt – att man inte ska jämföra det som palestinierna utsätts för, med det nazisterna gjorde under andra världskriget. Men han skriver samtidigt att den som upplevt förintelsen inte får glömma det lidande som judarna utsattes för och som på många sätt drabbat palestinerna:
I am not referring to crematoria or pogroms, but rather to the persecution, hounding, stone-throwing, undermining of livelihood, scare tactics, spitting and contempt.
Och han skriver för att försvara staten Israel mot sig själv:
We forget that this hounding of the Palestinian neighbors in Hebron happens not only at the moment we see it on television, but rather day after day, every day of the year (with the exception of Yom Kippur). The truth is that I too only pipe up occasionally and pay lip service by means of articles such as this. Even worse: I reacted with silence to this when I was justice minister too. We left the task of protest to the extreme leftist groups, who provoke well-deserved loathing from us all other days of the year. We are familiar with the excuse of “We didn't know.” So, for the record: We do know.
Så skriver alltså en person i staten Israels yppersta etablissemang. Han ser inte att ockupationen i sig göder de ”rötägg” eller ”barbarer” som han vill ta avstånd från. Men den dagliga verkligheten för palestinier, den är blott alltför omöjlig att missa, om man inte vänder sig bort, eller tittar och bara ser icke-människor.

2 kommentarer:

Joffeman sa...

Aftonbladet har översatt en Pilger om helvetet i Gaza: http://www.aftonbladet.se/vss/kultur/story/0,2789,981734,00.html

Finns oöversatt i New Statesman också: http://www.johnpilger.com/page.asp?partid=423

Tar också upp hur israeler ser på förintelsen och det dom nu gör mot palestinas folk

Politruck sa...

Artikel i The Economist på temat "hur man gör livet jävligt för palestinerna":

http://www.economist.com/world/africa/displaystory.cfm?story_id=8571800

Min kommentar till artikeln:

http://politruck.blogspot.com/2007/01/livets-krydda.html

mvh /Jan Garefelt