Säga vad man vill om den emblematiskt konservative Stig Strömholm – tidigare hovrättsfiskal, juris doktor från München, före detta rektor för Uppsala universitet, mottagare av utmärkelsen Illis Quorum, hedersledamot i föreningen Heimdal, bärare av Sveriges kanske mest anakronistiskt sirliga språk, mm. – men något är han kanske på spåren, om han av alla epitet i världen lyckas få sig själv utnämnd till bland annat ”68-vänsterprofessor emeritus” och ”vänsterstolle” (kommentar #2). Det säger möjligen något om det intellektuella tillståndet (i) svensk liberalism.I sakfrågan tycker jag att kårobligatoriet ska vara kvar samt att det var dumt gjort att spränga buddastatyerna.
Foto: Tommy Westberg
15 kommentarer:
Med alla dessa titlar, så borde ju egentligen ni i vänstern hata honom så mycket så att det kokar inom er.
Av en akademiker hade man ju förväntat sig lite mer substans och argument, än bara en massa okvädningsord som "liberaltalibaner", "rasera unikt svenskt kulturvärldsarv", frihetsfundamentalist", "principrytteri" och sen allt detta tjöt om buddhabilder i Afghanistan vad de nu hade med saken att göra.
Det "unika svenska världskulturarvet" som kollektivisten Strömholm ser som hotat av att människor skall bemyndigas med förtroendet att själva få bestämma om de vill vara med i kårerna förstörde ni socialister redan 1968.
Som sagt.
I detta sammanhang kan jag inte låta bli att referera till en bloggdebatt där de nya liberalerna gav självaste Herbert Tingsten på käften och tyckte att han lät som en "propagandist in old SSSR".
Frågan har ställts för och är nu återigen aktualiserad; är nyliberaler sinnesslöa?
Ha! Ja. Något väsentligt måste det vara. I sak tycker jag också att kårobligatoriet ska vara kvar, om inte annat så för att reta liberaltalibanerna. De blir så upprörda så fort de inte får VÄLJA SJÄLVA. Va, ska någon annan välja vad jag ska välja? Stackars mig!
Alla vet ju att konservatismen är en vänsterrörelse, på samma sätt som nationalsocialismen är det (även om man inte hör det på namnet där). Det finns bara en höger, en rationalitet och en frihet, och om sen ärkesåssar som Stig Strömholm vill kalla den för talibanliberalism, desto mer cred till den. Vi vet var skåpet skall stå. Vi ser var skåpet står nu och det skär sig något fruktansvärt med gardinerna!
Tur trots allt att Ali inte portat anonyma kommentarer; i så fall hade vi inte fått avnjuta 9:53 kommentaren härovan.
Jag började att skratta åt alltihop men skrattet fastnade snabbt i halsen: det är ju dom som bestämmer numera!
Ali,
fast det är ju inte bara obligatoriska medlemskapet (vad betyder egentligen begreppet medlemskap i kombination med ordet obligatorium?) i studentkårer du förordar.
Du vill att alla saker som rör det offentliga samhället skall vara obligatoriska, och händelsevis vill du att en obeskrivligt stor andel av folks livsföring skall administreras offentligt ...
Som sagt!
Fantastiskt att se hur principlösheten förenar både Esbati och Strömholm. Vart tog den avgiftsfria utbildningen vägen? Vart tog den rätt grundläggande friheten föreningsfrihet (såväl postiv som negativ)?
Leijonborgs fiender är mina vänner. Det är hårda tider nu...
Jag har en lösning åt professor Strömholm. Varför inte tvångsansluta alla professorer, lektorer och när man ändå håller på och tvångsansluter folk så kan ju också ta med alla medlemmar i vänsterpartiet, socialdemokraterna och miljöpartiet...
För om vi inte gör det så kommer snart vårt svenska unika världskulturarv snart förvandlas till ett dekadensens högborg med otäcka neonljus som BLINKAR!
Socialist eller konservativ, vad spelar det för roll? Samma kollektivistiska dynga från båda hållen.
Att du tycker om tvång visste vi redan.
Svårt att se Stig som något annat än en särintresseförsvarare. Just det som han anser vara viktigt ska andra människor vara med och betala mot sin vilja. Där har många konservativa något gemensamt med socialister. Men så är ju båda ideologierna moraliskt bankrutta.
Från lundensisk universitetshorisont tycker jag onekligen att det är något magstarkt och säger en hel del om Uppsala's självbild att man jämför sina studentnationer med tusenåriga gamla Buddhastatyer och andra kulturskatter...Samtidigt är det lite kul när borgerligheten strider inbördes, och kan de högkonservativa under Strömholms banér puckla på nyliberalerna i Folkpartiet så är jag den första att applådera.
I sakfrågorna har jag ingen uppfattning, förutom att jag tycker det var sorgligt att Buddhastatyerna sprängdes i Afghanistan.
"bärare av Sveriges kanske mest anakronistiskt sirliga språk"
:)
Jag kallar det kort och gott juristsjukan. Det borde klassas som en yrkesskada tycker jag.
Skicka en kommentar