Att kväva ett folk

Det Israel gör mot palestinierna är egentligen inte ett fullskaligt folkmord. Det som ska mördas är palestinierna som folk, det palestinska samhället. Varje form av försök att stärka palestinska samhällsinstitutioner, eller organisera enkla framsteg – bygga vägar, utveckla utbildningssystemet, säkra historisk statistik, osv. – möts obönhörligen av israeliskt sabotage och våld. Vägstumpar rivs upp, offentliga befattningshavare hindras från att komma till arbetet, studenter möter särskilda problem att passera vägspärrar. För några år sedan, när israeliska stridsvagnar åter rullade in på områden som ”kontrollerades” av palestinska myndigheten, passade soldaterna bland annat på att beslagta vaccinationsregister och arkiv med studentexamina – det säger mycket om vad staten Israel sysslar med, vad den egentligen betraktar som ”terrorns infrastruktur”.

Särskilt i östra Jerusalem är den israeliska strategin mycket tydlig: målet är att förhindra palestinierna att växa i antal, och att långsamt men systematiskt driva ut palestinierna. Förkväva det palestinska samhället. Välkända är de administrativa system som gör det praktiskt omöjligt för palestinier att bygga hus. I östra Jerusalem är det särskilt uppenbart att det är ”den demografiska faktorn” som är nyckeln till myndigheternas agerande. Etnisk rensning, alltså. På ett utstuderat vidrigt sätt, skapar israeliska myndigheter först desperation hos människor, och sedan, när hus ändå byggs, kommer man och river dem. Eller så river man andra hus, av andra skäl som man för tillfället finner lämpliga. Situationen är fullständigt ovärdig människor. Det är naturligtvis själva poängen.

Här en rapport bland många:

An elderly woman, a grandmother, lived in her 100 square meter home for years until the Israeli-controlled Jerusalem Municipality bulldozers arrived. Her son told PNN on Tuesday, “They demolished the house without warning. Today they raided the home, forced everyone outside, and destroyed it.”

[…]

Sheikh Jarrah lived in the 150 square meter house for three years and had tried repeatedly to obtain a license from the Israelis, but they refused to grant it. “My son built a new home for himself and family, but the day will come when the occupation comes to seize his land and destroy his house. Where is the justice?”

Samtidigt meddelar Haaretz att det israeliska parlamentet utvidgar de raslagar som förbjuder palestinsk familjeåterförening i Israel. Medborgarskapslagarna förhindrar i palestinier att återförenas med en äkta hälft – just för att de är palestinier, om israeliska myndigheter hittar på olika säkerhetsskäl relaterade till släktingar. Nu utvidgas lagen till att gälla samtliga medborgare i Syrien, Libanon, Irak och Iran – och ”den palestinska myndigheten”, alltså palestinier under ockupation.

En stat som bedriver såväl etnisk rensning som rasistisk apartheid – vad kallar man den? Mellanösterns enda demokrati, förstås.