söndag, juli 29, 2007
En kort stund
Jag behövde inte kolla upp vilket lag som vann de asiatiska mäster-skapen i fotboll. Här i Rinkeby hördes det tydligt från massvis med balkonger samtidigt. Var inne i stan sedan och passerade förbi glädjescenerna på och kring Sergels torg. Det finns i denna nationella stolthet naturligtvis både en vilja till och förutsättningar för ett Irak fritt från ockupation, förnedring och de etniskt-religiösa motsättningar som ockupationsmakterna aktivt odlar. Det är märkvärdigt att en fotbollsmatch ska blixtbelysa den ofattbara irakiska tragedin – några timmar med avmattat mördande är en världshändelse! – och hoppet om något bättre. När Irak är befriat från ockupanterna, kanske vi kommer att minnas flaggorna på Sergels torg som en gladare vändpunkt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Foto från demonstration med hundratusentals i Irak i våras. Budskapet? Slut på ockupationen, enat Irak.
"– Jag vill att USA lämnar landet. I dag, i morgon eller dagen efter det. Men ut ska de. Jag önskar att det amerikanska folket inte invaderade Irak och förhoppningsvis är det över snart."
Younis Mahmoud, spelaren som nickade in det irakiska segermålet.
Så du Ali läser DN, något jag inte trodde om dig.
Att påstå "förnedring och de etniskt-religiösa motsättningar som ockupationsmakterna aktivt odlar" är så kopiöst fånigt att det bara kan komma från Esbati-vänstern.
Välkommna åter till verkligheten en dag.
Några mer glada fotbollsfans, från det israeliska laget Beitar Jerusalem:
"Vi är rasister och är emot araber – de har inte något att göra i vårt land, säger Guy Israeli, ordförande i supporterklubben La Familia"
http://www.aftonbladet.se/vss/sport/story/0,2789,1131099,00.html
Jasså du, Zarkow, det där lilla inlägget var ju jävligt övertygande.
Vi andra noterar exempelvis att till och med USA:s FN-ambassadör häromdagen anklagade (världens mest fundamentalistiska stat) Saudiarabien för att stöda extrem-jihadister i Irak (d.v.s. galningarna som bränner av sprängladdningar bland civila), för att dagen därpå ta del av planerna på amerikansk vapenförsäljning till främst nämnda stat på belopp motsvarande 135 miljarder kronor (BBC: US 'plans huge Saudi arms deal').
Det är ockupationsmaktens skyldighet att skydda den ockuperade civilbefolkningen. Man har fatalt misslyckats med denna uppgift i nära fem år nu och det är svårt att dra någon annan slutsats än att ockupationsmakten ger blanka fan i civila irakiers väl och ve.
Civila irakier led när Vita huset stödde Saddam Husseins mördarregim på 80-talet. Civila irakier led när Vita huset drev igenom sanktioner mot (eller snarare en belägring av) landet från 1991 till invasionen, som ju enligt FN:s och andras undersökningar tog livet av hundratusentals - ett pris som den amerikanska utrikesministern Madeleine Albright ansåg vara acceptabelt. Det pris civila irakier i dag betalar anses förmodligen även det vara inom rimliga gränser.
En annan satt ju där med chips framför TV:n och höll på Saudiarabien...
Skicka en kommentar