En artikel som inte lär få liberaaala talarhuvuden att gå igång i gruppfalsett.
Eva Ottosen talade med en journalist på DN om förhållandena på Maria Beroendecentrum, där det rullades upp hur ledningen mjölkade ut miljontals kronor i utdelningar. Pengar som pumpats in i bolaget av landstinget. Ledningen började därefter rota i frågan om läcka och kunde efter en granskning av telefonräkningar hitta Eva Ottosens samtal. Ottosen varslades på grund av detta om uppsägning.
I processen sade Ottosen upp sig själv. Hon orkade inte ta en längre strid och uppnådde tillsammans med sin fackliga organisation SSR en förlikning med arbetsgivaren. Det är, som en representant för SSR påpekar, kutym att facket inte driver den här typen av fråga vidare om inte den anställde vill det. Det som inte sägs ut i artikeln, är att man dessutom bör ha vetat att själva frågan om uppsägning troligen skulle gått förlorad vid en tvist i Arbetsdomstolen. Det har nämligen etablerats som praxis att privata arbetsgivare – alltså även sådana som bedriver offentligfinansierad verksamhet – har mycket långtgående rättigheter att göra som de vill mot de anställda i sådana här situationer.
Bland annat underströks detta förhållande i den AD-dom som i juni i år gav Veolia/Connex rätt när de sparkat fackklubbsordföranden Per Johansson.
Jag skrev ett inlägg om den saken som man kan läsa här. Klipper in ett avsnitt igen:
Domen understryker än en gång den tunga principiella frågan om yttrandefrihet på arbetet, kopplad också till utförsäljningar och privatiseringar. I offentlig tjänst finns det ett långtgående meddelarskydd. Detta skydd försvinner när offentlig verksamhet privatiseras, och ersätts istället av en – i sig oerhört märklig, feodalt rotad – långtgående lojalitetsplikt med arbetsgivaren. Detta är inte rimligt. Det borde åtminstone vara så att offentligt finansierad verksamhet omfattas av samma skydd för de anställda, som renodlat offentlig verksamhet. Och inte minst bör det faktum att de anställdas yttrandefrihet kraftigt beskärs vid en privatisering vara en tungt vägande faktor vid sådana beslut.
Vänsterpartiet har flera gånger motionerat i frågan om yttrandefrihet och meddelarskydd för de anställda. Läs gärna den senaste motionen här. Den socialdemokratiska regeringen drog frågan i långbänk och den borgerliga regeringens liberaaaler har ju begränsat intresse av yttrandefrihetsfrågor när de blir sådär obehagligt konkreta.
PS. Apropå tillbakarullningen av det offentliga och vad som följer i dess spår skriver Erik Berg lysande om skolbyggnader. God lördagsläsning!
lördag, september 29, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
30 kommentarer:
Fast... Rotade de bland telefonräkningarna för att hitta "läckan" så är väl det ett grundlagsbrott?
Nej, förbudet att efterforska källor gäller myndigheter och offentliga arbetsgivare. De anställdas meddelarfrihet försvinner alltså vid avknoppning.
Nu är det ju en hiskelig skillnad i att rapportera om några felaktigheter/missförhållanden sker (lex sarah) eller att driva en kampanj mot företaget i media mot att företaget går med vinst, något som är lagligt och faktiskt det alla privata firmor strävar efter att maximera.
Det är högst rimligt att man inte kan jobba kvar efter det, om någon anställd där jag jobbar pratade skit om firman med journalister för att han inte sympatiserade med beslut som ledningen tagit skulle vi inte kunna ha honom kvar och göra allt lagligt vi kunde för att få honom att sluta.
Och företagets telefon är faktiskt ingen privat ägodel, det är firmans. Ska man sköta privata ärenden får man använda sin privata telefon på icke arbetstid som det självklart är förbjudet att övervaka. Det samma gäller faktiskt email.
Har jag "yttrandefriheten" att kalla din morsa för en hora i ditt egen hem och förvänta mig att få vara kvar?
Samma sak är det med jobbet, man kan inte förvänta sig att kunna säga vadsomhelst och ändå behålla jobbet.
Frågan är ifall du publicerar detta inlägg, eller ifall du fegar ur som vanligt
Nu är det ju så att ni är sjuka i huvudet era jävla fascister. Ska man bli tystad som en jävla munk för att man jobbar?? Vad är yttrandefriheten värd om man inte kan ha den på vardagar 9-17?? Fy fan, ni skrämmer mig. Jag trodde er sort dog ut samtidigt som man gjorde slut på Mussolini.
"när offentlig verksamhet privatiseras, och ersätts istället av en – i sig oerhört märklig, feodalt rotad – långtgående lojalitetsplikt med arbetsgivaren."
Det kan man ju skriva under på och ju högre upp folk befinner sig i hierarkierna ju tystare är det såklart om oegentligheter. Privata tyrannier skapar utmärkta disciplinerade arbetare, som håller tyst.
Yttrandefrihet skola enbart försvaras med tio tigrars styrka om den fria människan yttrar sig mot islam eller för prostitution.
Yttrandefrihet och frihet finns på alla arbetsplatser men konsekvenserna blir olika, speciellt i småföretagarvärlden där jag verkat i 30 år.
Otaliga är alla anställningsintervjuer där endast förmåner, arbetstid m m diskuterats. Givetvis fick de nobben, vem vill anställa en person med denna grundinställning till arbetslivet, d v s jag har alla skyldigheter och den sökande alla rättigheter.
Nogsamt undvek jag anställningar de senaste åren av personer i fertil ålder av ekonomiska skäl. Hårt pressad som småföretagare alltid är, har man inte råd med vare sig långa sjukskrivningar eller personal som är hemma p g a föräldraledighet. I synnerhet inte i specialiserade branscher där ersättare är nära nog omöjligt att finna. Bördan faller istället tillbaka på dig själv som företagare och du får jobba dubbelt så mycket.
Så ser verkligheten ut ni på vänsterkanten. Hade 15 anställda men är numera fri. Ni som gapar och kaxar er så mycket kan väl själva överta försörjningsbördan eller är det för mycket begärt? Jag bara undrar.
Mr. JB
Yttrandefriheten försvaras aldrig av liberaler när det gäller en arbetares rätt att yttra sig om sina arbetsförhållanden! bara för en vecka sedan var det ju en sjuksköterska som fick sparken i Umeå på grund av sitt bloggande.Vad hände med de liberala riddarna som med svärdet i ena handen och pennan i andra försvarar "yttrandefriheten"?
Vladi, du kan yttra dig så mycket du vill, för mig är det skit samma och mitt eget val att anställa dig om nu så vore. Därmed försvarar jag yttrandefriheten och min självklara rätt att fatta egna beslut.
Eller skall det lagstiftas till att du har rätt till ett arbete hos mig oavsett dina kvalifikationer och meriter? Det är tvång min vän och har inget med demokrati och yttrandefrihet att göra. Passar det inte, men så sök dig då ett annat jobb eller starta eget om du törs istället för att ständigt gnälla.
Mr. JB
Yttrandefrihet är att i alla lägen kunna säga sin åsikt utan att någon ska hota eller skada dig.
Inte en garanti att inget man säger eller gör ska få någon konsekvens. Konsekvensen av att baktala sin arbetsgivare externt är att han kommer att tycka du är illojal och försöka bli av med dig. Och det är väl rätt förståligt, vem vill ha sådana medarbetare?
Konsekvensen av att baktala sin partner är att denne gör slut. Är det också ett brott mot yttrandefriheten?
JB
Försvarar du att man inte får fortsatt anställning på grund av att man yttrar sig? Det var ju det frågan om sjuksköterskan handlade om, du kan förklä det som så att det handlade om hans meriter. Återigen tar en LIBERAL parti för ARBETS"givaren", solklart. Vad mer behövs säga?
Ska vidarebefodra ditt råd till sjuksköterskan som blev av med sitt jobb:
"sluta gnäll, sök ett annat jobb eller starta eget".
Patetiskt.
"Konsekvensen av att baktala sin partner är att denne gör slut. Är det också ett brott mot yttrandefriheten?"
Här menar du förmodligen förtal.
Palestinier och araber har inte valt att få bli ockuperade "partners" av apartheidregimen inte heller att bli mördade av den. Hånkampanjerna man bedriver i olika västmedier under täckmatel av "yttrandefrihet" förstärker det uppenbara
Om man får sparken för att man säger saker som en arbetsgivaren inte gillar så har man INTE fått sin yttrandefrihet kränkt. Man behöver absolut inte gilla det, Går det mot ett anställningskontrakt så ska man så klart stämma skiten ur arbetsgivaren, men inte för yttrandefrihetsbrott utan för kontraktsbrott.
Det farliga med att folk skriker att de har fått sin yttrandefrihet kränkt stup i ett - fast så inte är fallet - är att man urholkar yttrandefrihetsbegreppet.
Den dagen då folk verkligen får sin yttrandefrhet kränkt, dvs då någon person eller staten fysiskt hindrar någon från att yttra sig, så kommer ingen bry sig. Vi är redan på väg mot ett sådant samhälle, tacka Bodström och Odenberg.
Om vi däremot kan låta begrepp som yttrandefrihet, åsiktsfrihet och tryckfrihet få ha kvar sin klart definierade betydelse och trumfstatus i den politiska debatten så kan vi som värderar den personliga friheten högt - från höger till vänster - stå upp gemensamt, protestera högljutt och få gehör när det verkligen gäller.
Återigen tar en LIBERAL parti för ARBETS"givaren", solklart. Vad mer behövs säga?
Han är inte liberal.
Han är sjukpensionerad kverulant
Konsekvensen av att baktala sin partner är att denne gör slut. Är det också ett brott mot yttrandefriheten?
Vad är konsekvensen av att du betalar vinster till aktieägare med dina skattepengar?
Är det liberalism eller stöld?
Mr JB, Alexander och andra tomtar får ge sig in i vilka resonemang de vill. Allt vad de sagt bevisar bara Vladis sammanfattning "Yttrandefriheten försvaras aldrig av liberaler när det gäller en arbetares rätt att yttra sig om sina arbetsförhållanden". Vilket också för övrigt var Alis grundbudskap.
Så enkelt är det. Ingen idé att själv uppröras eller fortsätta diskutera med dem. Däremot att påtala det för andra, som till äventyrs hade högre tankar om dessa pojkar.
ALLA har rätt att sova under bron och leta efter mat i soptunnor i en liberal borgerlig demokrati.
Sen kan man privatisera själva staten och få tyst på all kritisk opposition.
Först och främst är det varken en nyhet eller hemlighet att det finns idioter bland arbetsgivare. Till skillnad från vänstern anser jag som liberal inte att det betyder att systemet är kaputt utan istället att individens rättigheter måste stärkas lagvägen. Och just därför är det väldigt synd att Eva valde att inte gå vidare med det här ärendet.
Sedan ska man vara försiktig med att automatiskt dra likhetstecken mellan AD-domen mot Per Johansson och det som hänt här, då det rör sig om två helt skilda ärenden. Och den som läser AD-domen mot Per inser också att det var mycket mer än hans visselblåsande som var anledningen till att man ville bli av med honom.
Har jag alltså rätt att kalla Ali Esbatis mamma för prostituerad och ändå kunna förvänta mig att få vara kvar i hans bostad?
Skall chefen inte kunna sparka en anställd som säger att han hoppas att hans barn dör?
När blev det en mänsklig rättighet att ha ett jobb?
Ja, när blev det en mänsklig rättighet att ha ett jobb?
Jo, när FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna började gälla. I artikel 23, paragraf 1 så kan man läsa: Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet.
Fixar du ett jobb till mig da Malte? och mackedonkan eller liknande duger minsann inte at mig.
Den dar paragrafen visar bara pa vilket skamt FN ar, da den var ett krav av den historiskt storsta mordarregimen Sovjet.
Mr Lovelace
Ja,.. just det,..FN är en Kommunistisk påhitt, deklarationen om de mänskligarättigheterna är bara en beställningsverk från stalinregimen efter andra världskriget. Dessutom alla de där subversiva kommunistiska organisationer som Amnesty international som vågar ifrågasätta rätten till kidnappning, godtyckliga domar och användande av tortyr i kampen mot terrorism måste olagligförklaras och deras medlemmar och sympatisörer slängas ifängelse.
Leve kapiatalismen och rätten till att äga allt möjligt mellan himmel och jord.
Mr. superduperdemocrat
Artikel 1-21 handlar om föreningsfrihet, migrationsfrihet, rätten att inte bli utsatt för godtyckliga arresteringar, rätten att slippa tortyr etc Dessa artiklar är klassiskt liberala och jag och andra liberaler har inga problem att ställa upp på dessa. Har man det är man inte liberal.
Men sen har vi en del kommunistartiklar som Sovjet & Co ville införa, 22 till 27 har jag för mig. De handlar om man ska ha rätt til lagstadgad semester, rätt till kultur, rätt till arbete och annat socialistiskt skräp. Nu när öst har fallit så borde man stryka dessa, dvs ha något som liknar Europa konventionens mänskliga rättgheter.
Mr. superduperdemocrat:
Jag ser att du gor det vanliga medvetna misstaget att koppla ihop hogerkollektivister (konservativa, protektionister) med liberaler och kapitalism. Det ar fel, den riktiga motsattningen finns sjalvklart mellan kollektivism och liberalism. det ar ni som befinner er pa fashisterna, makten och tvangets sida sida, inte liberaler som vill ha en fri marknad och ett oppet samhalle.
Mr Lovelace
Mr Lovelace: Jag ser att du (och Neoliberal Agenda) gör det vanliga medvetna misstaget att dribbla bort debatten från ämnet.
Babbla ni på om högerkonservativ vs liberaler, princiiiper, negativa rättigheter, blabla FN-stadgan ni vill.
Principer och begrepp får sitt värde i konkret handling. Och då är vi, lik förbannat, tillbaka till:
"Yttrandefriheten försvaras aldrig av liberaler när det gäller en arbetares rätt att yttra sig om sina arbetsförhållanden".
Där är sammanfattningen. End of story.
Yttrandefriheten försvaras aldrig av liberaler när det gäller en arbetares rätt att yttra sig om sina arbetsförhållanden
Eftersom arbetaren inte har fått sin yttrandefrihet kränkt så finns det inget att försvara. En liknelse, om du inte vill köpa Per Ahlmarks senaste bok så betyder det inte att han har fått sin yttrandefrihet/tryckfrihet kränkt. Samma sak när en arbetsgivare inte vill betala pengar till en skitsnackande arbetare...
Men men, gå till polisen och anmäl den där arbetgivaren för yttrandefrihetsbrott så får du väl se vad de säger.
Wow.
Att bli av med jobbet pga att man meddelat tidningar upprörande saker av allmänt intresse, är alltså inte att få sin yttrandefrihet kränkt?
*förstummad*
Yttrandefrihet är din rätt att få säga vad du vill, varken mer eller mindre. Om du blir av med jobbet (oavsett anledning) så kan du fortfarande säga vad du vill, inkl. meddela en tidning upprörande saker. Din yttrandefrihet har inte kränkts.
Eller tror du att man måste kunna tvinga på individ x att ha dig anställd för att du ska ha yttrandfrihet??
Nä, det förstås.
Låt oss anta att vi levde i en diktatur där A uttalar öppen kritik mot regimen.
Sen döms A till femton års fängelse för att ha gått mot röd gubbe.
Givetvis är det inte hans yttrandefrihet som kränks då heller. För nu kör vi formalistisk begreppstolkning i smalaste tappning.
Och rätten att få behålla jobbet är givetvis exakt samma sak som att TVINGA en arbetsgivare att ha dig anställd.
Givetvis.
Alltså, suck, vi har redan gått varvet runt tre gånger. I valet mellan vilka principer som ska försvaras, anser du att lydnad mot arbetsgivaren går före yttrandefriheten.
Q E D.
Det har framgått sedan starten. Hur du tolkar FN-stadgar, snävtolkar begreppet yttrandefrihetskränkning, jämför detta med att inte köpa en bok, och så vidare och så vidare, gör varken till eller från.
Men flumma iväg du, med ännu fler märkliga analogier. Alltid lurar du någon.
Poangen ar ju just att det inte ar en krankning att sluta anstalla nagon, medan det ar det att satta nagon i fangelse for ett pahittat brott. Du verkar argumentera mot dig sjalv, inte undra pa att det gar flera varv runt.
Mr Lovelace
Skicka en kommentar