tisdag, oktober 28, 2008

Med Fredrik Segerfeldt mot Den Nya Välfärden

Jag vill ta tillfället i akt och citera ett blogginlägg av tankesmidaren Fredrik Segerfeldt, i sin helhet:
Sveriges Pensionärers Riksförbund larmar om att pensionerna äts upp av inflationen. Så går det när man överlåter sitt sparande till politiker. Människor blir maktlösa inför statens godtycke. Det bästa vore därför om vi inte hade något allmänt pensionssystem (med undantag för ett grundtrygghetsnivå för de som inte har arbetat). Då kunde människor själva få avgöra hur mycket de vill spara till ålderdomen.
Nedan några som sagt nej till den socialdemokratiska hjärntvätten och valt en väg bort från maktlöshet och statens godtycke, för att istället trygga sin ålderdom med hjälp av investeringar i finansiella instrument.

4 kommentarer:

magnus sa...

Bara att citera Stefan Sundström:

Och Jan Banan är sne som fan
Han är blåst på sin pensionsförsäkring
För han har sextiotusen tomflaskor
Dom var en säker investering
Nu skräpar dom i uthuset
Helt utan värde, han får banta
Ja, han blev blåst på kapitalet
När dom slutade att panta

Den som är hög han kan bli låg
Det som är sant kan bli till båg
En stor berömd blir glömd
Ingen kommer ihåg...

"Hög kan bli låg" kommer vi i alla fall ihåg. En given klassiker, skrevs under intryck av millennieskiftets IT-bubbla.

Johan Ingerö sa...

Du tror alltså att Indiens problem beror på en historisk tillämpning av premiepension? Intressant teori.

Besök landet någon gång, vetja. Och läs någon enklare bok om den indiska ekonomin. Då kommer du att märka att landet praktiserade dina ideer fram till 1991, med tämligen modest framgång.

Anonym sa...

De Indiska flickornas pensionsproblem är förmodligen rätt lättlösta, för de lär väll knappast leva till pensionsålder ändå. Men det är ju deras val antar jag?

Anonym sa...

Johan Ingerö -
antingen har du inte begripit avsändarens avsikt och kombination av text och bild, vilket gör att ingen kan ta dig på allvar,

eller så tar du upp såna otroliga sidoargument för att du är grälsjuk. Vilket gör att ingen kan ta dig på allvar.

Oavsett vilket, så tackar vi på vänsterkanten dig. Du bevisar att vi inte behöver oroa oss för det intellektuella motståndet.