lördag, mars 21, 2009

Gardell får Leninpris

Den förste som föräras ”Jan Myrdals stora pris – Leninpriset” är Mattias Gardell. Priset, på 100.000 kronor, delas ut av Jan Myrdal-sällskapet, och ska gå till ”olydiga samhällsdebattörer”.

I motiveringen skriver man bland annat:
”Också i likhet med Myrdal har han vågat en öppen, inopportun ('refraktär'), politisk kritik då han visat hur stormaktens både försåtliga och öppna angrepp på de mest självklara mänskliga rättigheter tenderar att övertas och spridas över hela den värld som kallar sig 'civiliserad'.”
Jag ser att även Per Gudmundson uppmärksammar utnämningen. Det är naturligt. Gardell har belyst två av vår tids stora – och hårt sammanvävda – frågor: hetsen mot muslimer och tortyrens återkomst. Per Gudmundsons dagliga värv har kretsat kring samma frågor men med motsatt förtecken – medan Gardell har arbetat mot har Gudmundson arbetat för nämnda företeelser. Det blir nog prisat det med, dessvärre.


[SvD][DN][Expressen]

5 kommentarer:

Suecae Sounds sa...

Jag var tvungen att kolla två gånger. Leninpriset. Jan Myrdalsällskapet är inte populister, det är en sak som är säkert.

Syndare sa...

Ryggdunkar och "klia-bakom-öronen" sådär kamratligt röda präster emellan, eller? För att maoistgubbens pris går till en aktivist inom SAC får mig att höja på ögonbrynen.
Hoppas han avböjer att ta emot "Leninpriset".
Vad näst, Stalinstjärnan utdelas?

Gäsp.

Alex sa...

Vad är det för fel på Lenin nu då?

Bra grej av Myrdalsällskapet och en välförtjänt vinnare.

Henke sa...

Det här är det mest absurda jag läst idag. Leninpriset till "olydiga" debattörer. För Lenin gillade ju verkligen "olydiga" debattörer... Är det inte dags att göra upp med kommunismens diktatorer någon gång, Esbati?
Och med Jan Myrdal också kanske, t.ex. hans försvar av röda khemererna och massakern vid Himmelska Fridens torg.

Syndare sa...

Tja Alex, rekommenderar www.historia.su.se.

Ja ordföranden i styrelsen är ju en "radikal" och "olydig" hotellägare som bland annat fått pris som årets företagare. Han heter Lars Giding. Alla som anser sig kämpa för socialism med någon som helst självrespekt känner nog en aaaaning tveksamhet inför sällskapet redan vid det laget.

Rundgång i salongen. Precis som på Lenins tid, där han satt i sin kostym på inte Hotell Gästis men likväl Grand Hotél. Ung och hetlevrad redo att stångas med herrarna i det blå laget. Men mest samtalade han med "klassfienden" över en kopp kaffe. Klassfienden var inte så mycket klassfiende som forna klasskamrater från prestigeskolorna.

Sådant är livet för de som ser andras öden som en omgång schack.