Tre tips

(1) Som många har noterat har Alliansfritt Sverige tillgängliggjort Fredrik Reinfeldts litterära och politiska mästerstycke från 1993, Det sovande folket. Det är mycket roligt. Men Erik Bergs recension, ”Reinfeldt, pekoralisten”, är roligare.

Det stolpiga språket vägs i viss mån upp av att sättningen är gjord med stora bokstäver och (väldigt) lite text på varje sida, troligtvis för att även lata människor (redan 1993 var svensken halvsövd av den curlande välfärdsstaten) ska orka ta sig hela vägen igenom. Eller kanske för att en lat förbundsordförande inte orkade skriva en riktig bok med någon djupare argumentation än detta:

"Vissa mänskliga brister, förstärkta av den socialdemokratiska omhändertagande-filosofin, är idag så framträdande att det får konsekvenser för det politiska beslutsfattandet. Det första är den mänskliga lättjan och strävan efter bekvämlighet."

Reinfeldts bild av socialdemokratin och folkhemmet är av ett särskilt lustigt snitt. Hade jag idag stött på en motsvarande text på en blogg hade jag utgått från - oddsen hade talat för det - att skribenten var en självcentrerad, misantropisk och ensam man som misslyckats i sina karriärval eller slösat bort pappas förmögenhet och nu med full kraft projicerade sina personliga problem på socialdemokratin.

Läs hela.

(2) Björn Elmbrant går i Dagens Arena igenom regeringens stora samhällsekonomiska slöseri.

(3) Mikael Nyberg skriver på Aftonbladet kultur om resliga vinnare i managementlitteratur och individualiserad lönesättning.