Mouffe är ingen revolutionär, hon vill verkligen rädda den parlamentariska demokratin. Men för att göra det, menar hon, måste vi erkänna att hotet inte kommer utifrån utan har sitt ursprung i systemets själva hjärta, i de etablerade partiernas samsyn.Här.
måndag, augusti 03, 2009
”Jakten på mittenväljarna hotar också demokratin som sådan”
Läs Petter Larssons recension av Chantal Mouffes "Om det politiska", som nu kommit ut på svenska.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
"Socialdemokratin – det är främst den Mouffe skjuter in sig på – har under parollen tredje vägen lagt sig platt för den nyliberala hegemonin."
Nyliberala hegemonin? Tillåt mig att småle. Vi har fortfarande världens största offentliga sektor(sett som % av BNP) och vi har världens nästa högsta skatter.
Däremot håller jag med om att det inte är någon skillnad mellan partierna. Vi har inte en socialistisk hegemoni, men däremot en socialdemokratisk sådan.
Neoliberal Agenda:
Den liberala / socialdemokratiska hegemonin bröts runt 1968.
Den konservativa / nyliberala hegemonin växte fram f.o.m. 1973 men är i dess dåvarande form också bruten.
Skicka en kommentar