På längre sikt banar storstrejken väg för samförståndsanda och den svenska modellen, och är bland annat en viktig klangbotten för Saltsjöbadsavtalet 1938 där SAF och LO sätter sig ner i förhandlingar och erkänner varandra som jämbördiga parter. Decennierna efter folkhemmets genombrott minns man storstrejken inom arbetarrörelsen som något primitivt och förhistoriskt. Liksom Ådalen hör den inte riktigt hemma i det moderna rationella samhället.Läs hela!
Återupprättelsen kommer på 1970-talet: Nu blir 1909 det första avstampet på vägen mot medbestämmande och anställningsskydd. Samtidigt skrivs nederlaget om som en seger för solidaritet och sammanhållning. Under 1990-talskrisen ställs frågan om det kanske rent av är tid för en storstrejk igen. Och i dag, när så mycket går igen? Ingenting. En sargad fackföreningsrörelse som har tappat hundratusentals medlemmar och just tvingats gå med på lönesänkningar upp till 20 procent verkar inte längre ha bruk för sitt historiska minne.
Jan Myrdal i Experssen om upphovsrätt:
Den nuvarande upphovsrättslagstiftningen är pervers. Det är jag inte den förste som hävdar. Thomas Macaulay, den liberale historikern och politikern diskuterade frågan ordentligt i underhuset den 5 februari 1841 mot Sergeant Talfour som då hade velat utsträcka copyrightskyddet till 60 år efter upphovsmannens död.Läs hela!
1 kommentar:
JM lyckas även denna gång att hålla sig inom ämnet och blicka frammåt. Detta imponerar som vanligt på Esbati.
Hvad nytt under solen?
//J
Skicka en kommentar