måndag, november 08, 2010

«Quantitative Easing»

Kolla in den här intervjun på Democracy Now, med ekonomen Michael Hudson. Både som klipp och transkriberad text. Det handlar om effekterna av de 600 miljarder som USA:s centralbank nu pumpar in i det finansiella systemet.
The Federal Reserve will pump $600 billion more into the US economy and keep interest rates at historical low levels. The short-term impact of the Fed’s move, known as quantitative easing, has been a jump in stock prices across the globe. Many nations, however, have accused the United States of waging a currency war by devaluing the dollar. We speak to former Wall Street economist and University of Missouri professor Michael Hudson. "The object of warfare is to take over a country’s land, raw materials and assets, and grab them," Hudson says. "In the past, that used to be done militarily by invading them. But today you can do it financially simply by creating credit, which is what the Federal Reserve has done."
Hudson påpekar samtidigt att detta inte är något som kommer att gynna vanligt folk i USA. Tvärtom! I princip ger centralbanken nu nya pengar att leka med till banker och finansinstitut – pengar som omvandlas till spekulativa investeringar utomlands, och till feta löner och bonusar, samtidigt som den inhemska realekonomin är trög och många är arbetslösa. Det troliga resultatet är inflation i tillgångspriserna – särskilt fastigheter, samtidigt som effekterna i ekonomin i övrigt kan vara deflationära. Det betyder alltså ytterligare risköverföring från och kapitalöverförign till dem som sitter på artificiellt uppumpade värdepapper, på bekostnad av dem som är beroende av sin lön och behöver ha någonstans att bo.
... because if you’re an American consumer and you spend 40 percent of your income for housing, 15 percent for debt service to the bank, 11 percent goes out in your FICA wage withholding, and about ten to 15 percent in actual income taxes, that means that the average American has maybe one-third or a quarter of their salary to actually spend on goods and services. So they have to spend so much on debt service and finance and insurance and real estate that there’s no money to buy goods and services, so that’s why so many stores are closing throughout the cities on the big shopping streets. It’s deflationary for the economy, inflationary for the people who have wealth, inflationary for the banks. And it’s the banks really at the expense of the economy.
Den kapitalistiska staten fokuserar på sin kärnverksamhet: att garantera och underlätta kapitalets ackumulationsprocess. Hand i hand försöker staten och kapitalet köra ytterligare några varv.

Två ytterligare artiklar om priset för den amerikanska centralbankens nya "räddningsaktion":

- Real World Economics: Who pays the bill for the QE2?
- Der Spiegel: Results of Fed Stimulus Could Be 'Horrendous' (missa inte grafiken)

28 kommentarer:

Freddy sa...

Staten o kapitalet hand i hand är lite missvisande. Bättre prata om parasiten finanssektorn som haft det varmt o gott i värddjuret USA, som man nu grundligt håller på att suga ur den sista näringen ur, för att sedan överge det tomma skalet. Den kritiska operation man nu håller på med är att flytta över sig från väst till öst, nytt värddjur. Därför denna brådska med nya QE att användas till att köpa upp resten av världen. Men som Hudson säger så finns det ett motstånd från en rad länder. Spännande.
Jag har förvånats över att svensk vänster inte hållit fram en sån briljant kritiker som Hudson, han har ju varit på turné både i baltstaterna o Island.
Damon Vrabel är en annan klarsynt som rekommenderas

Johan sa...

Tror det här är det första jag läser från den breda svenska vänstern om kapitalismens förestående kollaps överhuvudtaget, vilket är intressant i sig. Varför är inte Ohly i TV varje kväll och snackar om det här, jag trodde han skulle vara överlycklig?

Långt utanför borgarpressens kommentarsfält händer det massa spännande grejer!

Per sa...

Wow, Esbati låter som en tvättäkta nyliberal. Inte varje dag det händer...

Ali Esbati sa...

Hej,

Nej.

/Ali

Anonym sa...

vad trevligt att du tar upp detta, vi måste börja tala om bankmaffian som styr, federale reserve är privatägt men de vet väl du som e ekonom? ;)

om vi vill förändra världen bör vi börja med det monitära systemet.Allt går hand i hand.
Linda

Olof Hugo PTR Gerlach sa...

Hej Ali,

Tycker du att de borde skippa en expansiv penningpolitik i stort eller bara göra det på ett annat sätt?

Peter (Socialdemokratiska Ekonomklubben / Vi har räknat på det här)

Anonym sa...

Arbeit macht frei! Inget för trötta kommunister, även om ni är samma grenar på det gemensamma nazistiska kollektivistiska trädet. Vrid en gubbe ordentligt till höger, så kommer han fram till vänster eller vice versa. Det är erat problem.

Individ eller stor stat? Tror jag föredrar mindre stat och en mycket större människa med rättigheter över sitt eget liv.

Det skiljer oss åt.

Hugo

Ali Esbati sa...

Hej Peter,

Nej, jag föreslår i alla fall ingen penningpolitisk kontraktionskur. Men poängen är att problemen i USA:s ekonomi är så grundläggande, att Hudsons kritik och bedömningar blir väldigt relevanta. Grundproblemet är den extremt skeva fördelning av resurser och makt, och sammanvävt med det, att USA:s inhemska icke-finansiella produktion inte är i närheten att motsvara den aggregerade konsumtionsnivån.

Om man ska pumpa in likviditet i den amerikanska ekonomin måste man samtidigt göra någonting för att styra inriktningen på vart den likviditeten tar vägen. Att lämna det till avgörande på samma finansmarknad som just skapat ragnarök och nu är inriktad på att behålla sina positioner är inte så bra. Eller, jo, för finansmarknadens aktörer är det förstås bra. Men i alltför liten grad för andra – och för många bygger det upp ytterligare obalanser i världsekonomin.

Det är avd Hudson också pekar på. Det är till exempel viktigt att kolla på att inflation på tillgångssidan i ekonomin och på löner/varukorg inte nödvändigtvis har samma grund eller för den delen samma effekt för vanliga hushåll och för fördelningsprofilen i ekonomin.

Mvh
Ali

Pinkfragrance sa...

Bra skrivet!

Läs min nya verklighetstrogna blogg som handlar om politikens under och religionens dunder i dagens samhälle.

Kommentera gärna!

http://nogg.se/pinkfragrance

Feedback66 sa...

Förlåt Hugo, men det där var den tröttaste samling klyschor jag läst på länge. Är det den låga nivån vi ska lägga oss på?

Freddy sa...

Ali, lär av Hudson och skriv så folk fattar istället för att prata "ekonomiska"
Eftersom många inte läser artiklar på engelska så vore det en välgärning om nån översatte tex Hudson.

Magnus sa...

Efter studentprotesterna i London igår - mot aviserade chockhöjda terminsavgifter som i praktiken skulle förvandla många "elityrken" som läkare, jurist eller ekonom till reservat för de bäst ställdas barn - väntar vi bara på att Sakine Madon ska skriva en upprörd krönika (plus några hånfulla Newsmill-inlägg) om desa lyxlirande lattestudenter som tror att allting är gratis, och som därför vräker stolar genom glasfönstren och viftar med påkar i stället för att klippa sig, gå till föreläsningen och knipa käft eller skaffa sig ett jobb.

Och för er som inte visste: protesterna gick till större delen fredligt till. Men det räcker naturligtvis inte så länge det fanns ett litet antal personer som tog till relativt milt våld, då kommer en del ledarsidor alltid att säga "kommunisterna ville slå sönder huset".

Jan Wiklund sa...

Wow! Ett kommentarsfält nästan fritt från troll! Det är man inte van vid här.

Bubbelekonomin är ett cykliskt fenomen. Den inträffar regelmässigt efter en kondratievvåg, dvs efter att ett välfungerande tekno-ekononomiskt paradigm har kört slut på sig självt genom sin blotta framgång. Alltså efter att fordismen - löpande band, bilar och hushållsapparater - har byggt upp så stor kapacitet att det inte finns mer att investera i.

Då samlas en massa sysslolöst kapital och så sätter bubblorna igång. Detta inträffade mot slutet av 70-talet och håller fortfarande på.

Det är ovanligt att det tar så lång tid tills nästa tekno-ekonomiska paradigm sätter igång. Förra gången tog det max ett par decennier innan keynesiansk ekonomi och socialdemokrati lyckades styra in kapitalet i seriös produktion. Nu har det tagit tre, och det verkar inte synas något slut på bubblorna.

Här finns deet en uppgift att fylla!

Läs gärna mer på http://www.carlotaperez.org/interviews/CParticleODApril2009.pdf

Laserali sa...

Men det räcker naturligtvis inte så länge det fanns ett litet antal personer som tog till relativt milt våld .

http://www.youtube.com/watch?v=esVuKP7k974

TV2s famøse intervju med mannen som fikk utbre hvordan han skulle lemleste og partere Lasermannen II, er lagt ut på youtube som "Laserturken". Den er allerede sett av nærmere 400.000 personer.

Truslene om at han skulle "döda" ikke bare mannen, men også hans famlie og slekt, fremstår som et like stort journalistisk overtramp som da det ble sendt. TV2 ble mikrofonstativ for en lynsjemobb. Ville man våget det hvis rollene var byttet om? Saken burde vært klaget inn for Pressens Faglige Utvalg.

Johan sa...

Dessutom angående Englandsprotesterna så är det många studenter som är väldigt lack över att de som nu är medelålders och fick sina utbildningar HELT betalda av staten samtidigt som de fick studiebidrag nu helt plötsligt föredrar sänkt skatt framför att bidra till att dagens generation får samma möjligheter.

Precis som det är i Sverige, med andra ord. Tror inte att vi skulle vetat vem fan Göran Skytte var om han inte skulle kunna lagt en massa år på att flumma runt på högskolan för skattepengar. Men likt förbannat förvägrar han dagens ungdomar den möjligheten, till och med hånar dem som antyder att det kanske vore rättvist om han nu fick bidra lite när han kommit upp sig lite.

Teckentydaren sa...

Inga nya tillgångar skapas med QE, Centralbanken skyfflar om i bankernas balansräkningar från obligationer till kontanter.

Någon effekt på investeringar och konsumtion får det inte. De amerikanska företagen har inte haft så mycket "cash" sen 1964, de stora företagen lånar ger ut obligationer men investerar inte, man lånar för att det är så billigt. Det är billigare för Microsoft att låna än att ta hem sina egna slantar från utlandet. Räntorna är redan rekordlåga, något lägre pga QE lär inte göra mycket skillnad.

"Hysterin" över QE2 är överdriven, rekordinflation i tillgångsvärden har varit ett permanent fenomen under hela den nyliberala tiden de senaste 30 åren. Det beror ju på att man överfört stort välstånd från de många till de få. Stora mängder dött improduktivt kapital som jagar avkastning driver upp priserna. Tillgång och efterfrågan.

De merkantilistiska hycklarna runt om i världen, inte minst i Europa/Tyskland etc har haft för vana att slå sig själva för bröstet över sin egen förträfflighet som exporttigrar och förnumstigt uppmanat USA att göra något åt sina underskott. Det är ju det USA försöker göra nu. De enfaldiga tyskarna inkl Sahlin/Östros/Borg tror ju i sin obegåvning att hela världen kan ha exportöverskott och de som inte har det missköter sig. De verkar på fullt allvar tro att USA skulle kunna "göra något åt sitt" handelsunderskott och de ska kunna fortsätta och ha exportledd tillväxt med exportöverskott. Det verkar ligga bortom deras fattningsförmåga att om någon ska kunna ha översktott är det absolut nödvändigt att någon annan har ett underskott.

Så illa är det ställt med ekonomikunskaperna och det sunda förnuftet hos ledande politiker var av en del även utger sig för att vara utbildade ekonomer.

Teckentydaren sa...

Quantitative easing 101 – W Mitchell

Just What is Bernanke Up To? - Randall Wray

Både Mitchell och Wray är faktiskt ekonomiprofessorer som kan ämnet pengar och hur dessa fungerar.

Religious persecution continues – W Mitchell
So another bout of quantitative easing. You get a bout of influenza when you are sick. You get a bout of quantitative easing when something else is sick and you keep believing, erroneously, that the available monetary policy tools are the cure. They are not the cure and this latest intervention will do little good although it won’t do any harm.

Which brings me to the world reaction. One word: ill-informed. Another word: manic. And another: crazy.
...
The inflation-obsessed Germans are claiming that the quantitative easing will be inflationary. The Chinese think it will undermine exchange rates (as if they allowed the market to work anyway!).
..
This obsession with exchange rates. If it is not the claim that deficits will drive the exchange rate down into collapse it is the other that low interest rates elsewhere will push exchange rates up and undermine the export sector. If net exports decline then there is simply more room for domestic spending to take up the capacity.

Indeed, continually running net export surpluses while there are slums and poverty in your neighbourhoods (Brazil and China) makes no policy sense at all. If the governments of these nations are worried about the speculative nature of the “investments” that might be attracted by the rising interest rate spread then they can: (a) reduce interest rates themselves; and (b) direct the “investments” into socially productive activities and bar financial speculation.

After all the national government ultimately can determine what happens to foreign capital investment within its borders.

Note I am not providing a defence here for the US Federal Reserve Bank’s decision. I am just suggesting that the rest of the world also doesn’t understand how this all works.

Quantitative easing does not magically increase liquidity to the rest of the world. Banks do not need the extra reserves to lend. So if there are a host of investment opportunities available investors can already get the funds necessary.
...
Second, the foreign nations then freak out thinking that there is about to be a flood of US dollars into their economy. The US dollars never leave the US banking system. But as noted above the quantitative easing does not provide extra capacity to the banks to lend or for credit-worthy borrowers to borrow. Rates are a bit lower that is all.

Third, despite the largest economy wallowing in a major deficiency of aggregate demand (see output gap graph above) the foreign nations then want to reassert their past calls for less spending (deficit reduction). Spending equals income. Lower deficits now will reduce economic growth. There are not a host of Ricardian consumers and firms just waiting to spend up big as they perceive their “future tax burdens” will be reduced by the austerity packages. That is a major myth. ...

Anonym sa...

Intressant. Esbati gör ungefär samma analys av vad som sker som den ärekekonservative kongressledamoten Ron Paul. Paul ägnade stora delar av valrörelsen 2008 åt att förklara hur FED:s politik att låta trycka nya sedlar gynnar Wall Street och klår den vanlige amerikanen på pengar.

Ron Paul föreslår att FED ska läggas ned och att en omfattande reform av det montetära systemet ska genomföras. Paul förespråkar ett slut för USA interventionistiska utrikespolitik och att amerikanska trupper inte bara ska tas hem från Afghanistan och Irak utan också länder som Sydkorea och Tyskland. Paul vill banta det amerikanska militärindustriella komplexet rejält.

Jag tycker det är lustigt hur Paul och Tea Party-rörelsen målas ut som tokstollar i svenska medier. I Sverige har vi ett överskottsmål och arbetar med att bit för bit beta av statsskulden. När Tea Party-rörelsen kräver att den federala staten ska balansera budgeten, genomföra en reform av det monetära systemet och genomdriva omfattande besparingar på militären säger man att de är tokiga. Svenska Vänsterpartiet borde jubla åt många av de faktiska förslag gubbar som Paul för fram. Läs Ron Pauls böcker "End the FED" och "A Foreign Policy of Freedom".

Niclas Kuoppa sa...

Lyssna på Konflikt i P1 om biståndet
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1300&grupp=9035&artikel=4172349

För ni irriteras väl också av biståndskritiker som inte tar hänsyn till det kontraproduktiva sammanhang bistånd ges och verkar i samt hur bisåndsgivare bidrar till att skapa detta sammanhang

Teckentydaren sa...

It’s interesting how when the CB wants to purchase a trillion or so of securities, then there is almost no political opposition either from the media, or from mainstream economists, or from the punditry at large. There is no government budget constraint when there is a chance of raising asset prices. The wildest schemes with 9 zeroes are quickly adopted without much fanfare other than “will it work?” Everyone intuitively understands that the CB can make as much money as needed.

But when it comes to investing in real resources, or paying for social security, or healthcare, then suddenly we have a budget constraint. Then, we are broke and need to borrow from China. The same economists who enthusiastically speculate about spending trillions on purchasing equities in the hopes that maybe someone will get hired from this become hard money men when congress, rather than the central bank, does the spending. Fiat money for troubled assets, gold-standard for troubled lives.

RSJ

Teckentydaren sa...

Ron Paul må ha en poäng om USA:s militära utrikespolitik men förövrigt är han och tea-bag gänget wing nuts. Tea bag "rörelsen" ren s kastro turf, miljardärbröderna Koch är de primära finansiärerna av denna "gräsrotsröelse".

"I Sverige har vi ett överskottsmål och arbetar med att bit för bit beta av statsskulden."

Sverige har ingen offentlig skuld, Sverige har ett meningslöst dött finansiellt överskott i den valuta vi är monopoltillverkare av.

Staffan sa...

Anonym: Tea Partyrörelsen är tyvärr grundlurade tokstollar. En proteströrelse mot stödpaketen till Wall Street, som finansieras av Wall Street. De har fått det mesta om bakfoten och kommer nog att implodera i ett moln av idioti framöver, resterna sugs upp i det republikanska partimaskineriet och det blir business as usual. Det hindrar ju inte att enstaka figurer i rörelsen har intressanta saker att säga ibland. Ron Paul, libertarianen, har ju allierat sig med den amerikanska vänstern i en del frågor och är utstött ur det republikanska etablissemanget bland annat eftersom han vågar kritisera USAs ständiga krigföring. Men hans politiska inriktning har redan drunknat i ljudet från Sarah Palins krigstrummor. Att tro att Teapartyrörelsen skulle skära ner på USAs enorma militärbudget, eller vara kritiska mot nya krigsäventyr, är rent självbedrägeri. Risken för nya krig har ökat efter den här högersvängen i mellanårsvalen, inte minskat.

mohammed ali sa...

Qiao Liang og Wang Xiangsui (1999) er representanter for nyere kinesiske tanker omkring krigføring. I
deres bok Unrestricted Warfare beskrives metoder og virkemidler som infiltrasjon av websider, aksjoner direkte mot finansinstitusjoner, terrorangrep mot sivile, samt at ulike kamphandlinger og angrep i større grad enn tidligere vil bli utkjempet i urbane områder.

Fler EU-länder kommer att behöva springa till EU:s eller IMF:s skuldakut under det närmaste året. Det spår Harvard-professorn Kenneth Rogoff på Sverigebesök.

”Vi befinner oss i en härdsmälta i slow motion”, säger Harvardprofessorn och före detta IMF-chefekonomen Rogoff om Europas skuldkris.

http://di.se/Default.aspx?pid=220133__ArticlePageProvider&epslanguage=sv


Økonomien går jo i sykluser, også før masseinnvandringen. En kommer seg ut av slike kriser selv om kapitalismen dømmes nord og ned hver gang. Men denne gang er krisen skikkelig dyp, jepp jeg er enig i at den er forsterket av kostnadene ved innvandringen.

Langtidseffekter av masseinnvandringen utover den foreliggende økonomiske krise er dog ikke gode, og vesentlig verre enn denne finaninsielle gjørma vi akkurat nå er i. Når en masse mennesker som ikke anerkjenner vestens sosiale kontrakt krever særrettigheter og utfordrer mye av kjernen i det som er årsaken til vestens suksess - så vil det ikke akkurat gå fremover (for å være litt mild og jovial i språkbruken på en søndag). Det er tungt å seile i motvind og sabla kaldt.

Lånefinansiert velferd er like bærekraftig som lånefinansiert ferie. Det må en eller annen gang betales tilbake. I dag håper vi at veksten og barna/barnebarna våre skal betale kalaset, slik at vi kan leve fett i dag. Nå ser vi at det ikke gikk og arven til våre barn blir deretter. Mange skjønner ikke dette, tror at produksjon kommer fra intet og at hvis levestandarden må ned, så er det fordi NOEN har tatt fra dem noe.

Problemet er selvsagt at vi ikke har et fag på skolen der alle lærer om noe av det viktigste de kan lære - om produksjon, refordeling, vekst, pengetrykking, inflasjon, sentralbanker, pengesedler, dopapir, renter, deflasjon, resesjon, depresjon, billig energi som fundament for vekst, gullstandard, "verdi" papir, osv. Da hadde de i det minste kjent konsekvensene av sine egne beslutninger.

SolGuru sa...

Staffan:

Varför tror du det? Det absolut rimligaste alternativet för USA borde rimligen vara en inrikespolitiskt stockkonservativ (men anti-finanskapitalistisk) regering, med en mer eller mindre "isolationistisk" utrikespolitik. Alternativet är ju att finanskapitalet sticker till Kina och lämnar USA i ruiner - man kan ju tycka att det "rasistiska, vita gubbetablissemang" som trots allt ska bo kvar i landet borde ha ett intresse av att förhindra att så sker.

Liberalerna och republikanerna i USA har turats om att föra brutala krig lika länge som USA har haft politisk höger och vänster. Det är en ren myt att amerikanska krigsäventyr skulle vara specifika för högern; Obama är bara en i raden av krigskåta "liberals," och Afghanistankriget applåderades åtminstone tills det pågått ett bra tag av en enig samling kulturradikala feminister och proggressiva.

Den svenska vänsterns största misstag är att röra ihop nyliberalism/neokonservatism med paleokonservatism. Om finansknähundarna vinner striden om Tea Party-rörelsen blir den mycket riktigt kastrerad, annars kan den bli riktigt intressant. Att den är korkad säger inte så mycket; antikrigsrörelsen i USA är överlag rätt efterbliven, men det fåtal intellektuella som faktiskt finns där har trots allt gjort ett ganska stort avtryck i debatten, om än inte i politiken.

Asterix Nykvist sa...

Till SolGurun:

Ett tecken på att Obama inte vågar tala klarspråk och utmana USA:s destruktiva krafter är att han låter Clinton vara utrikesminister. Honduraskuppen som lett till otaliga mord på oppositionella och homosexuella erkänns av USA. Symboliskt är det en ganska tydlig bild på var USA står i dag.



Detta leder till Bill Clinton, som är mera som Sahlin och Persson (Blair, Stoltenberg...). Han vill inte ens väl såsom jag ser det politiskt. Tillsammans med Madeleine Albright utformade han den utrikespolitik som ledde till 9/11, som USA alltsedan haft, som går ut på att efter kalla kriget forma världen efter önskan till vissa krafter i USA, en provokativ, förtryckande utrikespolitik. Och inrikespolitiskt förespråkas ingen radikal förändring, precis som vissa krafter vill.



I detta perspektiv blir det lite komiskt med solgurun som vill ha det till att det funnits politisk vänster vid makten i USA sedan 70-talet. Det blir som att säga att det funnits politisk vänster vid makten i Sverige sedan 80-talet.

Personligen lutar jag mer och mer åt att den enda verkliga vänster, som faktiskt leder till systemskifte, är revolutionär. Titta bara på S-utvecklingen... För mig blir det mer och mer naivt att tro att dagens demokrati är tillräckligt demokratisk för att det ska vara möjligt att reformistiskt röra sig mot systemskifte utan att man når en punkt där man har valet mellan revolution och regression. AIDS och diverse mord (politiska och enbart symptomatiska) tyder på att de starka krafter som vänstern utmanar ganska enkelt kan sätta stopp för vänsterpolitik den reformistiska vägen. Detta eftersom det är deras system och de därför kan manipulera folk och reducera dem till marionetter genom att agera i det dolda/omedvetna.

Fullständig demokrati kräver total transparens. Hur mycket är det rimligt att tro att vi vet om olika saker? Är det rimligt att tro att vi någonsin kommer få veta vem som låg bakom till exempel Kennedy-morden, mordet på Martin Luther King osv.? Precis hur HIV-viruset överfördes från apor till människor på 1980-talet efter att ha funnits hos aporna i tusentals år?

Problemet är att vi i dagens demokratier bara ser toppen av isberget. Det är därför vänsterpolitik utan en framtida revolution som mål aldrig kan lyckas.

Visst, Lula&co har åstadkommit saker kortsiktigt. Men genom att inte radikalt utmana vissa krafter, verkar dessvärre framtida utvecklingen i Brasilien rätt så förutsägbar. Visst, Chavez&co är valda. Men så länge heller inte de vågar eller vill utmana radikalt vissa krafter, verkar framtiden även där rätt så förutsägbar. I Venezuela har man rena propagandamedier, mycket värre än det är i Sverige. Progressiva medielagar som lägger grunden för medier som är oberoende vore kanske en lösning. Men de verkar inte våga eller vilja. Visst, "högern" har satt sig själv en del ur spel i Venezuela genom sina odemokratiska metoder och gett de tursamme Chavez&co ("högern" kunde ju ha lyckats med statskuppen) möjlighet att försöka bygga något. Men det blir polariserat och sker under osunda förhållanden. Det verkar därför även vara för toppstyrt. Det ger en känsla av déja vu och att Chavez i själva verkar inte är vänster. Visst, USA konspirerar tillsammans med "högern" på Venzuela, men använder inte Chavez det som en ursäkt till toppstyrning? Skulle han inte kunna se till ett mindre polariserat samhällsklimat där mer oberoende medier tack vare progressiva lagar kunde bidra till ett mindre toppstyrt samhälle? Där hela samhället engagerades eller så stor del av det som möjligt? Där en vänstermentalitet faktiskt slog rot? Där något nytt skapades? I stället för någon sorts "heroisk" kamp på ojämna spelregler som favoriserar högern?

Anonym sa...

En inte helt oviktig ingridiens i denna soppa som ofta glöms i svensk media är Kinas innehav av dollarreserver och Amerikanska statsobligationer.

Kina är landet som har största dollarreserverna i världen och ett gigantiskt handelsöverskott gentemot USA.

När USA inte lyckas stävja detta genom att tvinga fram en höjning av
kinesiska valutan, renminbi (och på så sätt underlätta för amerikanska exporten) på G20-möten eller genom hot om straffskatter gentemot Kina sänker de värdet på dollarn genom sedelpressen istället.
Samtidigt som man, som Hudson
och Ali påpekar, håller Wallstreet-festen igång på hemmaplan.

USA sitter dock i en jävligt knepig position versus Kina nu
och denna strategi för att stävja handelsobalansen är barnsligt kortsiktig. Kinesiska statsobligationer betalar idag
krispaketen, samtidigt som de
ger Kina en styrkeposition gentemot USA. USA vill låta sedelpressen gå och minska värdet på dollarn även för att detta kommer minska
kinesiska dollarinnehavets
värde. Dock kommer detta snabba på processen av kinesisk avsäljning av amerikanska statsobligationer. Detta kommer i sin tur minska utrymmet för Obama och kommande amerikanska presidenter att genomföra kostsamma sattsningar som hälsovårdsreformer, infrastruktursattsningar, eller
imperialistiska krig. När Kina
i allt högre utsträckning kräver avbetalning på obligationerna kommer det bli nada fun på Wallstreet.

Det finns en risk att Kina sitter kvar på dollarinnehavet för man inte hittar nån annanstans att lägga valutareserven samt oro för amerikanska konsumtionen å kinesiska
exportsektorns vägnar. Det är detta som hindrat processen från att gå snabbare och är delvis den position man är i fortfaranade. Man håller dock på att ändra denna sits genom att bygga upp den inhemska köpkraften, investera inrikes på infrastruktur, miljö, socialförsäkringar, sjukvård
etc,
samt tittar sig runt om i världen för nya marknader (kolla Zarkozys plötsligt nyfunna Kina-passion.

I vilket fall som helst påskyndar detta förändringen av världsmakten. Beijing är bra sura på Washington nu. Amerikanska finanskapitalismen är så bananas så den imploderar av sin egna profitjakt. Runt hörnet står kinesiska statliga företag (inte privata, vilket vore
wallstreet-yuppiens och liberal-ekonomens sista hopp) med växande muskler

Naturligtvis kommer mycket vatten, och förhoppningsvis inga lik, flyta under broarna innan denna process fullbrodas. Men ett stalltips från en vänsterkines är att hålla koll på relationen
Kina-USA under de närmsta tiotals åren om du vill change! ;)
/Magnus Rei-Ho Lundgren

Anonym sa...

Ja jag brukar läsa esbati väldigt noggrant. Hans analyser är skarpa, pricksäkra och ofta roliga, men här låter han precis som en representant blandad av tea-rörelse och Ron Paul. Krugmans analyser i detta ämne bör läsas istället för esbatis/palins/pauls.

(dock tycker jag att du är en fantastisk analytiker esbati)

Ali Esbati sa...

Jag har läst Krugman i ämnet. Och jag förstår irritationen från progressiva keynsianer i USA över att få kritik från olika håll. Och som jag också var inne på ovan, så är jag inte inne på någon allmän deflationskur.

Men Hudsons kritik som jag i stor utsträckning delar, är inte Ron Paulsk. Det är inte frågan om att säga att pengar inte spelar roll och att vi måste svälta ut ekonomin och få kreativ förstörelse. Det handlar om att konkret analysera hur den penningpolitiska stimulansen i USA i denna speciella situation faktiskt fungerar.

Det handlar inte om att dra igång hjulen i den amerikanska ekonomi. Som Hudson påpekar är ju den inhemska utlåningen faktiskt lägre än 2007. Den skapade likviditeten används till spekulation och rov i andra länders finanssystem.

Detta är ett krampaktigt sätt att slå vakt om de amerikanska finansaktörernas intressen – på bekostnad av vanligt folk i andra delar av världen, inte till hjälp för USA:s arbetare.