söndag, mars 13, 2011

Den stora dragkampen om välfärdstjänsterna

Ulla Andersson, vänsterpartiets ekonomisk-politiske talesperson, har en väldigt bra artikel i SvD om överföringen av skattepengar till privata riskkapitalbolag. ”Vinster i välfärden går ut över personalen” heter den.
I ett system där privata företag bedriver vård för offentliga medel måste skattepengarna även räcka till den svällande byråkratin, till ständiga omförhandlingar och komplicerade vårdavtal, till vinst åt vårdbolagen och till marknadsföring. Men eftersom uppemot 90 procent av kostnaderna i de verksamheter som privatiserats består av löner är det personalen som måste effektiviseras för att vinsten ska maximeras. Personalkostnaderna sänks genom att bemanningen minskas, de privata företagen omvandlar fasta tjänster till timanställningar, förlänger arbetstiden, sänker jourersättningen eller sänker lönerna.

Det är ett nytt Sverige som växer fram. Där riskkapitalbolag skär guld med täljknivar – eller rättare sagt skär våra skattepengar med guldkniv.
Debattartikeln drar några självklara politiska slutsatser av den utmärkta artikelserie som SvD/e24 har presterat de senaste dagarna.

1. Skattepengar lockar riskkapitaljättar
2. Miljardklipp på skattepengar
3. Blir rika på skattepengar utan att skatta

Till skillnad från merparten av samtida ekonomijournalistik har artikelserien intresserat sig för faktiska förhållanden i ekonomin. Det vill säga exempelvis hur politiska beslut hänger samman med konkreta ekonomiska intressen och hur ekonomiska strukturer påverkar verkligheten i välfärdstjänsteproduktionen.

Artikelserien innehåller uppgifter som journalisten och författaren Kent Werme systematiskt har arbetat med. Rekommenderar varmt ett besök här för såväl mer bredd som djup.

Vinstmöjligheter genom välfärden är och kommer under överskådlig tid att vara en central arena för klasskamp. Nyliberalismen har segrat ihjäl sig. Den enkelspåriga marknadiseringen av samhällslivets alla möjliga delar har fört till underinvestering i fysisk och social infrastruktur och till sjunkande, inte växande tillväxtpotential. Att äta sig in allt djupare in i tidigare uppbyggda och någorlunda fredade områden blir därför livsviktigt från det profitknarkande kapitalets sida. Det kommer väl till uttryck i en av intervjuerna i nämnda SvD-serie:
– Anledningen är bland annat att det finns en given marknad med en given kundmassa, säger Marie Reinius, vd på Svenska Riskkapitalföreningen.

Verksamheterna är heller inte speciellt kapitalintensiva, det behövs inte en stor produktionsapparat. Investeringarna är redan gjorda och det handlar mer om att driva verksamheterna effektivt. Det är riskkapitalbolagen experter på, enligt Marie Reinius.
”Expertisen” i att ”driva verksamheterna” handlar då om att underkasta dem enkla lagar om att pressa tjänsteinnehållet och ännu hellre de anställda. Det är en systematisk tillbakarullning som vi genom att garantera vinsterna med skattemedel alltså betalar för.

När den socialdemokratiska kriskommissionen vågade så mycket som antyda behovet av att se över den egna politiken på detta område, möttes det av brummande brösttoner från kapitalets företrädare, företrädesvis på tidningarnas ledarsidor och inom den av arbetsköparorganisationen finansierade PR-högern inom socialdemokratin. Nervositeten är nu påtaglig sedan Håkan Juholt föreslagits till ny S-ledare. Honom vet man ju inte riktigt var man har i denna fråga – till skillnad från Mona Sahlin.

Det är en bra början.


Läs i sammanhanget Marika Lindgren Åsbrinks polemik mot SvD:s PJ Anders Linder: ”Dina skttepengar”.

Läs gärna också min bokessä från förra året: ”I rovstatens garn”. Den handlar mest om USA, men temat är högst relevant också för denna diskussion.

12 kommentarer:

Anonym sa...

Jag blir sned när jag läser artiklar som denna. I min kommun har de lagt ut tjänster som personliga assistenter till privata vårdgivare. Dessa bolag tjänar multum minst sagt, inte för att de är giriga utan de erhåller samma ersättning per person som den kommunala verksamheten kostar.

Vilken slutsats skall vi då dra eftersom det alldeles oavsett kostar skattebetalarna lika mycket?
Jo,..... det kommunala och statliga är hopplöst ineffektivt och ett vanvettigt slöseri med våra pengar.

Skyll inte på dem som ser möjligheter i det planekonomiska kaoset.

Micke sa...

Skyll inte på dem som ser möjligheter i det planekonomiska kaoset.

----------------

Vilka möjligheter finns det för vilka i ett korporativt system där staten garanterar företagens inkomster?

Kerstin sa...

Jag vet ingenting om Juholt (mer än att han stödjer svenskt deltagande i Afghanistan, som ju är dystert) men det kan ju nästan inte bli värre än det varit inom S, så låtom oss vara optimister - så länge det går. Man har ju inte haft möjlighet att vara det på sådär en 20 år eller så.

Niklas sa...

Anonym 5:36 ... Du verkar ha fallit för osanningen att kommunala företag inte kan gå med vinst. Många kommunala företag går även de med vinst årligen, vinst som sedan återinvesteras i verksamheten. Skillnaden är att privata företag tar ut vinsten så att vi inte får ta del av den.

En annan skillnad är också att de "effektiviserar". Dvs de sliter ut personalen, vilket skapar samhällskostnader. Samhällskostnader som de privata företagen inte själva bär.

Anonym sa...

Trollet "Micke", som vanligt missar du poängen totalt. Konkurrensutsättning medför att priset per välfärdsplats blir kostnadseffektiv.
Bara för att allt är kollektivt utan vinstmotiv,...och att du istället rånas brutalt via skattesedeln vad det än kostar, betyder inte att det ena är bättre än det andra.

Planekonomin är stendöd, har du inte fattat det. 10 personer lallar runt och gör samma jobb som 3-4. Så var det i det gamla öst och vi vet vart det slutade.,..........eller?

Micke sa...

Trollet.....

Du är ett anonymt signatirlöst spammande fascistäckel oavsett om du är det här eller nån annanstans.

Anonym sa...

Om jag vore en sån där egenföretagare som mödosamt tagit risker, lån, byggt upp min verksamhet, betalat skatt, betalat avtalsenliga löner osv - då skulle jag bli SKOGSTOKIG över att en massa söndercurlade "företagare" får politisk draghjälp i varenda ände, ta över verksamhet för en spottstyver, slippa risker, ha samhällsgaranterad omsättning/vinst, OCH smiter från skatten.

Allvarligt talat, brukar man inte hylla entreprenörsanda och kapitalism med argument om att företagaren SKAPAR något? Övervunnit motstånd? Tagit risker? Och för att konkurrens sorterar bort de sämre?

Detta är inte i närheten av era teoretiska drömbilder av vad marknadsekonomin är. Det är ren djävla korruption.

PS. Viktig notering av Ulla Andersson angående löneandelen. Det är exakt samma problematik som i stora delar av den privata tjänstemarknaden. Ingen slump att fusket (skatte-/avtals- mm) är som störst i arbetskraftsintensiva branscher såsom taxi, bygg, frisörer, åkerier mm. DS.

Anonym sa...

Privat = sämre vård i framtiden

De privata sjukhusen drar ofta in på den forskning som görs för att utveckla vården. (En del läkare får ju forska några procent av sin arbetstid. Detta för att göra vården bättre. Det vill ofta inte de privata finansiera. Vinsten går före allt)

Simsalablunder sa...

De kåta av kapitalism skall givetvis se de privata aktörerna för vad de är, dvs underentreprenörer, och som sådana får underentreprenörerna finna sig i att få villkoren dikterade av den som anlitar dem och inte tvärt om.

Aron sa...

esbati far som vanligt med osanning. Enkät på enkät, bland annat en stor genomförd i Stockholms läns landsting visar att de privata alternativen har nöjdare patienter och personal och att dessa har högre lön.

Därtill träffar de fler patienter per investerad skattekrona.

Det enda som återigen bevisas är att marknadsekonomi är överlägset den planekonomi du krampaktigt kramar.

Af Dunkelspel sa...

Är det därför marknadstalibanernas våta dröm USAs privatiserade sjukvård är mer än dubbelt så dyr per person som Sveriges?

Simsalablunder sa...

"Enkät på enkät"

Den var rolig, om än ofrivilligt.

Aron visar att denne inte begriper vad marknadsekonomi är när denne tror att privata alternativ inom vården, finansierade med skattemedel, är exempel på fungerande marknadsekonomi.