Manifestationer mot rasism på årsdagen av Kristallnatten

Från Ung Vänsters hemsida:

Natten den 9 november 1938 inträffade vad som blivit känt som Kristallnatten. Efter att nazisterna i Tyskland gjort sig kvitt alla sina politiska fiender inledde de sitt försök att förinta judarna. De tillfångatog och misshandlade judar, satte synagogor i brand och krossade fönstren till butiker med judiska innehavare.

Ung Vänster ordnar varje år manifestationer till minne av denna tragedi, som en del i vårt arbete mot rasism. Här finns en lista på några av de platser som Ung Vänster är med och anordnar manifestationer eller andra arrangemang. Listan uppdateras kontinuerligt.

Provokationer, högerradikalism och nyttig idioti

Jag har inte velat ge Mohammad Omars och Lasse Wilhelmsons tokerier på Segerls Torg häromdagen mer uppmärksamhet. Deras nya minuter i rampljuset möjliggörs - huvudsakligen av - och tjänar - den växande islamofobin i det politiska och mediala etablissemanget. (Om Qods-dagens förlopp i Iran skrev jag däremot här)

Dock har Knut Lindelöf skrivit en god analys, som är viktig läsning. Läs!

De vågade ta debatten!

Den nynazistiska organisationen Vigrid har i årets norska valrörelse inbjudits att delta i några skoldebatter och framföra nazihets under ordnade former. På Ål gymnasieskola ledde det till att partiet erhöll tio procent av rösterna. En av eleverna säger:

Vigrid sier det de fleste tenker. De har noen rasistiske meninger, men de har mange saklige synspunkter for vårt samfunn, mener hun.

Det var säkert en jättebra debatt om relevanta frågeställningar som ekonomisk politik, rasblandning och Oden. Mer debatt!

Recension av Fløgstad i Dagens Nyheter

Det är dessvärre väldigt ovanligt att norsk och dansk litteratur uppmärksammas i Sverige. Kul därför att Kjartan Fløgstads nya och hett omdebatterade bok Grense Jakobselv får en stor recension, signerad Ola Larsmo, i Dagens Nyheter:

Fløgstads argumentation slår hål på vad som blivit en ny trivialbild av fascismen: man hör ofta slappa formuleringar om hur den skulle ha sitt upphov i de ”breda folklagren”, eller som det i dag kan heta, hos ”män utan eftergymnasial utbildning”, ”råskinn med ölburkar”. Joe Sixpack. Fløgstad menar att de historiska källorna säger något annat: ur hans perspektiv går nazismen att förstå som överklassens motstånd mot demokratiseringen.

Läs hela!

Motstånd som värmer

Den i allmänhet människofientliga och i synnerhet svenskfientliga naziorganisationen Svenska Motståndsrörelsen försökte manifestera och hetsa på torget i Skelleftå idag. 800 personer samlades då till en folklig antirasistisk manifestation – enormt stor i en sådan liten ort – och hindrade dem från att inta torget.

Manifestationen organiserades av paraplyorganisationen ”Norrland mot rasism”, där bland andra lokalgrupper från Ung Vänster och SSU, RFSL Ungdom Nord och Afroungdom Skellefteå ingår.

Kampen mot rasismen måste fortgå på flera plan samtidigt: en grundläggande social kamp mot växande orättvisor, och samtidigt ett beslutsamt bemötande av försöken att normalisera rasistiska uttryck i offentligheten.


Läs också: Jonas Sjöstedt. Anders Svensson skrev igår.

Högerextrem kärnverksamhet

Nazistangreppet mot Mattias Bernhardsson från Rättvisepartiet socialisterna är vidrigt, skrämmande och mycket illavarslande. Det fogar sig in i ett tydligt mönster av högerextrem våldsupptrappning, som utgör en diskant till samhällsutvecklingens allmänna fascistisering.

Jag skrev längre om den här utvecklingen, efter mordbranden riktad mot ett syndkalistpar i december. Läs gärna igen.

[SR][DN][Expressen][AB][AB]
[Svensson][Svensson][Jinge]

Chockerande men logiskt: nazisterna härjar igen

På kort tid har nu organiserade nazister fått genomslag med sin kärnverksamhet; hot, förstörelse och våld. Bortsett från gruppvåldet i samband med demonstrationerna 30:e november, så brände de ner kulturhuset Cyklopen, där det var meningen att Nätverket Mot Rasism skulle ha möte. Och så försökte de alltså häromdagen mörda ett syndikalist-par och deras barn. (Jag har klippt in ett uttalande från SAC om detta, sist i inlägget).

Det blir nästan rutinmässigt att säga detta nu – men det är ju så verkligheten ser ut och rör sig: Den som inte tidigare fattat att det är farligt och snabbt blir farligare, bör göra det nu! Det ska inte behöva vara så att fler faktiskt dödas, för att det ska ”gillas”.

Det som också bör vara uppenbart i det här sammanhanget, är att de nazistiska våldsdåden visserligen är enstaka och extrema brottshandlingar, men att de som fenomen inte kan förstås och inte heller mötas, bortryckta från sin bredare politiska kontext; det samhällsklimat där de göds som bölder för att sporadiskt spricka ut.

Den övergripande politiska utvecklingen – idag i grunden drivet av kapitalets desperata behov och den rumsrena borgerlighetens politiska effektuering av det – krattar manegen för den här typen av våldsdåd.

Dels har det skett genom att rasistiskt och fascistiskt hat sugits väsentligt närmare normalitet och centrum i den politiska diskursen. Dagligt hån och hets mot, i tilltagande grad avhumanisering av, dels invandrare och muslimer dels vänsterfolk och fackligt aktiva, ger också ökad rörelseenergi till galenpannorna långt ute i svanstrakterna. Det är inte en juridisk orsakskedja, det är en politisk sannolikhetshöjare. För att säga det med modern politisk prosa: det skapar bättre förutsättningar.

Detta får också sitt uttryck i den nu länge pågående ”liberala” kortslutningen av nazism och antinazism; en utveckling vars drivkraft och resultat är borgerlighetens historiska tyngdpunktsförskjutning – tillbaka till tiden före andra världskriget och den öppna beredskapen till förbruning; att liera sig med fascistiska strömningar, eller i viss mån skjuta dessa framför sig och kliva i med fräsiga badbrallor. (Om detta. Läs gärna det jag skrev i maj förra året: Två snabba år och slutet på efterkrigstiden).

En konkret effekt är medierapporteringen om nazistiskt våld. I samband med demonstrationer och aktioner har det nu helt övergått till en dramaturgi med två ”extrema” grupper – helt oberoende av hur motsättningarna faktiskt ser ut. Alla som demonstrerar och organiserar sig mot fascister och nazister blir ”extrema” och den politiska verkligheten förvrids till politisk tjänande fiktion.

Det betyder bland annat att den här typen av politiska attentat, som genomförs av högerextremisterna i uppenbart politiska syften, inte behandlas som politiska handlingar i den borgerliga offentligheten. Vid tidigare nazistiska angrepp mot Ung Vänster bara de senaste åren, har rapporteringen till exempel förekommit på ”Stockholm”-sidorna. Ungefär som med allmänna olyckor.

Men det går längre än så. Det är helt uppenbart att politiker och ledarskribenter på högerkanten inte längre förmår fördöma dessa brott som högerextremistiska brott. Den bisarra utgångspunkten att de som har våld, förföljelse och utrotning som centrala delar av sitt politiska förhållningssätt och arbete är att ungefärligt likställa med dem som kämpar mot dem, blir allt mer självklar för borgerligheten. Efter angreppet mot Ung Vänsters antirasistiska konsert i Farsta förra året vägrade borgarna i stadsdelsnämnden att delta i markeringen mot detta. Bland annat för att Ung Vänster skulle vara ”knäppgökar och antidemokrater”, stå för en ”inverterad rasism” och delvis ha ansvaret för att 60 miljoner dog i Sovjet. Så förflyttas ramar. Så sänks trösklar.

Låt mig understryka detta: Där den går att uppbåda är och förblir den allmänhumanistiska, för all del också liberala avskyn mot nazism och fascism ett viktigt stöd i kampen mot denna människofientliga mardröm. Men det är minst lika viktigt att se och inse att tiderna är andra nu. Att de aktiva och tongivande borgerliga aktörerna inte automatiskt kan räknas in i det lägret utan tvärtom vara en mer tongivande del av problemet.

Kanske behöver jag också påpeka att jag inte ser någon anledning att omvärdera mina ståndpunkter när det gäller syndikalisternas fackliga strategi (jag är skeptisk) eller naturligtvis ännu viktigare i sammanhanget, Afa:s våldsromantik och – trots allts – exkluderande och förirrande paranoia (det är fortfarande kontraproduktivt). Och för att vara helt konkret: jag tror faktiskt inte att Salemmarschen är ett särskilt gott valt tillfälle och upplägg för att visa sin avsky.

Dock: Avgörande är att högerextremismen och det fascistiska våldet inte är ett perifert problem, utan ett som kontinuerligt måste förstås och mötas. Den utgör en reell fara för människor av kött och blod. Och den är en mycket mer verklig indikation på den politiska utvecklingen, än månatliga partisympatimätningar. Det kräver organiserad diskussion och handling.
- - - - -
Länkar: [Expressen], [Metro], [Aftonbladet] ... [Petter]
- - - - -
SAC:

1999 mördade nazister syndikalisten Björn Söderberg. Nu har de försökt igen. Två syndikalister från Stockholm – den ene tidigare styrelseledamot i fackföreningen Stockholms LS – och deras snart treåriga dotter tvingades klättra ut från sin balkongen på tredje våningen när nazister satte eld på deras lägenhet.

Fackföreningsmedlemmarna har innan händelsen varit uthängda på den öppet nazistiska sidan Info-14. Nazisterna bakom Info-14 är samma personer som årligen arrangerar en stor nazistmarsch i Salem.

Strax innan klockan 21.00 måndagen 1 december hörde våra medlemmar ett plaskande ljud från hallen.
– Jag såg att någon hällde in en klar vätska genom brevinkastet och förstod på lukten att det var bensin, berättar en av dem. Jag skrek så högt att de inte kan ha undgått att höra: ”vi har barn här inne!”. Bara någon sekund senare tände de på.

I hallen hängde familjens vinterkläder, och det tog bara sekunder innan elden spred sig vidare till köket och vardagsrummet. Att ta sig ut genom ytterdörren var omöjligt.
– Vi fick fira ner vår dotter till grannarna på balkongen under, säger vår medlem. Vi bor högst upp på tredje våningen. Hade vi tappat henne hade hon dött.
Paret klättrade därefter ner samma väg. Bakom dem slukade elden ägodelar, minnen och framtidsplaner.

Våra medlemmar och deras dotter klarade sig mirakulöst utan skador, men det förändrar inte det faktum att någon eller några kallblodigt och överlagt försökte ta deras liv. För sex månader sedan publicerade den öppet nazistiska hemsidan Info-14 namn och bild på våra medlemmar. Polisen arbetar utifrån teorin att dådet var politiskt motiverat, och utfördes av samma gärningsmän som två dagar tidigare brände ner det frihetligt socialistiska kulturhuset Cyklopen i Högdalen. Ärendet rubriceras som mordbrand. Vår medlemmar har i sitt fackliga arbete verkat för antirasism och minskade klassklyftor. För detta skulle de enligt nazisterna straffas med döden.

Nazisterna bakom Info-14 är samma personer som driver organisationen Salemfonden, som den första lördagen i december årligen arrangerar Nordeuropas största nazistmarsch.
– De som arrangerar Salemmarschen är inga ofarliga individer med en lite avvikande åsikt. Det är personer som är ideologiskt övertygade nazister, uppenbarligen kapabla att mörda för sin sak, säger Ola Brunnström från SAC:s Arbetsutskott.

På lördag arrangerar de personer som försökte mörda våra medlemmar en marsch i Stockholmsförorten Salem. SAC uppmanar alla att ansluta sig till Nätverket mot rasisms motdemonstration klockan 12.00.

Låter vi nazisterna stå oemotsagda vet vi aldrig vem de attackerar härnäst.

/ SAC:s Arbetsutskott