onsdag, april 20, 2005
Dagens "vad var det jag sa"
I avdelningen "socialdemokrater som positionerar sig inför kommande systemskifte och hyllas av borgerligheten" presenterar vi idag Berit Rollén. Hon anser att man kan få fler i jobb genom att bunta ihop handikappade, invandrare, ungdomar och förtidspensionärer och ge dem en egen arbetsmarknad, där de ägnar sig åt att städa parker. Bra alternativ till en expansiv ekonomisk politik som skaffar fram robusta åtgärder och kollektivavtalsenliga löner. Färscht och nydanande på något sätt. Lars Leijonborg kallar det "intressant".
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
60 kommentarer:
"Bra alternativ till en expansiv ekonomisk politik som skaffar fram robusta åtgärder och kollektivavtalsenliga löner."
Alternativet (det som rader idag) ar knappast expansiv eller robust. Jag tror att ad-hoc eller lapptacke ar en battre beskrivning. Kollektivavtalsenliga löner har du ju dock ratt i. Det har vi. Go home! som vi sager.
"Hon anser att man kan få fler i jobb genom att bunta ihop handikappade, invandrare, ungdomar och förtidspensionärer och ge dem en egen arbetsmarknad, där de ägnar sig åt att städa parker."
Vad ar det med detta standigt mer elle mindre uppenbara forakt Esbati har mot yrken som stadare eller McDonalds-bitrade?
Ar detta mindre vardiga jobb? Ar det inte folk i denna typ av situation vanstern oftast pastar sig foretrada, undrar hur det gar ihop med det illa dolda foraktet?
Att ha nagot jobb om man ar formogen att arbeta, vad som helst torde alltid vara ett battre alternativ an att sitta hemma pa handerna.
Min personliga erfarenhet av arbetsloshet ar att det ar en synnerligen passiviserande, sjaladodande och sjalvkansledodande situation att vara i.
Nej, jag ar inte fodd med silversked i munnen, och ja, jag har varit arbetslos och haft det ekonomiskt tufft langa perioder aven fast jag inte sympatiserar med vanstern.
Systemskifte. Nu, igen? Var inte det på 80-talet. Peter Antman var väl redaktör för en bok om detta i början av 90-talet? Favorit i repris alltså!
Hur långt till höger kan sossarna gå? Förmodligen hur långt som helst!
Rolléns utspel är inte trad. sossepolitik. Redan vad gäller beredskapsarbetena på 30-talet, var själva grejen att de skulle ha ordentligt betalt.
Påminner mer om östtysk arbetsplikt... Inget fel (ironi) på Östtyskland, men jag gillar den svenska modellen bättre.
"Hur långt till höger kan sossarna gå? Förmodligen hur långt som helst!"
Korrekt, hur langt till hoger ELLER vanster som helst, sa lange som de far behalla makten.. Makten framforallt.
Wille Faler har missat poängen lite. Det är inget fel på att jobba som städare eller McDonalds-biträde. Det är hedervärda yrken. Men då ska de också ha rejäla löner och ett ordentligt kollektivavtal. Vi kan aldrig acceptera att människor ska tvingas utföra jobb för sämre lön och vilkor än kollektivavtalet. Altså inga jävla låtsasjobb med ersättningar på a-kassenivå. Utan riktiga jobb med riktiga löner till alla medborgare. Klassisk arbetarrörelsepolitik helt enkelt.
Pontus säger det uppenbara:
'Expansiv ekonomisk poltik' och 'robusta' egenskaper hos det som följer är oförenliga.
Fast 'Ad-hoc' är en förskönande omskrivning, även 'lapptäcke' är det menar jag.
Fuskbygge, ständigt nya vilseledande manövrar och skapade konflikter och motsättningar (stämmer bättre och) används för att hålla det drabbade folket sysselsatt med att hela tiden själv laga och lappa, kivas inbördes, och själv behöva upptäcka och förstå sammanhangen.
Det är ett recept som har funkat för de härskande i århundraden, ja årtusenden, för att hålla undersåtarna i schack. Inget speciellt nytt med det. Möjligen att det funkar sämre och sämre i en mer och mer globaliserad värld där information och kunskap inte längre är distribuerade privilegier.
Wille F, jag har också noterat det nästan utanpåliggande föraktet för okvalificert arbete, och spec för dem som utför dem. Hos Ali kanske mer öppet än hos många, men det finns tydligt hos hela vänstern. Det finns faktiskt inbyggt i deras syn: De 'låga' klasserna är för obildade, för oförmögna, för inskränkta för att förstå att de är offer som måste ha någon annan, en företrädare för att utkämpa kampen åt dem, och sen när den är vunnen, en överhet som forsätter att vaka över dem, så att de inte ställer nåt ofog med sin sk frigörelse.
Alla (nästan!) inser givetvis att hela resonemanget bygger på en chimär. Bara idén om att en människas klokhet eller värdighet eller behov av förmynderi skulle kunna slås upp i taxeringskalendern är ju absurd i sig.
Peter, du är emot arbetsplikt, och det är lätt att vara. Men är du då samtidigt emot försörjningsplikten som uppstår om folk skall kunna välja mellan att ta arbete mot lön (om än måttlig) och att bara få utbetalningar? Och om du säger 'nej' för att försörjningsplikten är demokratiskt beslutad, hur ställer du dig till ett likadant (demokratiskt) beslut som kräver motprestationer, även ngt konstruerade, för en utbetalning?
Eller är du för försörjningsplikt, men mot arbetsplikt, av den enkla anledningen att du inte ser dig som drabbad av den förra, att de skulle drabba 'dom 'rika'? Du kanske själv är 'försörjd' genom politiska (demokratiska) beslut och tycker att den moraliska frågan och ställningstagandet kommer lite väl nära den egna bekvämligheten och försörjningen.
OBS Detta är inte menat som något nedsättande, det är ingen skam vare sig att arbetslös, politiskt verksam eller försörjd eller att ha sitt värv inom det offentliga. Men folk tenderar att hysa uppfattningar (som de gärna upphöjer till 'fina' principer' men) som dessutom (råkar?) ligga väl i linje med deras egna och ganska kortsiktiga och profana intressen.
Anonym: Johanna har redan påpekat ihåligheten. Men om du nu vurmar för det du säger så finns det inget (absolut inget!) som hindrar dig att betala avtalsenliga löner eller tom mer. Men du får nog vara så snäll att betala ur din egen plånbok, precis som varje (privat) näringsidkare måste göra.
Jag gissar att du inte alls(!) är intresserad av att erbjuda någon anställning (med den egna plånboken som garant). Jag skulle mycket väl kunna tänka mig att du inte förfogar över en egen plånbok ännu, utan lever på bidrag eller andra utbetalningar (Men OBS detta gissar jag bara, det är inget jag vet).
Det är iaf ganska lätt att avfärda människor som är mest generösa med andras pengar, tid, engagemang och energi. Det finns något djupt beklämmande med den inställningen.
Visst är kollektivavtal ett övergrepp på avtalsfriheten. Det är en kartellbildning för att sätta marknadskrafterna ur spel. Och det är ju alldeles utmärkt. Vi vanliga arbetare accepterar inte att sälja oss själva som vore vi vilken vara som helst. Vi är människor och kräver mänskliga vilkor. Därför har vi gått samman och bildat fackföreningar. Skapat karteller som gör att våra liv inte ska vara utelämnade åt marknadskrafternas spel. Vi kommer aldrig acceptera att någon utför arbete till ett lägre pris än kollektivavtalets. Det är hela poängen med det fackliga löftet. Därför är det så jävla beklämmande att se "socialdemokrater" som vill skapa ett b-lag på arbetsmarknaden som i förlängningen kommer pressa ner våra löner. Det enda man kan säga om det är: fy fan!
Fackföreningar är inget ont i sig, Anonym! De är inte ens ett övergrepp. Övergreppen uppstår om facket kräver att få företräda även icke-medlemmar, eller kräver att arbetsgivare inte får anställa ickemedlemar.
Som jag skrev i en annan post. Det känns som om engagemanget för fackliga privilegier mest är sprunget ur värnandet om just de egna privilegierna.
Värnandet om det sk 'B-laget' ger jag inte ett dyft för. Lika lite som den påstådda 'solidariteten'. Eller som någon so kärnfullt sammanfattade vad som egentligen menas:
'Go home!'
Underförstått: Ni skall inte komma hit och ta våra svartjobb ifrån oss!
Jag har ingen synpunkt på arbetares nationalitet, etnicitet, musiksmak eller sexuella preferenser. Det enda jag kräver är att ingen någonsin arbetar för lägre lön eller sämre vilkor än vad kollektivavtalet slår fast. Om vi tar bygget i Vaxholm som exempel så var det ju ingen som tvingade det lettiska företaget att dra sig ur. De hade kunnat teckna ett svenskt kollektivavtal och ge sina arbetare samma vilkor som svenska byggjobbare. Då hade blockaden hävts och allt varit frid och fröjd. Det var företagets val att lämna bygget. Rätten att få betala skamlöner var tydligen det viktigaste för dem.
Det är ganska högtravande krav du ställer på i stort sett hela världen, Anonym. Nämligen att alla fogar sig i diktat från svenska LO. Men du skriver iaf tydligt vad det handlar om: 'Rätten' att få genomdriva 'avtal' med bara den ene partens gottfinnande. (Upplysningsvis finns det bättre och mindre missvisande ord (än 'avtal') som beskriver denna typ av metoder). Men du säger ju själv att det är just det som är poängen. Tvångsmetoderna.
Ang Vaxholm är du dåligt informerad om de faktiska omständigheterna. Angående kollektivavtal och deras positiva sidor, och historiken är du också historiskt okunnig. Angående hur ett samhälle fungerar, och varför, är du sannolikt också i stort sett okunnig. Du verkar tro att det är ett slags krig som skall utkämpas mellan 'dom goda' och 'motståndarna'. Kännas lite omoget så här på 2000-talet. Så jag lägger ner informationsservicen till dig nu. End of story!
Det där med kollektivavtal och facklig organisering verkar vara en knepig sak för dagens liberaler. Jag kan berätte en liten historia om hur det gick till när arbetarrörelsen formerades i min hemygd Pajala.
Året var 1932 (ja, det tog några år för arbetarrörelsen att nå ut till de norrbottniska skogsbygderna) och i Pajala kommun pågick omfattande vägarbeten. Det var det industriella samhällets allt större behov av skogsråvara som nödvändiggjorde anläggandet av ett omfattande skogsvägnät.
1932 fanns ännu ingen organiserad arbetarrörelse i Pajala. Skogsbolagen kunde diktera vilkoren lite som de ville. Vilket var precis vad de gjorde vid vägarbetena i Pajalas skogar. Det gick till så att arbeten auktionerades ut. Innan ett arbete drogs igång så fick de arbetssökande stå i en stor grupp och ropa ut sina lönekrav. Den som bjöd lägst fick jobbet.
Situationen för arbetarna blev till slut ohållbar. Svälten och nöden var stor och till slut så gick arbetarna samman, influerade av den redan då starka arbetarrörelsen i gruvorterna Kiruna och Malmberget, och strejkade. Deras krav var att alla vägarbetare skulle få samma lön och att det förhatliga auktionssystemet skulle avskaffas.
Arbetarna gav varandra ett löfte. Att ingen skulle arbeta för lägre lön än den de kommit överens om. Solidariteten var dock inte total. Det fanns strejkbrytare, naturligtvis pressade av fattigdom, som fortsatte arbeta ändå. Dock så var de, tack vare den starka presen från den nybildade fackavdelningen, förhållandevis få.
Strejken varade i flera månader men till slut blev skogsbolaget tvingat att ge upp. Vägarbetarna i Pajala fick sitt första kollektivavtal. Auktionssystemet var äntligen borta.
Om vi nu börjar tillåta utländska företag verka i Sverige med löner och vilkor som är sämre än våra kollektivavtal så är vi ju tillbaka i den situation som rådde i Pajala innan strejken 1932. Den som kräver lägst lön får jobbet.
Vi vanliga arbetare förstår det och vi vet vad det skulle innebära för oss. Det är därför vi, genom våra fackliga organisationer, försvarar kollektivavtalen och det fackliga löftet till varje pris.
Det fackliga löftet är lika aktuellt idag som det var 1932. Men det kan vi kanske inte begära att våra arma trasborgare av idag ska kunna förstå...
Jonas N
Jag är för full sysselsättning och för att offentliga sektorn tar hand om det. Det jag har emot systemet Rollén tar upp är att folk får för "taskigt pröjs" för att sno ett par rader från Thorstein Bergman. Precis som a-laget i Karl-Marx-Stadt bara fick till sin öl och en enkel bostad.
För katten, plöj ner sparandeöverskottet som är reellt (se AMF:s jätteutdelning) i OK löner för folk som idag är långtidarbetslösa. Så kommer konsumtionen igång, sparandeöverskott är inget värde i sig!
Om vi skall bli privata kan jag tala om att jag är helt beroende av det offentliga. Nu är jag pappaledig och annars jobbar jag i offentligt finansierad verksamhet. (Dock i en vinstdrivande privat friskola - på gymnasienivå).
Och du Jonas N?
Simon F, jag har svårt att tro att du själv var med om dessa aktioner och auktioner. Du borde vara närmare 90 idag isf :-) Jag skulle vilja höra samma story från fler än från någon som fått den till livs via vandringssägen och som kallar liberala för 'trasborgare' :-)
Men i grunden beskriver du något sunt, att folk med gemensamma intressen sluter sig samman för att kunna sätta mer kraft bakom sina argument och önskemål, och bli en mer jämbördig part vid förhanlingar. Dessutom gillar ju de allra flesta stora arbetsgivarna både kollektivavtal och att de kan göra överenskommelser med ett enda fackförbund. Numera funkar det ju som länehämmande i framgångsrikare sektorer.
Men att hålla fast vid spec. norrländska byggarbetares privilegier är väl vad det handlar om i första hand. Att slippa konkurrens. Att ingen (eller iaf inte många) vill betala för deras jobb (vitt) visar på två saker: För liten efterfrågan, och fel prissättning (dessa går hand i hand). Man kan ju givetvis blunda hårt och ropa 'Go home' eller vad man nu ropar. Men inte uppstår där fler jobb, eller mer tillväxt eller bättre villkor. Det är heller inte det det handlar om. Det handlar om att slippa anpassa sig till att världen förändras (bekvämlighet är nämligen en universell och mänsklig egenskap, inget att skämmas för)
Anonymous: "Därför har vi gått samman och bildat fackföreningar. Skapat karteller som gör att våra liv inte ska vara utelämnade åt marknadskrafternas spel."
Problemet ar bara att det blir minsta gemensamma namnare: duktiga far mindre betalt an vad de kunde fa.
Allt medan manniskor med lagre formaga eller en historia av problem och sjukdom (aven om det ar bakom dem) blir helt utestangda fran arbetsmarknaden.
Varfor skulle en arbetsgivare ta risken och anstalla nagon med tveksamma referenser och/eller en historia av sjukdom, nar de oftast kan anstalla nagon som atminstonne ar medelgod och har bevisligt god halsa?
Oavsett hur man satter ut "marknadskrafternas spel" sa kommer foretag aldrig att anstalla fler an de behover av ren sympati.
Tvingande kollektivavtal ar inget annat an ett effektivt satt att stanga ute de svagaste helt fran arbetsmarknaden.
Vill folk organisera sig i fack, fine, men samma sekund som de borjar tvangsansluta manniskor sa sparkar man nedat.
Peter B, lustigt. Idag gick jag för första gången in på din blog. Måste säga att jag gillade en hel del där. Men jag kunde inte lämna kommentar. Det får bli här istället. Bra jobbat! Spec Ahlmark skrev du insiktsfullt om.
Sparöverskott? Det är enskilda pensionssparares medel du pratar om. Jag är väldigt nycket emot att rekvirera andra människors egendom på godtyckliga grunder. Det får nästan alltid motsatt effekt. Snor 'du' sparade pengar, slutar folk att spara. (Så är det ju redan nu, folk har för lite sparat och blir beroende av politik och bidrag) Och jo: Värnandet om andras egendom och äganderätt har ett stort (MYCKET STORT!) värde i sig. Raserar du det går det utför snabbt!
Och Karl Marx Stadt heter dessbättre Chemniz igen! Men jag håller med dig DDR var på inga sätt en förebild. Men även du kanske minns hur sossarna vänslades med Honecker Ceaucescu mfl på den tiden. Inga direkt behavliga associationer där!
Jag frågade egentligen om din syn på arbets- kontra försörjningsplikt och dessutom för motiven till den (ev) assymetrin som jag trodde du skulle komma fram till.
Full sysselsättning? Jag skulle tex inte ha något emot fler arbesgivare och -platser än där finns sökande. Det skulle vara bra för både lönesättningen, för skatterna, för landet som helhet och för alla som vänstern säger sig vurma för (dock inte snyltarna, småbrottsliga, svarjobbare och bidragsfuskarna, men dem räknar man inte up, fast SAP räknar förståss hem dem som väljare ;-)
Jag? Jag är väl också beroende av det offentliga. Mitt pensionssparande tex får jag ju inte förfoga över själv, sjukvården kan jag bara hoppas fungerar när jag väl kommer att behöva den, inte så många andra val heller där jag inte är beroende av vad politiker har 'bestämt'. Men jag jobbar på mitt oberoende. Och under tiden jobbar jag mot lön ... ssb alltså!
Jag älskar hur liberalerna som läser den här bloggen tror att man inte märker att de förolämpar någon bara för att de lägger till ett käckt litet ";-)" efteråt. Ska ni göra något så meningslöst som att sitta och leka ekonomisk besserwisser på någons blog, gör det ordentligt, för fan, istället för att behandla alla som inte håller med er som idioter, för det är ett problem ni alla verkar lida av.
Vad bra att du ser något positivt i detta, Gabriel. Men vad 'liberalerna' tror bör du någ fråga dem om, och då varje 'liberal' enskilt. Du kan ju också gissa, men då blir det just en gissning.
Eknominsik besserwisser? (Ali har ju läst på Handels, han har alla svaren på varför ekonomer borde förses med tvångströja och munkorg i samhällsdebatten)
Men vad skall liberala göra ordentligt? Förolämpa dem som inte håller med? Varför det? Det brukar svarare vara vänsterns signum. Inget jag direkt ser som värt att ta efter. Och om du frågar så anser jag att snyltare och fuskare inte förtjänar lika mycket respekt som hederliga skötsamma arbetande människor.
Man skulle kunna säga att jag inte tycker de är lika mycket värda!
Har du ett problem med det?
;-)
Gabriel har på sätt och vis rätt. På den här blocken behandlas alla som inte håller med som "missförstående".
Både liberaler och socialister ägnar sig mer åt det just här än någonannastans. I vanliga fall brukar ju regeringssympatisörerna ha ensamrätt på att bedöma vem som "missförstår".
Jonas N.
ssb? Stockholms stadsbibliotek?!!!
ssb = Som sig bör .... *smile* annars hade det väl varit lite för roligt!
Varför tog du upp Chemniz förresten?
Angående sparöverskott. Tycker det är bestickande med de 25 000 (i genomsnitt) i utdelning till alla AMF-sparare.
Dessa pengar kunde göra mer nytta i offentlig sektor. Reduktioner där adelns förläningar drogs in till kronan har ju inträffat historiskt i Sverige (i slutet av 1600-talet). Visst skulle man kunna dra in privat sparandeöverskott till statskassan.
Dock får man inte glömma individens rättigheter. Sparandeöverskottet måste kommas åt med andra medel, som respekterar den enskilde!
Sparmedel bör 'kommas åt' med andra medel .. som respekterar av de enskilda
Bingo! Jag hoppas att du inser att det du beskriver har ett väl inarbetat namn:
Det kallas ..... HANDEL!
Äganderätten gör mest nytta om den lämnas intakt, faktiskt så är det det enda sättet den kan existera på. Alla (eventuella, även 'demokratiska') undantag visar ju på att den de facto inte finns, men att man lotsas som om den funnits (för det mesta)
Jonas N
Chemnitz /Karl Marx-Stadt. Bara som ett bra exempel på en Östtysk stad. Roligare att skriva än Östtysk... Mer precist.
OK. Jag respekterar din integritet vad gäller jobbandet. Vore dock kul att veta om du är offentliganställd eller privatanställd!
Kul du gillade Ahlmark-juttun!
Just det. Handel är ett sätt att komma åt sparandet. Men då måste folk ha pengar att handla för!
Jag är för äganderätt, men inte för helt oinskränkt privat sådan. Rätten för den folkvalda regeringen att ta ut skatter tycker jag t.ex. skall finnas kvar.
Peter B. Jag skulle kunna tänka mig ett annat sätt, nämligen att erbjuda någonting som motprestation mot pengar, dvs arbete. Det var det jag syftade på. Förvisso, varor går också bra, det är större startsträcka och kaptialinsats som krävs oftast. Men idén är alltså att erbjuda de besuttna något de hellre vill ha än sina lusiga pengar. Jag skulle kunna tänka mig att många (med pengar idag) skulle vilja ha mer tid. Dessvärre är den typen av avlastning, tjänstesektor nästan helt stängd för folk som vill erbjuda arbete. Jo, svart går det förståss, men de allra flesta vill dock inte detta. Den sk pigdebatten köper jag inte alls. Det är sedvanliga rödridåer från de 'styrande'. Inte heller deras snack om att att det handlar om försäkrningsskydd för de arbetande köper jag. Det utgör bara en bråkdel. Skälet till de extrema skattekilarna är dels att man gillar pengarna helt enkelt, och att man därigenom får ett maktmedel så att allt arbete som sköts officiellt i Sverige måste gå 'via staten'. Tänk om folk skulle börja bedriva handel inbördes och märka hur mycket bättre man kan komma överens, och hur mycket man kan vinna på samarbete och arbetsdelning. Nej hellre 20-25% utanför arbetsmarknaden än att öppna den fördämningen ... (vilket ändå kommer att ske, fast bara senare och med större kraft, dessvärre även med negativa effekter).
Fördämningen har redan brustit vad gäller alkoholmonopolet, det håller på att ge sig när det gäller andra varor och även tjänster.
Jo, Peter, fast detta får du inte föra vidare: Jag jobbar för en utländsk makts underrättelsetjänst (dvs offentligt) och min uppgift är att underminera de naiva godtrogna svenskarnas tillit till kollektivistiska lösningar, den 'goda staten', socialdeomkraternas välvilja och duglighet, konsensuskramandet, den moraliska högfärden mm.
Varför vi gör detta kan jag inte avslöja, men det finns ett specifikt mål och syfte!
Det är ett långsiktigt arbete som pågår på många fronter. Men håll med om att vi lyckades bra med SSUs medlemsregister (många fler är implicerade, vi visste ju inte då vilka som skulle bli statsråd 20 år senare) Systembolaget var nästan för tacksamt att sikta in sig på, fast Ola Rask hade vi inget med att göra (vad jag vet iaf). Sigvard Marjasin däremot tog emot dyra vin-rariteter direkt från oss mot sönderklippta kvitton och mot att han lät länsarbetsnämnden stå för renoverandet av den egna sommarstugan. Även Sölve Conradsson var på vår lista till en början. Men vi tog handen från honom när vi tyckte han började gå till överdrift. Han fortsatte sedan på eget bevåg och alla vet ju hur det slutade (men få trodde på vad han sa i rätten om oss, dessbättre). Flera av de stiftelser inom vilka du har sett olika s- och LO-skandaler utgjorde inget annat än lockbete/pengar som avsattes för att locka ut gamarna snabbare. Mona Sahlins vurm för toblerone och blöjor kom ut för tidigt, hon skulle ha blivit statsminister först var det tänkt. Hade liksom haft större effekt förstår du. Rosengren litade vi aldrig på så han är nog hyfsat 'ren'. Ringholm förstod nog aldrig att han var i vårt garn, han traskade vidare utan att något fastnade på honom. Det finns ett antal kvar som du inte känner till, men det får du se i sinom tid. Jag kan avslöja att Göran Pompös själv sitter där, men du skall veta att det är en hal jävel, jag tror att han har börjat fatta misstankar och vidtagit motåtgärder. Men du kan iaf fråga dig var han hade gömt alla medel som han skaffade gård för, inte deklarerade han dem inte. Det är f.ö. så vi har snärjt dom flesta, deras hemliga konton i andra jurisdiktioner. Tror du de gör av med sina feta ? De både bor, äter, reser och festar ju 'gratis'. Tyvärr tappar vi lite kontroll där ibland, pga banksekretessen i Luxembourg mm. Vi får förlita oss till att de tror att de är säkra och inte flyttar pengarna vidare.
Men som sagt, inte ett ord till någon. Jag tom föreslår att denna post förstör sig själv direkt efter att den har blivit läst!
Jag vill bara för forms sak meddela att jag har skrivit under denna post. Inte den ovanför.
Jonas N.
Oj då, det var katten. Anonym offentliganställd alltså! Ingen sifferbeteckning? 003?
Peter, du blandar nog ihop mig med posten ovanför :-) Jag borde ha skrivit 'signerat' inte 'skrivit under' eftersom ju namnet hamnar högst! Därav kanske förvirringen!
Må väl, nu är det kväll för mig!
oroväckande:
Och om du frågar så anser jag att snyltare och fuskare inte förtjänar lika mycket respekt som hederliga skötsamma arbetande människor.
Man skulle kunna säga att jag inte tycker de är lika mycket värda!
(sagt av jonas n)
människorslikavärde?
liberal?
Precis, Steven. I mina ögon är brottslingar inte värda lika mycket som hederliga skötsamma människor.
Jag tycket tom att grova brottslingar bör spärras in, dvs frihetsberövas (efter lagprövning givetvis)
Har du ett problem med det?
:-)
Ärligt talat, dessa liberaler. Vart finns ni i verkligheten? Jag stöter bara på er på internet...
Det finns en skillnad mellan olika yrken. Den som är välutbildad och grön och har svårt att få jobb kanske inte ser det som en katastrof att erbjuda sig att jobba för 25000 i stället för 30000? Däremot blir det annorlunda för en hotellreceptionist att jobba för 8000 istället för 14 000 (före skatt). Varför? För att man har mindre pengar kvar, helt enkelt!
Det finns problem på svensk arbetsmarknad i dag, vi har tillexempel för få läkare. Det gör att en nyexaminerad läkare kan tacka nej till en lön på 55000!
Angående Simons exempel- riktigt lika desperata är folk inte i dag, men med en borgerlig 65% a-kassa och med massa balter (eller andra) som jobbar för slavlöner så kommer våra löner att rasa ner till en nivå som inte går att leva på om man inte jobbar dubbelt eller bor typ gratis. Redan idag är det kärvt för alla oss som jobbar inom den kvinnodominerade tjänstesektorn.
Det finns en anledning till att tjänstemannafacken är mindre brydda när det gäller att slå vakt om lägstalönen i avtalet. De tror sig inte behöva det. När det gäller t.ex. Vårdförbundet så hoppas jag att de drabbas av en baksmälla när det inte längre är en lika stor efterfrågan på deras medlemmar. Så länge det finns fler arbeten än arbetare så är behovet av gemensam linje arbetare emellan liten, det är när det vänder behovet finns.
Hotellreceptionist, Umeå
Medlem i Hotell & Restauranganställdas förbund
Walle ... du sätter ju egentligen fingret på den centrala punkten:
Det finns får få som vill köpa andras arbete för egna pengar, dvs för få arbetsgivare (du säger iofs)arbetsplatser)
Har du funderat på varför det är så då?
Har det inte slagit dig att 'dom styrnade' har talat illa om arbetsgivare och jagat företagare med regler, myndigheter, skatter och pålagor och dessutom retorik och offentlig 'mobbibng'?
Och du undrar varför så få vill starta oc hdriva företag, och ännu färre vill anställa folk?
Think again!
jag har inte ett utvecklat problem med att en anonym person inte betraktar en kriminell persons liv som lika värdefullt som en icke kriminell, men för diskussionens skull och för den snäva potential till opinionsbildning som finns i den måste jag ändå visa skarp upprördhet och motstånd mot din inställning, jonas. för mig är alla människor lika mycket värda, även om jag inte gillar en del individer, även om vissa tvingas gå en kriminell bana eller lever utan fucking talförmåga. stort va?
Steven, för formens skull: Jag har inte talat om människors liv! Jag pratar om hur jag värderar personer. Det låter storsint av dig när du vill ge alla lika värde, men du säger emot dig själv tycker jag. Du värderar människor olika, dvs du ger dem olika värde. Det du anför:
"allamänniskorslikavärde"
är eg en ganska uttjatad floskel (som har en meningsfull, men nästan alltid bortglömd ursprunglig innebörd, se nedan)
Floskeln anväds (bla) i olika politiska sammanhang för att legitimera allsköns politiska (fördelnings-) åtgärder, och inte sällan i debatten för att peka finger på andra när dessa inte jublar åt diverse projet .... lika mycket värda .. i glesbygden .. eller med småbarn ... eller pga bakgrund .. etnicitet .. osv .. ja du vet.
Det som egentligen menas är att:
Mäniskovärdet är okränkbart. Dvs man skall behandla, behandlas, bemötas som människa oavsett .... (...vad det nu är).. och det innebär att man som människa är ansvarig för sina handlingar ... (och inte att ens bakggrund är det, märk väl!)
Det är något helt annat än 'allas lika värde'. Det betyder tex att lagarna är lika för alla människor, och att tex en brottsling blir dömd för brottet han begick, inte för rasen eller annat han tillhör.
F.ö. begreppet värde är helt innehållslöst utan att där finns en individ, en kännande tänkande varelse som ger värde, dvs värderar. Värde beskriver alltså en relation mellan (åtminståne en) tänkande kännande person(er). Och iom det kan värdet bli väldigt olika när olika individer bedömer en och samma person eller föremål.
Slutligen, för att punktera din något tillspetasde insinuation:
Om vi utgår från att ingen av oss anser sig ha rätten att värdera en andra människors 'liv' olika (dvs inte dödsstraff och mord/dråp är fel/dåligt) kan vi fokusera på det lite mer substantiella här.
Om du anser att brott skall rendera i påföljd, och att allvarligare brott skall ge allvarligare påföljd måste du ju gjort ställningstagandet att människors frihet inte är lika mycket värd, olika individer elleman. Eller hur? (F.ö. så finns det ytterst få människor som tvingas (!) till brottsliga karriärer, kom ihåg det!)
Vidare om du anser att olika arbeten (tid/ansvar) får rendera i olika lön anser du att alla människor inte är värda lika mycket pengar. Osv, du kommer säkert på fler exempel själv!
Så nu hoppas jag att du inte är lika upprörd längre eller känner lika skarp upprördhet längre. Det är ju trots allt helg snart.
Men håll med om att det finns ett stort värde i att veta vad det är man egentligen menar, speciellt om man vill debattera ärligt.
Jonas -- Jag tror att du satte huvudet pa spiken dar. Du visar exakt vad som avses med manniskors likavarde. Floskelversionen som steven avser ar endast en stor logn. Varde ar inte objektivt utan endast skapad i perspektiv av en relation av nagot slag. Och, for att citera en ratt rolig lat om Jan Myrdal, karleken ar inte osentimental.
Det jag forsoker saga ar att konfontrerade med en situation sa kommer vara olika varderingar av manniskor att komma fram (aven nar det galler manniskors liv). Hur garna vi an vill forneka det sa hade vi i en situation prioriterat olika manniskor olika. Dar hade var vardeuppfattning avslojat sig.
Nu kommer vi vanligtvis inte att bli konfronterade med sa grova situationer att varderingen blir uppenbar. Men som tankeexperiment sa fungerar det och var implicita vardering ar nog mycket klar. Lite introspektion (och mindre politisk korrekthet) torde nog gora susen, steven.
Tack för ryggdunken, Pontus. Det ligger mycket i det du säger också. Extrema (tillspetsade) situationer definerar ställningstaganden tydligare. Sånt brukar filosofer gärna ågna sig åt. Men dessa har sällan bäring på det praktiska livet, eller ens lagstiftningen mm.
Jag tycker att problemen är tillräckligt stora med att vi inte har 'alla lika mycket värda' inför lagen i Sverige. Exemplen är otaliga, men de döljs skickligt bakom en massa PK-flum, dravel, rökridåer, och .. ja ... ren oärlighet.
Förresten studsade jag till tidigare idag och undrade om du syftade på mig med 'hangarounds' mm. Hoppas inte det.
Vi ar nog bada "hangarounds" i ordets ratta betydelse. Jag anser dock inte att vi ar de hangarounds som skapar en uppiskad lynchstamning. For tusan, vi hanger ju pa Alis blogg for att dissa honom och hans forvirrade varldsaskadning. Det ar ju raka motsatsen till vad jag pratade om.
Det ar intressant med det har 'lika infor lagen'. I USA sa anvander juristforskarna nagot som kalls 'jurismetrics' (=ekonometri applicerat pa juridisk data) pa ett valdigt intressant satt. De kan exempelvis kora regressioner (probit eller ngt liknande) pa domutfall med forklarande variabler sasom ras, kon etc. hos den atalade. Resultaten ar skrammande. I europa generellt ar dessa metoder inte sarskilt populara. 'Vi' arbetar inom ett annat paradigm sager de (ett mjukare fluffparadigm, for med statistik, det vet vi, kan man ju bevisa allt).
Det ar forjavla trakigt att relativismen vinner landmarker pa vetenskapen och upplysningens bekostnad.
Än en gång ser man en gammal och väl beprövad taktik från Jonas N då han besvarade ett annonymt inlägg på detta sätt:
"Jag skulle mycket väl kunna tänka mig att du inte förfogar över en egen plånbok ännu, utan lever på bidrag eller andra utbetalningar (Men OBS detta gissar jag bara, det är inget jag vet)."
Hur i helskotta tänker du egentligen Jonas N? Vad ger dig rätten att komma med sådana påståenden om folk som du inte vet något om?
Exakt samma sak anklagade du mig för utan att veta någonting om mig. Jag har efter detta förklarat för dig att jag jobbar och studerar samtidigt, min fru heltidsarbetar. För att kunna hinna med mina studier samt min fru och dotter så kan jag inte jobba mer än 75 %. Då jag inte arbetar full tid måste vi snåla endel för att klara oss. Vi får inga bidrag förutom barnbidraget och jag har aldrig varit arbetslös och aldrig fått andra bidrag än studiemedel. Utan att veta något om detta så anklagade du mig för att snylta på systemet och nu anklagar du den annonyma skribenten för samma sak. Och vad är anledning till att du anklagar mig och andra för sådana saker, jo för att vi åsiktsmässigt står till vänster! Detta är enda anledningen! Fy fan säger jag bara!
Vad gör du själv egentligen? Jag har svårt att se hur en arbetande människa kan ha så mycket tid över att skriva på diverse bloggar som du har. Då du gör det till en regel att grundlöst anklaga åsiktsmotståndare för allt möjligt så tycker jag faktiskt det finns fog för att ifrågasätta vad du sysslar med och vad som gör dig så mycket bättre att du har rätt att anklaga folk hur som helst.
Tja, det är väl bara att läsa innantill Tobias. Fast det gäller ju dessutom att förstå det skrivna ordet. (Och i ditt fall, dessutom ha det kvar om man inte minns, eller förstod 1:a gången ;-)
Men svaret på din fråga har två delar:
1) Dels har jag observerat att vänsterfolk generellt är väldigt mycket mer generösa med andras medel, tid, engagemang, energi, risktagande etc, än när det gäller de motsv. egna. (Man skulle kunna tänka sig de sedvanliga motiven för detta: girighet, lättja och avund. Men det är spekulation)
2) Del två är en konsekvens av 1). Jag kan tänka mig att en anonym som gärna vill spendera andras pengar resonerar enligt 1). Det var vad jag skrev, om min fundering. Och desssutom skrev jag, för alla som fattar lite långsamt, att jag inte vet, utan spekulerar.
Vidare: jag vet redan om din situation. Varför tar du upp den igen? Att du inte har det så fett gör ju också att pkt 1) är tillämpbar, det är inte du själv som drabbas av alla dian 'fina' planer. Att du inte alltid förstår så blixtsnabbt har jag också noterat. Men hade du inte raderat alla mina inlägg på din blogg hade du (fortf!) kunnat läsa dig till att att jag både bejakat dina ambitioner, och uppmuntrat dem, samt att jag bett om ursäkt för nån onödigt magsur kommentar om bidragen.
Vart kommer allt ditt sura gnäll ifrån plötsligt? Har du skrivit anonymt och blivit trampad på tårna? Igen? Av mig? Har du varit på krogen ikväll och blivit lite extra känslosam? What's the matter with you?
Sen är det en sak som är slående. Ali (förståss) och en hel del som är på den sidan av skalan, skriver inlägg som inte är något annat än djupt kränkande (skulle man ta dem ordagrant) för dem som tror på mer liberala idéer och på människor mer än på stora system och lagdirektiv. Det skräds inte med orden direkt, och det är inte precis smickrande adjektiv eller omdömen som flängs iväg ...
Och så kommer du här och går i taket (!) över att jag 'kan tänka mig' att nån av de surare gnällspikarna 'inte är bland dem som står för notan' (som han vill ta upp). Jag tom skriver uttryckligen att jag bara 'gissar' detta?
Och inte nog med det, du menar tom att den av dig upplevda ohövligheten (från min sida) bara beror på din/er vänsterståndpunkt?
Vart är ditt sinne för proportioner? Think again!
Är du helt oförmögen i att anbringa lite perspektiv?
Är det enda du klarar av att hantera beröm och medhåll? Är det bara de som skriver för liberala värderingar som skall vara artiga och extremt korrekta och försiktiga i sina formuleringar?
Om du har lite distans ser du ju dessuom att jag (och andra kloka frihetliga tänkare) både är artigare och formulerar oss mer precist.
Men det är lite deja-vu över hela resonemangt, eller hur? Andra skall leva upp till väldigt högt ställda mål, som dock du är angelägen om att formulera. Och de skall dessutom vara storsinta och inte kräva reciprocitet av dig, eftersom du ju har det så knapert och också har det svårare med argument, logik och med stringens och klargörande principer ...
Ja, Tjena! Men visst jag försöker ju ....
Jonas N!
Först och främst vill jag bara säga att jag aldrig skriver annonymt, tvärtom är jag rätt tydlig med vem jag är, vad jag har sysslat med i mitt liv samt var jag står politiskt. Detta gör jag för att jag står för det jag säger och jag tycker att det är skumt med folk som försöker dölja vem de är och vad de sysslar med (ja, du kan läsa in dig själv bland dem jag tycker är skumma då du aldrig någonsin yppar något om vad du sysslar med eller hur gammal du är även fast du ofta klankar ner på andras kompetens och/eller ålder).
Jag är övertygad om att det finns många frihetliga tänkare som både är artigare och formulerar sig mer precist än många av dem som skriver på denna blogg. Att du skulle vara artig och/eller uttrycka dig precist är dock inte annat än ett stort skämt.
Var skulle din artighet vara? Du gör ju knappt annat än att uttrycka dig nedsättande om andra. Hela detta ditt sista inlägg visar ju på hur du går till väga då du har hunnit med att ifrågasätta min läsförståelse, min intelligens och avsikter. Allt i ett enda inlägg. Hade det bara varit gentemot mig du uttryckte dig på detta sätt hade det väl varit okej, alla människor tål helt enkelt inte varandra, men så är det inte, du gör precis likadant mot väldigt många andra.
Var skulle ditt precisa sätt att uttrycka dig finnas? Kanske på andra sidor än denna? Det jag ser när jag läser det du skriver är förvrängningar, förolämpningar och personangrepp som är blandat med normal högerretorik. Dessutom skriver du rätt ointressanta inlägg som ständigt återupprepar sig och som dessutom är alldeles för långa. Ett råd! Skriv lite kortare och mer koncist så kanske folk orkar läsa hela dina inlägg. Jag brukar faktiskt ofta sluta läsa just dina inlägg då jag kommit halvvägs och ser att det är allt för långt kvar, så känner jag sällan då jag läser vad andra skrivit. Detta var ett gott råd från mig till dig!
Slutligen några frågor. Om du nu tror att vänsterfolk är på ett visst sätt generellt, varför går du då in och spekulerar om enskillda individer som du inte vet något om och anklagar dem för olika saker? Tror du att anklagelser blir mer okej bara för att man säger "fast det vet jag ju förstås inte säkert, jag spekulerar ju bara"? Varför undviker du hela tiden att berätta vad du sysslar/arbetar med?
Tobias, jag tycker inte du är speciellt hövlig, tvärtom faktiskt, och jag är inte speciellt intresserad av att förklara samma saker om och om igen för dig. Du verkar varken vilja eller ha förmågan att anbringa lite perspektiv på de frågorna som debatteras eller med vilka extremt olika måttstockar du vill mäta ditt (mfl) resp. andras (exvis mitt) beteende (eller för den del korrekthet, saklighet eller koncishet)
Egentligen förstår jag inte ens varför du 'debatterar' med mig. Du har försökt förut, och hamnade i precis samma magsurt gnälliga 'förorättad skolpojke'-roll då.
Fast det är ytterligare en sak jag har noterat hos många vänstertyckare:
Dom talar i ofta egen sak (se pkt 1 innan) men vill inte riktigt vidgå detta eller kan stå för att det är en egen önkan de framför (precis som om personlig hållning och/eller egenintresse skulle vara nåt skämmigt).
Istället säger de då att de egentligen talar för alla andra som de menar inte kan formulera sin intressen lika bra, ´dem som de egentligen vurmar för , det är för dem, de andra/utsatta/underpriviligierade/etc de för sina korståg (men inte sig själva).
Även när de får mothugg i debatten spelar de sen indignerade å de 'utsattas' vägnar och vill få det till en kamp mot dessa snarare än att själva stå upp och argumentera för sin egen sak, dvs den hållning de företräder. (Möjligen kan man hävda att det är skicklig retorik, det funkar ju i viss mån)
(Detta har jag sett otaliga ggr i olika skepnader osv, hur ofta har ni inte hört om 'dom svagaste, dom sämst ställda ...' osv, men exemplen är många fler och ofta även mer subtila)
Men Tobias, här gör du exakt samma sak (om en pyttesak förvisso, men what's new?):
Helt uppenbart är det du som sårad, känner dig känslomässigt förorättad av mig. Det är mig och mina skriverier du är upprörd över. Men ändå måste du skriva dina långa och nedvärderande personbeskrivningar om mig, under förevändningen att det är för 'andra' som du är så indignerad.
(Att du dessutom tycker att dina egna tirader är helt acceptabla sedda i samma ljus gör ju saken bara ännu lustigare, och bekräftar en annan av mina observationer, den om olika måttstockar)
Att du sen
1) inte förstår argument när jag förklarar,
2) inte kan urskilja de definerande principer som står emot varandra,
3) inte ens när jag ger flera exempel,
4) blir sur när du nån gång gör det och tycker att jag ist är övertydlig och därmed oförskämd
5) tycker jag skriver för långa inlägg,
6) som du dock inte läser färdigt
7) men du ändå har börjat läsa och har många åsikter om (första delen då får man förmoda, eller? ;-),
8) sen tycker att du inte har fått (dvs läst/hittat/minns!) svar på dina motfrågor
9) tycker att jag ofta skriver samma sak (när jag upprepar och förtydligar ett redan givet svar),
10) och slutligen tycker att nästan varje svar och bemötande (som du faktiskt läst) är 'fult' 'förvrängande' 'förolämpande' ... osv
... allt detta är ju faktiskt dina problem, inte mina! Du kan inte i all oändlighet förvänta dig att att jag tålamodigt skall upprepa saker för dig, och dessutom samtidigt ta oändlig hänsyn till ditt sköra känsloliv.
Men jag skall (för den goda sakens skull :-) klargöra för tredje gången vad jag menade (fullt medveten om att jag därmed riskerar att trampa på dina samtliga 10 ömma tår jag räknade upp oven :-)
A) Jag (!) har observerat att vänsterfolk gärna 'vill ha', vill ha av andra alltså
B) Detta 'vill ha' kommer i många olika skepnader, mer eller mindre (o)sofistikerat
C) Jag (!) ger inte så mycket för 'vill-ha:andet' sprungen ur personlig 'girighet' därvidlag (typ: 'jag vill inte jobba, men kräver högre bidrag')
D) Emellanåt kan jag tänka mig att detta är det huvudsakliga skälet
E) Oftast är jag inte speciellt intresserad av att diskutera just den aspekten (bla för att jag reservationslöst tror på den, dvs att den som vill ha, verkligen 'vill ha'!)
F) I sådana lägen kan jag fråga, eller redovisa denna fundering, och visst, jag tom insinuera (och jag kan givetvis 'gissa' fel också)
G) Normalt får man något svar (tex ett undanglidande) och då är ju saken utagerad, man kan diskutera annat istället (om man nu verkl var intresserad av att debattera idéer)
Ungefär så gick det till (även om jag inte alls hittade det citat du gav i denna sträng, är det bara gammalt personligt groll som bubblar upp igen Tobias?)
Nåväl. Om vi bortser från att du helst inte skulle vilja att jag (eller mina inlägg) finns, för det gör jag/dom, då har du att förhålla dig till att:
Jag ser (A)& (B), jag tror (C)&(D), jag tycker (E), jag gör (F) vilket förhoppningsvis kan leda till (G).
Du kan ju givetvis insinuera att jag är oärlig, att jag ljuger när jag ser/tror/tycker (A-E), men det gör jag inte! Varför skulle jag det? Då återstår alltså problemet (ditt!) att jag ger uttryck för mina tankar, eller frågar och ibland lirkar (dvs F).
Jag ser inte direkt att detta går att kringå (till din belåtenhet alltså, för att det är ju bara det det handlar om här)
Tro mig, girigheten, ha-begäret, finns påtagligt som motiv, det går inte att fråga 'snällt' om det. Det är f.ö. (inlindat och omskrivet förståss) implicit och centralt i vänsterargumentationen, och jag vill veta, jag vill förstå, jag vill (om inte annat för min egen skull) värdera hur starkt förankrade vänsterargumenten verkligen är i fast personlig övertygelse.
Och det handlar inte om dig, Tobias. Jag vill inte fortsätta 'debattera' med dig. Jag vill inte ha dina motbjäbb på mina förklaringar ovan eller dina ständiga nedsättande personomdömen (jag vet redan att du tycker att jag skall ha andra åsikter, vara nån annan)
Jag har fått ut de insikter och lärdomar som jag tror jag kan få ur allt du har skrivit.
Svara gärna INTE på detta, var ist glad åt din egen blogg där du ju numera slipper all den frustration som jag tycks vålla dig!
Och ja, om du fortsätter med att mest skriva om min person så lär svaren (om där blir några) bli därefter (precis som du för en gångs skull insiktsfullt noterade i ditt förra inlägg)
Jonas N!
Hmmm... Undrar om du skriver längre och mer svårförståligt än vanligt bara för att jag påpekade denna din egenhet för dig? Verkar onekligen lite obstinat, lite upproriskt liksom!
Kul att se att du helt förlorade fattningen av lite kritik mot dig personligen, då du fick tillbaks lite av din egen medicin så börjar du genast gapa och gråta om att jag är otrevlig. Intressant!
Som sagt, i vanliga fall kommenterar jag aldrig personen i sig utan enbart en persons åsiker. Du däremot kommer allt som oftast med personligt nedsättande kommentarer om folk vilket jag har tröttnat på. Håller du på med personangrepp så kan du vänta dig sådana tillbaks från mig och från andra! Du borde studera hur Lasse (en av dem som har bloggen Jidder) argumenterar, han är saklig utan att någonsinn vara otrevlig och han använder sig aldrig av personangrepp. Är man schyst i sin argumentering så blir man schyst bemött, som exempel har jag aldrig klagat på hur han argumenterar trots att vi åsiktsmässigt står långt ifrån varandra. Titta och lär av Lasse så kanske det kommer att gå lite bättre i fortsättningen!
Tobias, vad jag minns så debatterade jag ö.h.t. inte med dig.
Plötsligt dyker du upp utan sammanhang och med ett citat från jag minns inte när/var och ägnar hela långa inlägget åt något som enbart är din frustration med en viss Jonas N.
Inlägget nyss blev längre iom att jag måste förklara samma sak för dig flera ggr och mer och mer tydligt? Jag förklarade väl det. Läste du inte så långt?
Jag har f.ö inga problem med Lasse heller, jag tycker han är trevlig, rolig och hövlig. Vad skulle han ha med dina problem att göra?
På det temat så har du väl på din egen blogg hamnat i precis samma situation med ett antal andra signaturer också?
Att du nu kommenterar ditt eget kommenterande av mig... vad skall jag med det till? Eller dina intyg att du själv tycker att du är så sjyst, eller att alltid någon annan kastar första stenen? Tror du att jag bryr mig om det? Jag kan räkna ut din ståndpunkt med ena handens lillfinger i sådana frågor. Eller din nu tillkämpade käckhet (om obstinat, gråta, tappa fattningen mm) i kontrast till den förorättade indignerade Tobias som skrev i natt? Vill du verkligen bli tagen på allvar?
Lite rart att du ger mig sk råd, men skrev jag inte redan att jag har fått ut av dig det som finns att lära sig? (Eller läste du inte så långt?)
Jonas N!
"Plötsligt dyker du upp utan sammanhang och med ett citat från jag minns inte när/var"
Som jag förklarade så tröttnade jag på dina personangrepp som hela tiden förekommer, jag ville påpeka att det inte är okej det du gör. Citatet är från denna tråd, se inlägg nr 9 lite högre upp där du förolämpar en annonym skribent utan att du vet någonting om denne.
Japp, nu såg jag citatet. Vad bra om du slutligen förstod innebörden.
Bra också att du tröttnade på att hela tiden bli bemött av mig. Glöm nu inte bort det igen!
Det som är fascinerande är att du inte överhuvudtaget verkar förstå att du är otrevlig mot folk och beter dig dåligt. Kanske har poletten ramlat ned denna gång, man får hoppas det i alla fall så att jag slipper påtala och ta upp sådana här självklarheter med dig igen! Jag har trots allt viktigare saker för mig än att hela tiden behöva uppfostra en vuxen människa i grundläggande vett och etikett!
Jasså du har viktigare saker att göra ...?
Tillåt mig småle. Man kan nämligen lätt få motsatt uppfattnig.
Och nu vädjar du till att du skall 'slippa påtala sådana saker igen'.... Offer även här :-) det är ju obetalbart!
Men oavsett, jag förstår vad du menar 1:a gången du skriver det (läsa innantill, remember!?) Ditt egentliga problem är att jag inte tar dig på så stort allvar.
Oj, tyckte du, Johanna, likadant som Jonas N... Vad överraskad jag blev! Tyvärr kan jag inte tillskriva dig något lovord vilket jag däremot tillskrev din medförfattare, Lasse, på bloggen Jidder... Som jag sa till Jonas N, ni kan lära endel från Lasse, gör det!
Tobias!
"Förvåning i efterhand är oftast avsedd att döva ens dåliga samvete."
Johanna!
Det var inte ditt senaste inlägg jag bygger min åsikt om dig på. Du, liksom Jonas N, har en förmåga att istället för att diskutera sakfrågan gå in på personangrepp och ni har för vana att systematiskt nedvärdera och håna den ni diskuterar med. Detta är mycket fult! Lasse däremot håller sig till saken vilket är ett bra sätt att diskutera, gör man så så håller oftast även diskussionsmotståndaren en schyst ton, om du kollar runt lite så hittar du inget ställe där tex jag och Lasse är otrevliga mot varandra trots att vi tycker helt olika. Du och Jonas däremot hamnar för det mesta i otrevliga diskussioner med de flesta av motsatt åsikt, Lasse gör det inte, lär av Lasse!
Tobias, du har ö.h.t inte diskuterat någon sakfråga i denna sträng. Du hänger upp dig på någon upplevd oförrätt som begåtts mot dig, möjligen via ombud och tidigare, av både mig och nu Johanna (tidigare har du kommit med liknande utfall mot andra). Dom senaste 15 inläggen har mest bara handlat om dig? Ingen substans.
Är det det det är frågan om? Att du vill få lite extra uppmärksamhet?
Ja ja, Jonas N, fortsätt att fantisera ihop förklaringar som passar dig... Som tydligt framgår i denna tråd så protesterade jag mot din nedvärderande och förolämpande attityd i allmänhet och hur du grundlöst anklagar folk för olika saker i synnerhet!
Du verkar inte kunna skilja en anklagelse från en redovisad tanke eller frågeställning.
Nyss blandade du ihop en direkt fråga med en påstådd fantasi.
Det blir lite svårt att föra en dialog med någon som ständigt vill/behöver ändra innebörden på ord, och än svårare med någon måste spela måste spela personligen förorättad så fort denne inte får medhåll.
Argument och skafråga ... är ju bara att glömma då.
Men det kanske är så det hänger ihop: När man blir lite trängd i sakfrågan, eller blir svaret skyldig, eller hamnat i en självmotsägelse, eller helt enkelt blivit beslagen med felaktigheter eller avslöjad med ohållbara premisser ...
.. då är det ju kanske lättare (för självkänslan?) att börja leta formuleringar i inläggen och hejdlöst över- eller tom vantolka dem för att sedan ägna 20 inlägg åt att älta inbillade eller upplevda personliga tillkortakommanden.
Återigen, det skulle kunna vara en förklaring, kanske en bland flera, utan att jag för den skulle säkert vet detta, men nåt måste det ju vara.
Vet du vad, Jonas, du kan blaja på hur länge du vill här, sluta dock upp med att förolämpa folk och anklaga dem för saker du inte vet något om! Är detta svårt att förstå?
Hur skall du ha det nu, får jag 'blaja på' hur mycket jag vill? Eller menar du att jag inte får skriva något som inte du klarar av att totalt missförstå?
Finns det sånt? Skulle jag hålla med dig skulle du sannolikt inte ens uppfatta ironin. Eller du skulle ta det för ironi om jag gav dig rätt på någon punkt.
:-)
På det temat: Första stycket är enkom sarkasm. Jag frågar ju inte dig om lov för att skriva, tycka, tänka eller fråga.
Vart har du fått idéen ifrån att du skulle vara tillfrågad? 20 inlägg senare verkar du fortfarande inte ha fattat.
Skicka en kommentar