Dagens Nyheters ledarsida är som bekant en av Sveriges absolut viktigaste opinionsbildare. Det som står där diskuteras och stöts och blöts i andra viktiga kanaler och utgångspunkterna styr därför inriktningen på samhällsdebatten. Under flera decennier har ledarsidan nött in borgerlighetens projekt i dagsaktuell form. På senare tid – med den förlorade EMU-folkomröstningen som förlösande startpunkt – har retoriken gått från ensidig till enfaldig; mest noterbart illustrerat av en övergång från att lyfta fram förträffligheten i högerpolitiken, till att smutskasta arbetarrörelsen och enskilda representanter för densamma. Taktiskt är det smart, eftersom det är svårt att entusiasmera folkmajoriteten kring en politik som de allra flesta kännbart förlorar på. För det demokratiska samtalet är effekterna uppenbart förödande – men det skiter förstås alla ”oberoende liberaler” i.
Det finns ännu en viss svensk misstro mot den typ av opinionsbildning som DN excellerat i senaste året, på tidningens alla sidor. Men har man problemformuleringsinitiativet och ett genomborgerligt medielandskap som uppmuntrar flockbeteende i journalistskrået, kan man mala på tills det ger effekt. Och det gör det ju.
Den som trott att en lägsta möjliga nivå är nådd upptäcker gång på gång sin egen naivitet. Påståendet att varje enskild händelse i världen kan kopplas till en kritik av Göran Persson anger till exempel inte längre en riktning, utan en saklig beskrivning av det faktiska läget.
Idag ägnar alltså Sveriges dominerande morgontidning en hel sida åt att koppla en simpel och tragisk bedrägerihistoria till – Göran Persson som person. En tjänsteman har hittat på identiteter och organisationer och sen sett till att själv bevilja pengar till dem. Han har blivit påkommen. Smaskig historia. End of story. Skulle man kunna tycka. Men DN kan koka en helsida på denna spik. Antydningar om att tjänstemännen på regeringskansliet egentligen mest sitter och rullar tummarna och pikar om jämställdhetspolitiken kommer med, helt spekulativt. Och huvudpoängen blir alltså att göra Göran Persson till huvudansvarig för allt ont.
På basis av ett enskilt agerande av en tjänsteman – av de 4600 som arbetar för regeringen (varav 180 politiska, bundna till sittande regering) – kan tidningen på fullt allvar skriva:
”[H]istorien är också djupt komprometterande för regeringen Persson. Här läggs ännu ett bevis fram för att socialdemokratins anspråk på att vara de som kan regera landet inte håller. Tvärtom lämnar snart sagt varje vecka nya bevis på motsatsen”.Detta är spännande. DN uppfinner en verklighet, rapporterar om den, och analyserar sedan sin egen rapportering för att föra sina egna utgångspunkter i bevis. Heja.
Så spinner resonemanget vidare ut på intellektets bakgårdar. Om Göran Persson hade utnämnt bättre ministrar hade de kanske vågat ifrågasätta sina tjänstemän. Typ. Och dessutom borde kanske Persson avbryta sin semester och göra Gud vet vad för att ”ta ansvar” i denna märkligt banala situation. Och han borde kanske ha kommit till Almedalen. Hur som helst leda alla vägar till det senaste årets politiska Rom: ”chefens egenmäktighet och egenrådighet”. Samma krafter som aktivt och hätskt pläderat för lösningar som flyttar över viktiga politiska beslut från politiker till axelryckande tjänstemän, kräver nu politiskt ansvar för en händelse som inte rimligen har något att göra med politiska överväganden och linjeval.
Det som händer med DN – och andra medier i släptåg – är ett samhällsproblem väsentligt vidare än vilken regering vi ska ha efter valet 2006. Det rör möjligheterna att föra relevant politisk debatt i Sverige. Jag förväntar mig inte att ledande ”liberaler” ska reflektera över det hegemoniska projekt de själva är delaktiga. Men en bred folkmajoritet har – oavsett politiska åsikter i sak – ett intresse att fundera över denna Bonnierledda vandring ut i Murdoch-journalistik och verbalt dygnspridande i självsäkert förnumstig paketering.
”Om ett drygt år får väljarna avgöra vilken kompetensnivå de kan acceptera hos ministrar”skriver DN och rör vidare i sin spiksoppa. Men inte får väljarna något särskilt avgörande över vem som ska köra ned den politiska dagordningen i halsen på dem dagarna i ända.
13 kommentarer:
DN ser för övrigt tunnare och tråkigare ut för varje år som går.
Kan det vara så att de med sin högersväng tappat så många gamla vänster-prenumeranter att de inte längre har råd att göra "SVeriges bästa morgontidning"?
Detta att tjänstemän fixar till lite extra i kaffekassan är ganska vanligt inom svensk industri, men är avståndet till verkstadsgolvet inte för kort brukar man tysta ner det hela och någon liten fifflare brukar få byta jobb. Man gör ingen stor sak av detta utan man ser över rutinerna och täpper till hålen så gott det går. Det kommer att ske fler gånger både privat och offentligt ty vi människor är lite till mans skojare.
Ja, DN har verkligen blivit en katastrof och därför sade jag upp min prenumeration för några veckor sedan.
Tror att Ali överdriver betydelsen av vad som står på ledarplats i DN – kan dock konstatera att DN:s ledarsida framstår som en megafon till moderatalliansen och därför är ganska trist läsning (det har inte alltid varit så det har funnits en tid när DN var borgerlig OCH tänkte själv)
Jag tänkte även komma med ett inlägg om själva sakfrågan, att stadsårdsberedningen handhar egna pengar som delas ut till enskilda, bara de kallar sig nätverk eller bildat en förening med ett klatschig namn eller en agenda med lagom gångbara floskler. Dessutom skall man vara medveten om de miljarden som stadsrådesberedningen på eget initiativ pyntar ut till liknande 'projekt'.
Men först kanske jag skall säga att DNs ledarsida håller ganska ojämn kvalité, där kan komma lite vad som helst. Per Ahlin är väl den mest förutsägbara och totalt onitressant och ensidig i sina utrikeskommentarer. Wolodarski håller bra nivå, och ägnar sig ibland åt nyhetsvärdering. Inget fel med det. Hanne Kjöller har skinn på näsan, ibland hemfaller hon dock åt 'tyckande', dvs mest personliga betraktelser. Bergström och har blivit vassare sen han lämnade DN och Sverige. Berggren är lite ojämn tycker jag. Barbro Hedvall är väl mest allmänborgerligt pålitilig (och med borgerlig menar jag 'folkparti' och det är inte menat som smicker). Anders Isaksson är en klok gammal sosse, den sorten som man (alla) kunde respektera före Palme-eran. Klok och mycket insikt även i s' inre processer.
OK, tillbaks till det mer alarmerande ämnet:
Att som Ali menar konstatera att 'En tjänsteman bluffade. Surt, so what. End of story' är mer än lovligt naivt.
Faktum att hundratusentals kronor rutinmässigt betalas ut till mottagare som på inga andra meriter är välklingande, ft politiskt gångbara floskelkataloger. Där finns varken metod, analys, målstyrning, rimplighetsbedömning, uppföljning eller något annat som skulle kvalificera som professionell verksamhet.
Missförstå mig nu inte. Även om det hade varit proffsiga organisationer som sökt pengar är tillvägagångssättet djupt kränkande i en rättstat.
Övriga människor (alla med olika drömmar, vurmar, ambitioner, planer och förhoppningar) måste redovisa sin ekonomi på sista kronan en gång per år. Möjligheterna att påverka denna ekonomi är för nästan alla vanliga människor näst intill obefintliga, de flesta får var glada ifall de har en anställning med lön, eller en åtgärd som berättigar till utbetalningar.
Vid sidan (över) det vanliga folket existerar en stor kader vars (delvis självpåtagna) uppgift är att rida på andras ryggar, samtidigt som man petar i folks liv, talar om för dem vad de har att göra, vad det har att tycka, veta, inte veta, och ofta också vilken information de hade att tillhandahålla åt 'samhället' (som de gärna ville se sig som). Allteftersom detta fortgick blev effekterna mer bisarra, och det krävdes fler kontrollerare för att hålla koll på avarterna, och mer information från dem som ännu 'fungerade' dvs skötte ett vanligt liv och ett dito jobb.
I denna svenska värld 'leker' sossarna 'regering' i Sverige genom att överge alla de funktioner som en stat måste sköta, och ständigt hoppa från ett utspel till nästa, med ett vått finger i luften, alltid på jakt efter nya flugor att exploatera medialt, och avstyra fokus från alla tidigare och pågående fiaskon.
För Sverige och för vanligt folk är detta enbart bedrövligt. Inget positivt har kommit för svenskarna ur ett enda av regeringens beställda utredningar, utspel, 'satsningar', kommissioner, konferenser, myndigheter, projekt osv.
Mycket av det vi har sett och läst på senare tid om sossarna (och även regingsunderlaget) har handlat om allt dessa har gjort som inte har någon positiv bäring på (de få återstående real-) skattebetalarna.
Att regering sitter på sina möten, och 'beslutar' om utbetalningar, driver projekt, och leker 'chef' utan ansvar visar bara än en gång att Sverige mer och mer har blivit ett vuxendagis för dem som lyckats ta sig fram på 'debiterarsidan' i sammhället, och ett eldorado för bidrags- och skattemedelsentreprenörer.
Göran Persson (som alls inte är en okapabel individ) har också ett stort ansvar för att det under hans tid har fortsatt ännu längre och även fortare åt samma håll. Hans kabinett har ju aldrig varit direkt imponerande, och de förmågor han möjligtvis kan ha haft har han utmanövrerat och ersatt med lättviktare och manövrerbara broilers utan vare sig egen ryggrad, hålning, kompass (annan än servilitet mot makten och fortsatt s-styre) eller någon annan bas för att med trovärdighet kunna leverera några resultat.
Det vi läst om de senaste dagarna är bara ytterligare ett bevis på bananrepubliksfasonerna.
Man skulle kunna säga att nån miljon felräkning hit och dit inte är så viktiga. Det är det heller inte (nte heller Mona Sahlins lön, eller Cleas Borgströms). Men det finns större kostnader bland liknande verksamhet: Östersjö miljarden, Kretsloppsmiljarder, Levande historia, Kunskapslyftet. Det är inga småpengar. Varje enskild stollig regeringsutsedd, deneraldirektör, eller myndighet, varje ytterligare handläggare, samordnare, ombudsman, det är alla var för sig inga stor pengar. Men summan springer iväg. Och då är ändå inte all stollig och dyr politik som bedrivs på det reguljära sättet räknad. En annan stor kostnad är den demoraliserande effekten det har på alla som åser detta. Både statligt anställda, administratörer av de befintliga politiska stora systemen, och övriga som sliter och kämpar för att få det att gå ihop.
Ali räknar upp de 4600 anställda åt regeringskansliet. Vad vet han om hur mycket skada eller kontraproduktiv nytta de för, eller hur dessa göra sitt jobb med att servera ministrarna underla (även om de utför sina sk uppgifter helt korrekt)?
Minns ni Gunilla Ekberg (som hotade Evin Rubar i hissen), och alla hennes gelikar. Tror ni att hon åstadkommer positivt för svenskarna eller bara kostnader och byrakrati?
Slutligen, låt mig ån än gång häckla Ali för att han går i spin över vad en privatägd tidning (utan presstöd) skriver på sin tyckarsida. jag kan inte undvika att tro att:
"Dagens Nyheters ledarsida ... en av Sveriges absolut viktigaste opinionsbildare"
ett utryck av både förakt och avundsjuka (förutom felaktigt, se ovan).
Skriv nåt tänkvärt själv, vetja Ali!
:-)
Anonymous said...
"Tror att Ali överdriver betydelsen av vad som står på ledarplats i DN – kan dock konstatera att DN:s ledarsida framstår som en megafon till moderatalliansen och därför är ganska trist läsning (det har inte alltid varit så det har funnits en tid när DN var borgerlig OCH tänkte själv)"
Det måste varit för mycket länge sedan. Sammanblandningen mellan ledar- och redaktionellt material började enligt min erfarenhet med kärnkraftsomröstningen (då jag slutade prenumerera på DN). I övrigt tror jag liksom denna anonyma skribent (undrar alltid varför folk måste gömma sig bakom anonymitet) att Ali helt överskattar DNs ledarsidas inflytande.
Jonas N, de flesta som skriver på DN debatt är tydligen generaldirektörer enligt Timbros kartlägning om myndigheters opinionsbildning.
/B
Peter K, jag vet inte vad moderaterna står för, förutom 'byt ut sossarna' så det är svårt att bemöta ditt påstående, men det är av samma skäl också svårt att påstå sådant. 'Dryg-folkpartisktiskt' skulle jag vilja kalla dem, och med det menar jag människor som kallar sig 'social-liberala' och vars inställning är:
'Vi är minsann lite finare än ni andra för vi tycker mer synd om negrerna än ni'
'Negrerna' är här en utbytbar variabel, kan stå för vilken 'grupp' som helst om ft anses vara föremål för 'överhetens' behov av medömkande.
Anonym: Not surprised. Men när politiker, speciellt från regeringsudnerlaget skriver ner sina 'floskelkataloger' eller sina bevis för att oppositionen är farlig blir det än mer pinsamt. En GD talar säkert i egen sak. Men han undviker oftast budskapet: Rösta på det eller dessa partierna.
Debatt -- my ass!
:-)
En liten detalj till bara, om 44-åringen som varit kreativ med att utnyttja själva regeringen att direkt kunna 'tappa av' av skattemedel till egna konton.
(Det måste väl vara varje bidrags- och offentligmedels-entreprenörs våta dröm)
Han hade använt samma hotmail-adress (petereriksson2002) tidigare för att skicka mail till bla SvD (ledarsksribent Maria A), blivit påkommen och fått sig en tillrättavisning. Han visste alltså att e-posten spårats till hanss person. Ändå fortstatte han med samma adress, och från samma dator (den på jobbet och den hemma).
Det låter inte alltför bright, men vad väntar man sig. Han kanske bara hade blivit övermodig, efter att ha sett hur det går till 'därinne' på närmaste håll.
Det var någon som påpekade att hade han bara skickat sina 'ansökningar' från ngt internetcafé och kanske inte använt sina egna konton kunde han ha förblivit oupptäckt, själv alltså. Någon skulle förvisso kunna ha upptäckt såsmåning om att inget vettigt hade gjorts för pengarna, eller ens någon verksamhet överhuvudtaget, men i det sammanhanget hade ju ett par 100tusen kr varit en intighet.
Utbetalningar till offentligt stödda verskamheter och projekt utan tillstymmelsen till bäring på resten av verkligheten är ju vår sosse-administrations kännetecken. Det hade säkert förblivit en hemlighet (för oss alltså) om man bara kommit på det internt.
Ali suddar igen,
Denna gång länkar (till fria medier) som visar hur bedrövligt det är när sosseregeringen ägnar sig åt att sina 'projekt':
http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_10140155.asp
Dvs precis vad som nämn ovan!
Läs och lär!
"Anders Isaksson är en klok gammal sosse, den sorten som man (alla) kunde respektera före Palme-eran. Klok och mycket insikt även i s' inre processer."
Fniss fniss fniss.
Anders Isaksson är en gammal sossehatare som bara människor inom borgerlighetens högra flank respekterar.
Förstår att han är i din smak, lite tangerande till rättshaverister som ni ju båda är.
Vänstern har all makt i Sverige. Vi har en vänsterregering som styr landet samtidigt som alla större städer och landsting är vänsterstyrda. Till detta kommer all vänsterpropaganda med myndigheter och statliga företag som avsändare (minns skatteverkets annonser om det fina med höga skatter och Systembolagets aggressiva kampanj mot "nyliberalerna"). Som om inte detta vore nog så har vi i landet s k "public service"-media – helt dominerande och långt viktigare än DN:s ledarsida – som serverar oss en evig ström av "dokumentärer" och "politiska kommentarer" med vänsteravsändare. Att i detta läge leka underdog och snyfta om att en lokaltidning i Stockholm tycker illa om statsministern och socialistregeringen blir bara futtigt.
Ali! Det är dina kamrater som håller Göran Perssons gäng kvar vid makten. Tycker du illa om politiken som förs har du unika möjligheter att påverka denna. Gör det istället för att sparka ner på liberala debattörer utan verklig makt.
Vad gäller DN så är det bara att säga upp prenumerationen om man inte gillar det som skrivs. Skulle det vara så att väldigt många tycker illa om DN kommer de med tiden att tvingas välja mellan förändring och nedläggning. Så fungerar marknadsekonomin. I ett kommunistiskt land hade den möjligheten inte funnits; där hade vi tvingats leva med de tidningar som bäst gynnade elitpolitikerna.
Angående exemplet om andra s-stollesatsningar jag nämnde ovan. Det är samma Centrum Mot Rasism som gjorde ett stort nummer av 'Nogger Black' tidigare i år:
http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_10140155.asp
Staffan W, jag ser att du åter försöker dig på historierevisionism. Lycka till!
:-)
Skicka en kommentar