The imperial forces of the US regime are destroying Iraqi villages, just as they did in Vietnam, because the "the enemy" are in fact ordinary Iraqi people who oppose the illegal foreign occupation.Via Juan Cole, kan man också titta på en video som visar omfattningen av ödeläggelsen i Falluja – ett av de enskilt största vidrigheterna i den pågående nykoloniala expeditionen. Den sista länken verkar ha dött, men klickar man på huvudsajten, så hittar man många bilder från det som tack vare demokratispridarna är irakisk vardag idag.
Demokrati på väg
7 kommentarer:
hmm... nästan alla bilder jag kollade på föreställde offer efter självmordsbombare, främst civila. Inte en enda bild utav de jag såg (kollade givetvis inte på alla) föreställde någon som var skjuten eller sprängd av amerikanska trupper.
Visst - det hade troligen inte skett om amerikanarna inte invaderat Irak, under Saddams fascistiska FÖRTRYCK, men det skulle troligen ske även om amerikanarna och alla andra "västerlänningar" drog sig tillbaka. Dessa självmordsbombare är knappast några anhängare till ett fritt, demokratiskt Irak. Det rör sig med största sannolikhet om extremister och fundamentalister (varav många inte ens är irakier) som i det rådande kaoset ser en möjlighet att påverka landets utveckling i en oroväckande riktning.
Jag tror f.ö att man inte ens med väldigt god vilja kan få självmordsbombare och personer som till största delen attackerar civila att bli "legitimt motstånd", inte ur rättsligt eller för den delen humanistiskt perspektiv.
Om de däremot attackerar militära mål, såsom amerikanska trupper måste man nog se det som legitimt, oavsett vad man tycker om USAs närvaro.
Fast jag är tevksam till att majoriteten av de som attackerar amerikanare drömmer om frihet och demokrati. I videofilmer som finns av en krypskjut som skjuter en amerikansk soldat så yttrar skytten inte ett ord om om Frihet, demokrati eller liknande. Däremot upprepar han "Gud är stor" på arabiska hela tiden efter skottet, vilket är talande på något sätt.
Sen är det, oavsett vad man anser om interventionen i Irak och USA, felaktigt att benämna det hela som "nykolonialism". Möjligen går det att tolka USAs närvaro inom den politiska och ekonomiska uppbyggnaden som inslag av "nykolonialism", men jag tror inte att Bush et consortes har några hemliga planer, en hemlig agenda, som bygger på att aldrig släppa kontrollen över Irak. Även om de ser en möjlighet att i framtiden ha en demokratisk allierad stat i ett annars fientligt område.
Visst - USA och dess allierade skulle omedelbart kunna dra tillbaka alla sina trupper - och övrigt folk - från Irak för att bevisa att de inte har några "nykoloniala" ambitioner... men samtidigt - vilka skulle tjäna på det? Knappast det irakiska folket och de som vill leva i frihet och demokrati. Jag tror ju knappast att alla självmordsbombare eller mujahedin plötsligt skulle sluta med sina attacker och Irak skulle bli en blomstrande och fredlig nation. Nej, vad vi skulle se är ett fullskaligt inbördeskrig mellan olika inte-speciellt-demokratiska grupperingar och det är heller inte speciellt eftersträvansvärt.
/Daniel
Så här kunde det se ut på Saddams tid. (2 minuters film(6.9 Mb). Välj "Save target as")
Är det sånt vänstern längtar tillbaka till tro?
Nej. Men det gör däremot USA:s regering, som ger militärt bistånd till ca 80% av de länder som torterar sina medborgare - och gjorde det till Saddams brutala regim under merparten av denna.
För att inte tala om vilka regimer som HÖGERN installerat och stöttat historiskt sett...
Hursomhelst, krigsföring i dag har mer än någonsin cvilbefolkningen som mål, speciellt krigföring som riktar sig mot gerillaenheter.
Därför var det bara alltför förutsägbart att de som skulle komma att betala det högsta priset för USAs anfallskrig är iraks civilbefolkning.
"Visst - det hade troligen inte skett om amerikanarna inte invaderat Irak, under Saddams fascistiska FÖRTRYCK, men det skulle troligen ske även om amerikanarna och alla andra "västerlänningar" drog sig tillbaka."
Det här är litegrann probelemts kärna. USA har rört upp ett bålgetingbo i Irak. Om USAs ockupationstrupper skulle dra sig ur nu så är det mycket tänkbart att en VÄRRE regim än den förra skulle träda till. Men samtidigt så leder USAs militära närvaro till att Iraks nuvarande regering inte uppfattas som legitim av breda grupper i Irak.
Ett moment 22-scenario helt enkelt.
Så USA avsatte Saddam för att de egentligen längtar tillbaka till hans styre? Låter lite motsägelsefullt? Inte för att USA alltid gjort gott eller rätt när det gäller sin utrikespolitik (som en del av, och som en rest av Kalla kriget där motståndarna i princip alltid backades upp av Sovjet...), så skulle det vara intressant att veta var siffran att USA ger militärt bistånd till 80% av de länder som sysslar med tortyr kommer ifrån, samt vilka länder det är, hur stort biståndet är, samt VARFÖR...
Det är visserligen sant att USA sålde vapen till Irak under Saddamtiden, även om det knappast har förekommit efter 1991...(vilket alltså inte gör det till "merparten" av Saddams tid vid makten då Saddam tillträde 1979.. och även om man antar att USA började handla direkt med honom så rör det sig om knappt hälften av tiden) Däremot så byggde IRak efter första Gulfkriget upp sin armé igen med bl.a italienska, franska och ryska vapen. Tre länder som varit stora handelspartners med Saddam genom åren. Säkerligen betydligt större än USA. Iraks flygvapen bestod t.ex av franska och Sovjetiska flygplan. Och Sovjet hade vänskaps- och samarbetsavtal med Irak o Saddam fram tills sovjetunionens fall. Så att som så ofta bara skylla allt elände på USA är felaktigt, och faktiskt historierevisionism.
/Daniel
Som sagt, alla förklaringar som landar i något annat än att det är attentatsmännen och självmordsbombarna samt de i kulisserna som förser dem med material, planer och pengar mm är de som är ansvariga för illdåden, är svåra att ta på något större allvar.
Socioekonomiska faktorer, politik, mm existerar, men de har inte att göra med ansvar för enskilda händelser.
Källa: Amesty/Bush-administrationens officiella budget 2003.
Skicka en kommentar