torsdag, juli 28, 2005

Inte tjock jacka heller...

I vanliga svenska medier hörs ingenting alls om den kritik och misstro som finns hos många i Storbritannien och runt om i hela världen mot polisens ständigt nya uppgifter och uppslag, som förs rakt ut av medierna i det ögonblick och den form de presenteras av myndigheterna. (Påminner igen om William Bowles’ artikel. Och funderingarna här är den här snubben långt ifrån ensam om).

En av de nyaste uppgifterna i den oändliga strömmen är att sprängämnena var av samma sort 7/7 och 21/7. Det är mycket möjligt - man kan inte veta. Men det är i alla fall något helt annat än vad som gällde häromdagen. Och det är svårt att få ihop det med att uppgifterna om hur bomberna egentligen var beskaffade 7/7 ändrats fram och tillbaka ett flertal gånger (amatörbomber, högteknologiskt militärt, amatörbomber). Det viktiga är just att man kan presentera vilken bild man för tillfället önskar, och det blir sanningen, tills man finner det för gott att presentera en helt annan sanning.

Ja, förresten, kommer ni fortfarande ihåg Jean Charles de Menez, som avrättades av en civilklädd agent med åtta skott inne i tunnelbanan? Ni vet, han som var ”direkt kopplad” till terrorförsöken, enligt chefen för tunnelbanepolisen? Han med den stora jackan, som hoppade över spärrarna och sånt. Hans släktingar påtalar nu att han varken plankade eller bar en stor jacka.

12 kommentarer:

Anonym sa...

Alis inlägg handlar om att media helt okritiskt rapporterar det de får reda på som om det vore sant, utan att ifrågasätta ...


... som bevis för hur farligt sådant är ger oss Ali en länk där media rapporterar att det som rapporteras i annan media, tidigare ifrågasätts.

Briljant!

Anonym sa...

haha. jag tänkte precis skriva att jonas n verkar vara en ganska korkad snubbe, då kommer en till och skriver exakt samma grej. det måste kännas skönt att inte vara ensam. sen undrar man ju varför ni inte kan läsa vad som står. men förlåt, det kanske är för svårt.

nu är det bara att luta sig tillbaka och vänta på att nån ytterligare dåre ska skriva nåt om kommunismen.

Anonym sa...

Åh, vad störda ni är!

Det vore väl ändå märkligt att kalla det för ett missförstånd, när ordern om att skjuta mot huvudet kvarstår!!??

Varför sätter du citationstecken runt avrättad? Vad kallar du det annars? Det går faktiskt inte att beskriva som något annat än att england infört dödsstraff igen. Utan rättegång ens en gång.

Borde vi inte demonstrera? Utesluta dem u EU och få FN att anta en resolution? Fy fan. Världen är så motbjudande inhuman.

Anonym sa...

Anonym, läs inlägg nr 3, speciellt slutet, som svar på din farhåga om en 'ytterligare dåre'

Anonym sa...

Ursäkta Lasse, om du blev upprörd. Jag tycker faktiskt att det är skrämmande som ni ignorerar det faktum att polis kan skjuta folk hur som helst på öppen gata.

Vad är det om inte en avrättning? De har dödat en obeväpnad, liggande man med 7 skott i huvudet (och ett i axeln).

Polis kan inte tillåtas (eller beordras, för den delen) att göra den typen av "tragiska missförstånd" (nu citerar jag dig, Lasse) i ett demokratiskt samhälle.

Nehej, kanske inget straff. Svårt att kalla det det kanske, eftersom det är helt utomrättsligt, utan några som helst bevis. Avrättning som brottsförebyggande åtgärd, är det i alla fall. Och här har vi ett helt gäng som FÖRSVARAR den formen av förebyggande! Helt vidrigt! Vad är det då för rättsamhälle!?

Anonym sa...

Anja,
Har du hört talas om begreppet nödvärn? Det finns så vitt jag vet även i Sverige. Nu är jag ingen expert på juridiken här men det finns säket någon som kan korrigera mig om jag har fel: Ifall du ser någon som är i begrepp att mörda någon har du faktiskt rätt att döda personen i fråga om det är det enda sätt du kan avstyra mordet på och det samma gäller förstås om det är du själv som är i fara.

Detta ska inte ses som något försvar för dödsskjutningen i London. Polisen som sköt måste ha missbedömt situationen på något sätt (grovt tjänstefel). Jag kan tänka mig att räddsla, hög adrenalinhalt och stress bidragit till katastrofen.
Jag tror inte att den som sköt mår bra eller är stolt över vad som skett.

Anonym sa...

Sådan total okänslighet och nonchalans inför Londonskjutningen och vad som både är en tragedi och ett allvarligt tecken på samhälleligt rättsförfall, är faktiskt mycket upprörande. Vad är ni för människor, ni som raljerar över att Ali och Anja upprörs över vad som hänt?
Alla normala människor skulle skämmas för att uttrycka de åsikter ni gör och för att raljera över saken på det sätt ni gör.

Anonym sa...

Men snälla någon, ni som förfäras över att polisen tycks ha rätt att skjuta folk till höger och vänster - sätt er in i situationen. 50 människor har precis mördats av självmordsbombare. DAGEN innan har ytterligare terrorattacker utförts (pga en kombination av inkompetens och tur misslyckades de, men i alla fall). Tänk er att ni är poliser som bevakar tunnelbanan. En man, enligt vittnen klädd i bylsig jacka, hoppar över avspärrningarna och springer mot tunnelbanan. Ni ropar flera gånger "polis, stanna", men mannen fortsätter springa och kastar sig på tunnelbanan.

Om man hör att polisen sköt en oskyldig person med åtta skott är det lätt att förfäras. Om man får ett sammanhang är det svårt att inte förstå varför polisen gjorde som den gjorde. Vi kan väl säga så här - om fyra poliser på morgonen den 7:e juli hade gjort som poliserna vid Stockwell hade 50 oskyldiga människor levt idag.

Anonym sa...

Bäste Annonym,
Jag förfäras också över dödsskjutningen. Jag försvarar den inte på något vis, det enda jag sa var att jag inte tror att det var polisens avsikt att gå ut och skjuta en oskylldig.

Däremot skulle jag inte uppröras ifall polisen sköt ihjäl en person som var på väg att utlösa en bomb.

daniel sa...

Mattias: Jag hoppas dina närmaste hade haft samma överseende attityd om du blivit avrättad av polisen på öppen gata.

Anonym sa...

Tjo, lasseman, med dig behöver man inte välja, du är både och.

Anonym sa...

daniel: Nu är det som väl är inte känslor som skall styra juridiken, eller hur? Faktum kvarstår - med det scenario jag skildrade var polisens agerande försvarligt. Huruvida det scenariot överensstämde med det verkliga förloppet är utredarnas sak att avgöra.

Eller håller du inte ens med mig om att polisens agerande är rimligt utifrån de antaganden jag gjorde?