- Det blir fel perspektiv att se det på det sättet. Det här är en möjlighet i stället för ett problem för den svenska skolan, hävdar han.Dagens Nyheter hjälper till med en smått fantastisk rubriksättning. Vi kan kalla denna språkliga utveckling för förnyelse.
lördag, augusti 06, 2005
Orwell Goes Green
Miljöpartiet vill helt förstöra möjligheterna att föra medveten skolpolitik i Sverige, genom att slå sönder också resterna av den kommunala skola. Partiet har redan tidigare bidragit till att öka skillnaderna i utbildningen och ytterligare försämra framtidspotentialen för barn som råkat födas i familjer utan akademisk bakgrund. Detta friskolsystem ska nu utvidgas trots sin dokumenterade effektivitet i att vidga klyfor och segregation. Peter Eriksson är medveten om detta, men bemöter kritiken på följande briljanta sätt:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
68 kommentarer:
Usch och fy för att låta föräldrar själva få välja skola åt sina barn.
Nej, det är bättre om det görs av politiker. Då kan vi se till att Östermalmsbarn bara få gå i Östermalmsskolor och Tensta-ungar bara får gå i Tensta-skolor.
Så blir vi av med den hemska segregationen.
Hemskt att vissa skolor gör ett bättre jobb än andra, de måste bestraffas!
Lustigt att det alltid ska hackas på de skolor som faktiskt gör ett gott jobb, istället för att peka på det verkliga problemet:
de offentliga skolornas undermåliga undervisning efter 1910-talets löpande band-princip med "one-size-fits-all". Skit sak samma om vissa har speciella behov eller talanger..
Lika ignorans för alla hellre än olika grad av upplysning antar jag?
Den där biten har du verkligen missförstått neolib. Friskolor stryper sakta men säkert budgeten på de allmänna skolorna (för att det blir fler och fler skolor med speciella inriktningar), och finansieras allt mer av företag och stiftelser med egna intressen i skolorna och dess elever. Vilket betyder att de kan förvägra bråkiga elever (eller elever de tycker verkar kunna bli bråkiga, läs: blattar), handikappade eller andra som inte ger skolan en lika stark profil. En skola som vill behålla sina finansiärer har ett intresse av att hålla en förstaklassig profil.
Om argumentet för friskolor handlar om bostadsregion, som du antyder, missar du hur jävla viktigt det är att den allmäna skolan i t.ex. Tensta kan fortsätta vara en bra skola för barn som bor där, inte att den ska ruttna inifrån så att alla tenstabarn vill fly till Östermalm. Och vem vill att deras barn ska åka 23 stationer med tunnelbanan för att få gå på en skola som fungerar. Alla skolor måste ha resurser att fungera väl och det är om något statens ansvar att stödja varje skola likvärdigt för att inte skapa en miljö för ytterligare framtida utestängning. Kolla hur det ser ut i länder där public school innebär ett någosånär skolaktigt ställe för underklassen. Skolor som ser dåliga ut på högskoleansökningarna.
Även om jag tycker att miljöpartiet går, som vanligt, för långt blir jag ännu mer trött på den polariserade debatten. Antingen så är alla fri skolor goda, eller så är det onda.
Ali, du kan aldrig komma bort från det faktum att friskolor har lett till en pedagogisk förnyelse, även i den kommunala skolan. Anledningen till det är drifsformen, eftersom kommunala politiker sällan är särskillt visionära, nytänkande eller ens pedagogiska. Vilket du nu tvingas till att vara.
Steven, friskolor måste idag ta in elever baserat på betyg, så nej, de kan inte exkludera "blattar". (Att invandrare får sämre betyg är faktiskt betygssystemets problem, inte friskolornas.)
De kan exkludera handikappade (pga lokaler). Och barn med särskilda behov (pga personal). Och barn vars föräldrar inte förstår skolans speciella pedagogik och särskilda ambitioner kommer inte på fråga hos till exempel antroposoferna. 50 olika elever kan ha samma betyg, på bara en befintlig skolplats. Vem tar man in? Många söker heller inte ens friskolor för att dom känner redan att dom inte är välkomna pga skolans speciella profil.
Jag är 33 år gammal och tillhör alltså dem som gick i grundskolan på den tiden då alla svenska barn blev tvångsplacerade i närmaste kommunala skola. Jag tillhör också den skara som blev utsatt för grov och systematisk mobbning – inte sällan fysiskt misshandlad på ett sätt som tangerar tortyr. Menen efter detta lever jag fortfarande med, och minnena av skolårens plåga har format mig på gott och ont.
Jag förbannar de vänsterpolitiker som av ideologiska skäl låter skolbarn fara illa. För detta handlar om illvillig politik. Det handlar om att barn och unga blir styrda istället för att ges möjlighet att styra. Det handlar också om omoralen som sprider sig i den offentliga (läs: politikerstyrda) sektorn i form av ansvarsflykt och apati. Hade jag varit barn i dag hade jag kunnat byta skola, vilket man inte fick göra under de kommunala skolornas "glansdagar". Hade alla kommunala skolor gjorts om till friskolor skulle de dåliga lärarna och rektorerna fått se sig om efter annat jobb, istället för att som nu belönas med everighetsanställningar utan kvalitetskrav.
När det gäller skolpolitik är den fria marknaden är de svagas bäste vän. Den öppnar en möjlighet för den som behandlas illa eller inte lär sig något att byta till annan skola.
Ett stort tack till miljöpartiet som inte viker sig för den socialistiska makteliten i denna fråga!
Aqurette, min lika gamla bror utsattes också för mobbning och fick byta skola, 1982.
Ett vanligt missförstånd bland kritiker av kommunala skolor är att det är några trötta, omplacerade kommunala politiker som utformar skolplanen. Det är fel, och ett hån mot de pedagoger som hela tiden kommer närmre och närmre en utbildningsform som tar barnens bästa i betraktning. Sverige är ett land som kommit långt på det området, och lyckats få det att gälla hela befolkningen. Inte bara några lyckligt lottade.
Man måste komma ihåg att det ofta handlar om föräldrar. Precis som Ali påpekar är det barn till akademikerföräldrar som gynnas av friskolors särintressen. Det låter väl o.k. Problemet är att barn till förädrar som inte får information om olika pedagogiska inriktningar missgynnas! Det som ser så apatiskt ut på kommunala skolor rör sig enbart om bristande resurser, som fråntagits dessa skolor.
Se framåt, in i friskolornas glansdagar, då somliga har en utbildning, medan andra har en kommunal skolutbildning, som inte räknas. Det stavas KÅKSTAD
"Hemskt att vissa skolor gör ett bättre jobb än andra, de måste bestraffas!"
Om systematiska och grundlösa (enl Skolverket, om man nu får hänvisa till NÅGON offentlig institution utan att bli kallad kommunist) överbetyg som ger inflation i hela betygssystemet är ett bättre jobb kan diskuteras.
"Ali, du kan aldrig komma bort från det faktum att friskolor har lett till en pedagogisk förnyelse, även i den kommunala skolan. Anledningen till det är drifsformen, eftersom kommunala politiker sällan är särskillt visionära, nytänkande eller ens pedagogiska. Vilket du nu tvingas till att vara."
Ja, anledningen är driftsättet men det har ingenting med pedagogik att göra. Skillnaden är stor mellan å ena sidan friskolor med fett kapital i ryggen och sponsorer som kan pumpa in hur mycket pengar som helst och slänga bärbara datorer kring sig, och å andra sidan kommunala skolor vars budgetar dräneras årligen mycket tack vare en uppfinningar som "budget i balans" (vad det nu betyder i utbildningssammanhang...) och "utgiftstak" (hur det nu går ihop med expansiva verksamheter som utbildning...).
"Jag är 33 år gammal och tillhör alltså dem som gick i grundskolan på den tiden då alla svenska barn blev tvångsplacerade i närmaste kommunala skola. Jag tillhör också den skara som blev utsatt för grov och systematisk mobbning – inte sällan fysiskt misshandlad på ett sätt som tangerar tortyr."
Ja, är det inte uppenbart för vem som helst att varje offentligt finansierad, organiserad och skött skola ohjälpligen drabbas av systematisk mobbning...
"Menen efter detta lever jag fortfarande med, och minnena av skolårens plåga har format mig på gott och ont.
Jag förbannar de vänsterpolitiker som av ideologiska skäl låter skolbarn fara illa. För detta handlar om illvillig politik. Det handlar om att barn och unga blir styrda istället för att ges möjlighet att styra."
Jag har under mitt liv hamnat i (tack vare kringflyttning) tre olika låg/mellan/högstadieskolor, och inte i en enda blev jag slagen av vänsterpolitiker och i varenda skola var det snarare så att lärarna och några stackars kristna kamratstödjare var de som stretade med att engagera eleverna i praktisk demokrati genom temadagar och elevrådet.
En gång kom det automatiskt, och det var när nedskärningarna gick så långt att vi fick kalla fiskpinnar till pulvermoset (detta var på högstadiet när nedskärningsvågen "började gå för långt") --- inte ens då blev vi slagna av vänsterpolitiker.
Men visst kan man kanske i ett sorgesamt ögonblick klaga på att socialdemokraterna får så många röster (automatiskt? av tradition? p g a hjärntvättning? eller av klassmedvetande...?) ---- med att vi i Sverige så länge, länge gått i kommunala skolor, nej, tvångsplacerats i kommunala skolor för att sedan stöpas i (s)amma form.
Well, tacka vet jag Great B där man nyligen höjt avgifterna för högskolestudier. Det var inte en dag för sent som en debattartikel angående avgifter i svenska högskolor pressades ut i DN.
På tiden att vi börjar bli konsekventa!
Steven,
Ingen i min familj har akademisk utbildning. Min föräldrar har inte ens gått gymnasiet eller liknande. Men de var inte så dumma att de inte förstod att något var fel när deras unge kom hem blåslagen ett par gånger i veckan. De snackade med alla, men byte av skola var det inte tal om. Att det sedan fanns bättre skolor i den stad du och din bror bodde i hjälper ju inte det socialistiska argument, för det går ju ut på att det vore bättre om bara den kommunala skolan fanns eftersom den antas kunna garantera likabehandling. Det lyckades den ju inte med sist den hade monopol.
Onkel Nobbe,
Om eleverna i den kommunala skolan börjar hata de som inte mår lika djävligt som de själva bör man snarast avveckla den kommunala skolan. Du som arbetar där borde kanske hjälpa dem i att rikta hatet mot dem som förtjänar det – de passiva föräldrarna. Klasshat är bara destruktivt eftersom det inte leder till något annat än offermentalitet och självhat. Att dra ner alla i samma skit hjälper ingen.
Anonymous,
Jag visste att min personliga berättelse skulle göra mig till ett tacksamt offer för personangrepp. Du blev först – grattis! Allvarligt talat så betyder det inte ett skit att du inte blev utsatt för samma behandling som jag. Som alla utom du förstår så använde jag mina egna erfarenheter som exempel, och inte någonstans har jag påstått att jag blivit "slagen av vänsterpolitiker". Att raljera så är bara oförskämt och löjligt. Det jag skrev om var frihet. Jag exemplifierade med den fängelseliknande situation som jag och många andra befann oss i på den tid då skolpolitiken såg ut som ni på vänsterkanten vill ha den. De elever som idag behandlas som jag gjorde då har en möjlighet att ta sig ur helvetet. Den möjligheten vill du ta ifrån dem.
Jag drar mig ur diskussionen. Det blev för personligt.
Får en gammal lärare bryta den arga stämningen här?
Tycker så här: Allt är inte svart och vitt med friskolor respektive kommunala skolor. En del friskolor drivs på ett föredömligt sätt, andra mindre bra. En del kommunala skolor fungerar ibland utomordentligt och ibland uruselt.
Det är väl för farao de som arbetar med eleverna som gör att de trivs eller inte trivs, d.v.s. lärare, fritidspersonal, vaktmästare, bespisningspersonal, rektor och andra som jag kanske glömt! Med trivseln kommer också lättare bättre studieresultat, det kan jag garantera.
Att det sen finns en massa faktorer utanför skolan som personalen omöjligt kan råda över ställer ibland till det. En sådan faktor är förstås kommunalpolitikernas beslut om resurserna till den kommunala skolan. Kanske ser lärare t.ex. ett behov för någon speciell elev som kräver extra resurser. Detta styrs av statens direktiv i form av skollag, kursplaner etc. som säger att om en elev behöver extra stöd ska den ha det. Kommunalpolitikerna har sina beslut om att hålla budgeten och säger att skolan måste hålla sig inom givna ramar. I en friskola finns antagligen inte samma behov eftersom de sällan har så många krävande elever som den kommunala skolan. Men friskolorna får förutom den kommunala skolpengen även ta ut elevavgifter.
För övrigt är det inte mycket som skiljer i de regler som gäller en friskola jämfört med en kommunal skola. Timplaner och kursplaner kan vara andra än de för den kommunala skolan annars är de mycket lika. Dessutom är den kommunala skolan redan på väg att bli som friskolorna i fråga om detta och försök pågår i några kommmuner om timplanelösa kurser.
Min erfarenhet säger mig att det var bättre när skolorna var mer styrda av staten, dvs. före kommunaliseringen. Då hade faktiskt lärarna mycket mer frihet i sin yrkesutövning och kommunernas kassor styrde mycket mindre. Men det kanske är oanständigt att tycka i dessa friskoletider? Och när ansvarsutredningen vill ge mer och mer makt till kommunerna? Decentralisering verkar vara en helig ko, som i slutändan drabbar den enskilde, i det här fallet eleven.
Aqurette, man kanske skulle kunna skriva såhär: ur askan, i elden...
Vänsterkant, högerkant. Vilken kan är det som förespråkar just hårdare tag (eller ska man kanske skriva ordning och reda, i dessa nyspråkstider) i skolan och i hela samhället?
Själv sitter jag inte på någon kant, men jag ber om ursäkt om du misstolkade mitt raljanta inlägg, eftersom jag misstolkade din poäng ang våld i skolan.
Med tanke på Alis rubrik "Orwell goes Green" så kan man undra om Ali överhuvudtaget har läst Orwell... det är väl snarare det "gamla" (socialistiska) svenska skolsystemet där alla stöptes i exakt samma form och alla skolor ägdes av staten som för tankarna till Orwell och 1984... jag förstår inte vad valfrihet har med Orwell att göra...
Daniel, har du läst Animal Farm?
Det handlar om att skillnaderna sakta ökar. En del får mer och bättre, hela tiden.
Applicera det hela på utbildning.
Steven sade:
"Daniel, har du läst Animal Farm?
Det handlar om att skillnaderna sakta ökar. En del får mer och bättre, hela tiden."
Jo, man får ju anta att Ali syftade på någonting sådant. Men varför? Är Sverige alltså nu kommunistiskt? Menar Ali att Animal Farm är en bra handledning för att få kommunism att faktiskt fungera? (Bara man undviker fallgroparna i Animal Farm så..) Det är svårt att tolka vad som menas egentligen!
Vad gäller själva ämnet så är det väl så att friskolorna inte alls får mer pengar som de kan "bada i" jämfört med kommunala skolor. Så Alis världsuppfattning verkar inte stämma riktigt.
Personligen anser jag att staten inte skall begå övergrepp på människor genom att tala om för dem att de inte har rätt att bestämma vilka skolor deras barn skall gå i. Men kommunister brukar ju förorda olika former av övergrepp för att nå sina -något obskyra och barnsliga- mål.
Twisted as usual.
Nice blog, I am learning from the posts.
I am here recipe white chocolate cheesecakeif you like to visit
Kan inte låta bli att reflektera över att det är lätt att sätta sig till doms över hur andra ska ha det när man inte själv berörs. Har herr Esbati egna barn som går i skolan? Som förälder vill man göra allt för att ens barn ska ha det så bra som möjligt. Självklart behövs det mera valfrihet innom skolan inte mindre. Olika barn har olika behov och intressen. Mina barn går i kommunal skola och för tillfället funkar det bra men kvaliten är verkligen varierande och om det fanns friskolor innom rimligt avstånd från där vi bor skulle vi noga överväga det alternativet. Ifall något av mina barn får problem med mobbing eller annat och inte trivs skulle jag inte tveka en sekund från att försöka byta skola.
Ja Leo, det där är det vanliga argumentet. Där man tänker på sig själv och sina egna barn, men inte på hur det samhälle ens barn växer upp i ser ut.
Jag har också barn.
Jag har också bott i brasilien. Där är det precis så, att föräldrar som har resurser att ta sina barn från den kommunala skolan gör det. Kommunal skola räknas som B-skola. Resurser försvinner från den eftersom att föräldrar (med pengar) väljer bort den. Staten ser att det inte alls är lika många barn kvar i de kommunala skolorna och drar ner på skolbudgeten. Finansiering av de fina skolorna sköts i allt större utsräckning av privata företag. Men de finansiärerna har krav på sina elever. De kan inte ta in så kallade problembarn o.s.v.
Dessutom försvinner föräldraengagemang. Kvar är de som inte kommer in på privata skolor De får en utbildning som i samhället inte anses vara värd särskilt mycket och kommer som följd inte in på universitet, och stängs vidare ut från arbetsmarknad.
Precis det kan ske i Sverige, men inte om vi arbetar emot det och ser till att de kommunala skolorna är på högsta nivå, dels genom att ha kvar våra barn i de skolorna!
Man spenderar så många år i skola. Om hela ens utbildning är borträknad för att man inte gick i rätt skola känns det som ett jävligt högt pris att betala, för att tusen suddiga alternativa pedagogiker - som i sig kanske inte är så väl genomtänkta heller -ska finnas 'tillgängliga'.
Resurser försvinner från den eftersom att föräldrar (med pengar) väljer bort den.
> Staten ser att det inte alls är
> lika många barn kvar i de
> kommunala skolorna och drar ner på
> skolbudgeten.
Är inte "färre elever" en ganska bra anledning att minska budgeten? Det låter ju ganska dumt att betala för elevplatser som inte utnyttjas.
> Finansiering av de fina skolorna
> sköts i allt större utsräckning av
> privata företag.
Så snällt av de där företagen. Kan inte svenska företag göra likadant, så att jag och andra skattebetalare slipper?
> Men de finansiärerna har krav på
> sina elever. De kan inte ta in så > kallade problembarn o.s.v.
Jaha. Så dessa får gå i den offentligt finansierade skolan, då? Så för dem ändras ingenting och för andra blir det bättre. Det låter som en rätt bra deal.
> Dessutom försvinner
> föräldraengagemang.
Varför det? Om jag vore företagare- som-betalar-skolgång skulle jag hellre betala till elever med engagerade föräldrar än till elever vars föräldrar inte bryr sig. De förra lär generellt ge högre utdelning.
> Kvar är de som inte kommer in på
> privata skolor De får en
> utbildning som i samhället inte
> anses vara värd särskilt mycket
Varför? Det beror händelsevis inte på att de kommunala skolorna *är* sämre? I så fall: varför är din lösning inte att effektivisera de kommunala skolorna snarare än att förbjuda de bättre alternativen?
Apa, du är en typisk självisk typ. Men ditt inlägg är bra eftersom det exemplifierar så tydligt vad borgerliga idéer leder till för skiktat samhälle med elitmänniskor och skitmänniskor. Det verkar vara själva ambitionen, att lyfta fram en överklass.
Det orwellska i detta sammanhang är ju framförallt DN:s smått surealistiska rubrik: "Mp vill göra alla skolor fria". Fria? Fria från demokratiskt inflytande då, antar jag. Nyspråk någon?
Det är inte bristen på pengar eller materiella resurser som gör den kommunala skolan sämre.
Det är bristen på ordning och reda, respekt och bra ledarskap som är de huvudsakliga problemen.
På vilken annan arbetsplats kan du t.ex...
...be din chef/arbetskamrat fara åt helvete eller kalla honom/henne vid könsord?
... klottra på väggar och ta sönder inredning?
... strunta i regler och förordningar?
... ha för vana att komma försent?
utan att få någon form av konsekvens. Jag säger INGEN och det tror jag ni alla håller med om. Varför tolereras då detta i skolan? Kan det bero på att den kommunala skolan finansieras med skattemedel? Alltså de pengar vi varje månad överräcker till staten att, helt godtyckligt, fördela . Jag tror att både kvalitén på undervisningen och ordningen i skolan hade varit bättre om föräldrar fick betala för barnens skolgång. Engagemanget är alltid större om det är du själv som står för fiolerna.
Skolan är ingen arbetsplats, även om ni borgare vill att den ska vara det (åtminstone för de som inte tillhör den högre klassen).
Klipper in mina två suddade inlägg igen: De var kommentarer till Stevens och apas inlägg mot slutet:
Om man bortser från Alis konspirationsteori i ursprungsinlägget (~Miljöpartiet vill sabba för barn med annan än akademisk bakgrund) har det kommit genska intressanta inlägg, och belysningar från olika håll.
Men ändå kommer det från 'vänsterhåll' alltid argument som i sig är självmotsägande menar jag:
Även om man vidgår alla de problem som målas upp, och ävende generella förklaringarna, verkar man hävda att den enda acceptabla ordningen skulle vara den som empiriskt har fungerat sämst, blivit dyrast, och varit långsammast att anama förbättringar och förändringar. Dvs man förordar politiskt huvudmannaskap för utförandet.
Det bakomliggande resonemanget verkar bygga på två premisser: 1) Att skillnader i sig är av ondo och 2) att skillnader skall minskas ffa genom att hindra uppsidan, att det blir för bra för somliga.
Möjligen kan bakom den sista punkten skönjas en förhoppning att det därigenom skulle bli en höjning av lägstanivån, alltså hindrandet av 'uppsidan' skulle vara ett metod för att höja 'nedsidan' (dock utan belägg, bara som 'rättviseresonemang')
Punkt 1) är fel i sak. Skillnader är just skillnader, de har positiva och negativa sidor. De ärr dessutom idaga befintliga. Skillnader Men det blir genast bakvänt när resonemanget blir: Det är dåligt när något är bra (men inte allt).
Punkt 2) andas den sedvanliga avunden och uppgivenheten samt förskjutandet av ansvar.
Flera har här påtalat att ingen (speciellt inte den som skulle ha lite sämre förutsättningar) är behjälpt av man försämrar för dem som kan och vill eller har bättre förutsättningar att få ut mer av skolan. Flera menar också att det sannolikt är tvärtom.
Steven, det du tar upp om vilka som får välja är relevant. Komunala skolor får inte välja bort en enda elev. Därför får de också mer betalt för sina, mycket mer. Men det underliggande problemt skulle i så fall vara prissättning:
Om begreppet 'problematisk elev' är objektivt (iaf delvis, och inte en helt förorsakat av skolan själv och dess funktion) borde det vara möjligt att sätta en prislapp på merkostnaden. Precis som du säger existerar redan merkostnaden (den beräknas idag till 30-40% mer för VARJE komunal elev), men om detta påslag är en korrekt värdering finns det ohyggliga resurser för varje 'problemelev', och således mycket ekonomiskt utrymme för andra alternativ att erbjuda specialhjälp för. Det kräver isf en förändring i regelverket avseende skolpengen. Ingen stor sak om det är det man vill.
Nu tror jag inte att det är så, alltså att verkliga kostnaden är så stor. Tvärtom tror jag att 'små' problem blir stora och dyra och fler i skolor just därför att man inte hanterar dem, säkert bla för att det där med asnvarsfördelning är så luddigt i komunala skolor.
Sen var det en fråga till, Steven. Du säger att företag sponsrar skolor. Det kanske finns, men det är sällan man betalar hela verksamheten. Det skulle nog vara vissa specialklasser som har ett specifikt yrke som mål. Men det händer att företag sponsrar skolböcker mm. Det vanliga måste väl ändå vara skattebetalarna och föräldrarna i någon mix.
Jag har dessutom riktigt svårt för att acceptera argument riktade till (tex) mig, av typen:
'Du har möjlighet att ge dina barn bättre skola, hjälp, förutsättningar etc, än de som inte har det. Det är orättvist mot dem, och därför skall vi hindra dig'
Jag anser att den stånmdpunkten är för det första rakt av vidrig, alltså att det skulle vara något omoraliskt att vilja sina egna barn det bästa och verka för det. För det andra skulle det i förlängningen kräva att man även måste hindra all sådan hjälp även på andra sätt: Man måste hindra att jag hjälper till med läxor, eller försöker lära ut mer om ämnet, köper böcker, ja tom talar med eleven efter skolan. Man måste också förhindra mig att försöka flytta till ett område där de sociala problemen är mindre av samma skäl.
Som alltid är det existensen av skillnader som är nageln i ögat på 'vänstern', och som vanligt är metoden man har att erbjuda att förhindra de positiva aspekterna av sådana skillnader (av rättviseskäl) och som vanligt leder det till lätt absurda till fullständigt bisarra konsekvenser om man skulle ta den metoden och argumenten på allvar. Och som vanligt är det verkligheten som blir dessa 'förbättrarnas' fiende iom att den finns och inte lyder under politiska dekret.
3:08 PM
Jonas N said...
Steven, ser att du har bemött apa... medan jag skrev.
Jag tycker att du smiter från varje enskild motfråga från honom. Var och en av dessa är befogad.
Som jag skrev nyss så fäktar du mot väderkvarnar, och dessutom mot dem som säger att det är väderkvarnar! Och det faktum alena gör att din tillvaro blir jobbigare (och sannolikt inte bättre)
Låt mig inflika att vänsterns taktik att parasitera på de driftiga kommer att misslyckas eftersom vänstern dessutom gör allt för att ta livsluften ur de mer begåvade eleverna (och sedemera vuxna).
Om vänstern hade lite vett så skulle den nöja sig med groteska skatter och låta de driftiga bli så bra och produktiva de bara kan. Men icke sa nicke, vänstern vill sabba på alla fronter! Parasiten kommer således att självdö när värddjuret har dött eller avlägsnat sig från landet.
> Apa, du är en typisk självisk typ.
Även om så vore fallet; vad har det - eller någon annan av mina personliga egenskaper - med det här att göra?
> skiktat samhälle med elitmänniskor
> och skitmänniskor.
> Det verkar vara själva ambitionen,
> att lyfta fram en överklass.
Varför tror du det? Det enda som synbarligen ändrats i ditt exempel verkar vara att vissa barn får bättre skolgång än innan. Det leder (förhoppningsvis) till att dessa blir mer produktiva (och därmed rikare, vilket väsentligen är ambitionen) vuxna men på vilket sätt är det dåligt? Ingen har ju fått det sämre än han hade det tidigare (om det inte finns andra fakta i målet som du inte nämnde).
Skämtar Anna T?
Mitt svar till Apa var det enda möjliga. Hans attityd är självlysande osolidarisk. Men det sista inlägget visar att det inte ens går att diskutera om man vill.
Kommentaren " Ingen har ju fått det sämre än han hade det tidigare" visar på det.
Jag påstår inte att jag vet att jag har rätt, men du förstår ju inte ens resonemanget, så det är lönlöst att fortsätta.
Jag vet att jag inte är saklig nu, men det är för att argumenten redan finns uppradade i tidigare inlägg.
Solidaritet enligt Steven:
Ingen får utvecklas snabbare än någon annan. Ingen får använda sin talang om någon annan saknar samma talang. O.s.v.
Förklara gärna det osolidariska med valfrihet, utan att samtidigt implicera att någon måste dras ned till en lägre nivå av "solidaritetsskäl"!
Lycka till!
Det yttersta beviset på att man har förlorat sakdebatten är om man raderar motståndarens invändningar.
Anonymous:
Klart skolan är en arbetsplats. Den är t o m Sveriges största med 235 000 anställda och 1,4 miljoner elever. "Tvivlar du så läs arbetsmiljölagen"
Steven:
Nej jag (Anna T) skämtar verkligen inte. All förbetald verksamhet
är förkastlig. Sänk skatten och låt föräldrarna betala skolavgiften, för om du betalar själv ställer du också krav.
Betala gör den som kan.
Ali, kan du inte radera alla ointressanta inlägg skrivna av högerdårar? Här skulle man kunna ha intressanta diskusioner. Men pga alla stollar med för mycket fritid så blir det ju omöjligt. Ungefär som att sitta vid ett bord och försöka konversera samtidigt som någon står brevid och oavbrutet skriker "kuken" i megafon. Snälla, rensa mer. Om jag vill läsa högerextrem smörja så letar jag upp högerbloggar. Här skulle jag vilja läsa intressanta diskusioner människor med en gemensam värdegrund kunde bryta sina olika åsikter.
Steven,
"det där är det vanliga argumentet. Där man tänker på sig själv och sina egna barn, men inte på hur det samhälle ens barn växer upp i ser ut."
Var och en är sig själv och sin familj närmast. Den som säger något annat ljuger eller har grava problem skulle jag vilja hävda. Skulle inte du flytta dina barn till en friskola om det var det enda sättet att få dem att trivas i skolan?
Samhället ska självklart se till att alla barn får en bra skolgång och att det finns klara riktlinjer för vad som ska ingå i utbildningen men livet är inte rättvist och barnen har olika behov och intressen.
Naturligtvis kan man ha olika synpunkter på hur stor skolpengen ska vara mm men att helt avisa tanken på alternativ tycker jag är väldigt trångsynt.
Det är ju en överetablering av skolor i nuläget. Få skolor (på gymnasienivå iallafall) har fulla klasser på sina utbildningsprogram.
Anonym sosse/kommunist skrev:
"Om jag vill läsa högerextrem smörja så letar jag upp högerbloggar. Här skulle jag vilja läsa intressanta diskusioner människor med en gemensam värdegrund kunde bryta sina olika åsikter."
Tänk att man kan bli "extrem" i Sverige för att man förespråkar valfrihet! Det enda extrema jag kan se i denna diskussion är att tvinga ALLA att använda EN påtvingad lösning! Snacka om extremister...
Leo, alternativ för särskilda behov är absolut nödvändiga. Ett systematiskt nedbrytande av offentliga resurser däremot ökar bara klassklyftorna.
Att motarbeta människors olikheter är språktestfolkpartisters uppgift. Utestängning och specifika krav för att bli 1:a klassens medborgare alla högerideologers (verkar det som).
I den här frågan handlar det om att motarbeta nedbrytningen av allmän tillgänglighet till god utbildning. Ser inte du det? Om alla måste hålla på välja rätt skola från årskurs ett, och oroa sig för att inte få en plats (pga pengar/hinder/ursprung mm.) blir det snart tydligt vad som händer med allmän läskunnighet och sådant, i detta land. Sverige hade, innan friskolorna fläkte upp sin spridda klubbmentalitet, en väldigt hög allmän utbildningsnivå. Och, mycket tack vare de pedagoger som hela tiden försöker förbättra skolplanen, en ovanligt stor medvetenhet och lagstiftad hänsyn till barns rättigheter. Det är inte omplacerade gamla kommunalpolitiker som formar läroplanen.
Det kan bli mycket bättre förstås, med t.ex. ett tydligare genusperspektiv i utbildningen redan på tidig stadium.
Sen-
Om det är så skönt med valfrihet, vore det inte skönt då att flytta till valfritt annat kapitalistland? De allra flesta länder har mer utvecklad högerpolitik än Sverige.
Steven,
"Om det är så skönt med valfrihet, vore det inte skönt då att flytta till valfritt annat kapitalistland? De allra flesta länder har mer utvecklad högerpolitik än Sverige"
Jovisst, ibland längtar man bort härifrån:-) men nu är det ju så mycket annat som styr och dessutom är det ju barnens födelseland. De kanske inte helt skulle uppskatta att flytta från kompisar till en ny kultur, nytt språk etc. Ur egoistiskt perspektiv för mig själv tror jag det skulle finnas stora fördelar i att flytta ... men då är det inte främst skolpolitiken det handlar om.
Jag håller inte med dej i ditt resonemang om klubbmentalitet. Det stämmer inte alls på hur det fungerar i Sverige.
Jag kan förstå om du fruktar att det skulle kunna bli så, men det är inte så idag.
Idag ses det snarast som avikande om man har gått en friskola än om man har gått i den kommunala.
F.ö har det under lång tid funnits alternativ som tex Montesoriskolor även här.
Anonymous 12:08
"Här skulle jag vilja läsa intressanta diskusioner människor med en gemensam värdegrund kunde bryta sina olika åsikter."
Helt rätt! Vänsteråsikter borde brytas. *smile*
Det spelar ingen roll om man inte håller med om klubbmentalitet. Det är så bara, att allmän utbildningsnivå sjunkit i Sverige de senaste 15 åren.
Jag känner folk som jobbat på friskolor. Känner två rektorer också. Ganska sympatiska människor med hyfsat intressanta men ganska flummiga idéer. Men de har definitivt en, kanske omedveten, klubbmentalitet runt sin idé om behöriga elever. Det gäller Montessori också. Det är inte barn till vilka föräldrar som helst som har sina barn där. Man ska passa in rent ideologiskt först.
Jonas Ns prat om att socialister bara inte står ut med avundsjukan är helt felplacerad här. Det är en slutledning som bevisar att han inte förstått konsekvenstänkandet bakom resonemanget emot friskolor.
Det måste understrykas, och upprepas, att en nedmonterad allmän skola för alla, innebär i förlängningen att de som istället har mest pengar får bäst utbildade barn. Är det bra? Detta handlar inte om bagatellartad avundsjuka. Det handlar om strukturen på hela vårt samhälle.
Skit i tankesmedjorna en sekund och stå upp för barns lika rättigheter till en god utbildning. Och deras tillgång till ett samhälle där en stor procent inte är dömda till evig utestängning, fattigdom och nedvärdering. De outbildade och fattiga blir det på deras bekostnad. Det är ett jobbigt ansvar det också.
Reklamen:
Freedom School!
Nu med extra mycket frihet!
För dig som vet att ditt barn är värt mer än andra.
Två fakta angående skolan i Sverige:
1) Sossarna har länge och envist drivit på för det som sedermera har blivit 'flumskolan'
2) Ju 'dummare' man är desto större är benägenheten att rösta på (s)
Kuggfråga:
Finns det någon som tror att dessa två begivenheter är totalt okorrelerade?
;-)
Steven, jag noterar att du bara förmådde kommentera en enda bisats i mitt inlägg. Dessutom har du läst fel, eller inte förstått den.
Jag vet att du tycker att det är jobbigt att ta till dig andras argument. Men de försvinner inte genom det, det inser säkert du också!
Jag tycker att du själv i slutändan gör precis den poängen jag vill få fram.
När socialister har drivit på för 'Allas rätt till lika .... ' (vad än det nu har varit) har det följderna blivit de samma, och av samma skäl:
Man har raserat (förhindrat) de goda skapande mekanismerna, ersatt dem med byråkrati och plan-tänkande. Därefter har även 'nedsidan' av verksamheten förfallit och blivit sunkigare.
För övrigt: Finns det verkligen föräldrar som inte värderar sina barn högre än andras?
Eller är det bara ytterliggare en variation på (det innehållslösa floskel-) temat:
"Alla människors lika värde"
(även barns alltså?)
Alla människors lika värde låter lite floskligt det håller jag med om. Men det är fan inte innehållslöst. Det är ett reellt problem att människor faktiskt inte betraktas som lika mycket värda.
Resten nån annan gång.
Anonym ...
där fångar du essensen i floskeln:
Om alla har samma värde behöver det inte påtalas. Om man menar att det inte är så har man iaf verkligheten på sin sida (men inte floskeln)
Och det helt oavsett vad någon enskild vill tolka in i begreppet 'värde' ...
'Varde' är nämligen ett begrepp som inte låter sig kvantifieras, inte ens defineras.
Jonas N.
Mina morförädrar brukade dra berättelser om hur Olof Palme sagt att det bara gällde att lura "de dumma arbetarna" för att bibehålla makten.
Troligen är detta en skröna. Jag tror heller inte att sossar är dummare än moderater eller folkpartister.
Inför ett riksdagsval handlar det tyvärr ofta om ren propaganda/reklam. Mer känsla än sakfrågor. Men här är ingen oskyldig, inte heller Fredrik R.
När det gäller skolpolitiken har jag jobbat som gymnasielärare på såväl kommunal skola som "privat friskola". Är för närvarande anställd av en friskola. Ett övergripande problem som gäller såväl privata som offentliga skolor är att den faktiska undervisningstiden sjunker i ämnena. Tidigare innebar t.ex. 100 poäng samhällskunskap 100 timmar i ämnet. Idag betyder det nästan alltid 80 timmar eller mindre.
Tid är pengar. Men tid är också viktig tid till fördjupning.
Det tråkiga är att det måste påtalas. Men så fort man gör det blinkar Napoleon i högra örat. Då måste man hålla käft igen.
Hej Peter ...
Måste eväl säga att jag aldrig har uppfattat dig som 'dum', inte ens i närheten. Tom hederlig!
Kors i taket. Kan man vara intelligent, hederlig och sosse samtidigt? (det brukar vara två av tre, vilka som helst, men inte den sista då)
:-)
Tillbaks till ämnet.
Nja, begreppet 'dum' är just lite dumt. Men om man menar någon slags bildning kombinerat med intelligens och/eller intellektuell förmåga så förhåller det sig faktiskt som jag sa, lite lagom löst uttryck.
Det läskiga är att de minst 'dumma' väljarna har i genomsnitt (v). Fast denna undersökning har någora år på nacken. Då hette det faktiskt (vpk) som ju nu har regenererats ett par ggr. Även (mp) ingick inte då. Men jag tror generellt både på detta (trenden) och jag tror inte att det är slump att sossarna försökt devalvera både bildningen och värdet av den.
I övrigt kan jag nog bara hålla med dig om vad du skrev.
Sa jag att du verkar 'klok'?
:-)
Tack för komplimangen, det hör inte till vanligheterna att jag blir kallad 'klok'.
Hur definierade undersökningen (när och av vem?) "bildning" och "intelligens"?
Du menar att sossarna försökt devalvera bildningen för att få fler röster?
Vad åsyftar du? Konkretisera dig!
Alltid stimulerande att diskutera med dig.
Du, Peter, jag minns inte, skulle gissa att det var ett sk IQ test. Vpk 'vann', därefter fallande från höger till vänster. Centern ansågs visst var mer vänster än fp.
Nej, jag påstår inte att sossarna avsiktligt saboterar skolan i en långsiktig röstmaximeringskonspiration. Men jag hävdar att det den effekten spelar med, alltså att det inte bara är slump. Hur medveten den är (beror säkert från en sosse till nästa) kan jag inte uttala mig om.
På samma tema tror jag inte heller att sossarna av illvilja gör fler och fler av sin egen väljarbas ekonomiskt sårbara och beroende av bidragsnivåer och andra offentligt administrerade system. Eller att de medvetet utestänger sina egna väljare permanent från arbetsmarknaden mha förtidspensioner eller annan dylik långtidsförsörjning.
Men det faktum att sådana marginaliserade människor, helt utlämnade åt 'det politiska' av ren rädsla är mer benägna att rösta (s) är jag helt säker på bidrar till den utvecklingen. Tänk att kunna 'permanenta' väljarbasen (iaf en stor del av den), det måste vara en gigantisk frestelse för ett parti, speciellt ett som alltid visat att omsorgen om andra människors pengar inte hindrat dem i deras mål.
Alltså, inte som en utstuderad (djävulusisk) plan, men helt klart som bidragande effekt!
Visst. Folk som är beroende av socialförsäkringarna för sin existens röstar oftast på det parti som ger mest pengar.
Av rädsla för att förlora sin försörjning.
Precis som människor med fast arbete och hög inkomst tenderar att rösta på det parti som ger minst till dem som är helt beroende av socialförsäkringarna.
Det kallas väl att rösta med plånboken.
Å andra sidan är "röstskolket" också mest utbrett hos arbetslösa / sjukpensionärer.
Det är mellanskikten som partierna vinner/förlorar valen på!
Ja Peter, jag finner i varje fall att där finns en ganska stor principiell skillnad mellan att få väljare, som du kallar det, som 'röstar med plånboken'...
ena gången därför de har en ekonomisk kniv mot strupen och ingen handlingsfrihet och inget hopp om att genom egna insatser kunna förbättra sin situation ...
... och andra gången genom att vilja få människor mindre beroende av politiken, och ge dem tillförsikt att själva ta kommandot över sin situation.
Dessa två principer är inte avhängig av i vilket inkomstskick folk befinner sig i.
Jag vänder mig dock mot din beskrivning om att bättre bemdelade röstar på det 'parti som ger minst'!
För det första är det inte partier som ger pengar, de kommer från de hederligt arbetande.
För det andra betlar man inte skatt till de utsatta, utan man betalar skatt till sossarna (i huvudsak). Det är nåt helt annat.
För det tredje, som jag sa nyss, är sossarna inte intresserade av att minska antalat som är beroende av systemen, och det är tveksamt om de verkligen vill 'ge mer', de vill snarare skrämmas med 'om ni inte röstar på oss kommer de andra att ger er mindre'. Och
För det fjärde ogillar jag insinuationen att bättre bemedlade inte skulle vilja bry sig eller hjälpa dem som har det svårt. Som sagt, att 'ge' pengar till sossarna hjälper inte de mer utsatta på något konstruktivt sätt, snarare tvärtom. Och det snarare erroderar den sk solidariteten än främjar den. De är nämligen förhindrade att hjälpa på mer konstruktuiva sätt.
Angående att politik bedrivs för att öka den egna väljarbasen kommer här ett positvit exempel från de borgerligas erbjudande i Stockholm att omvandla (köpa ut) 'allmännyttans' hyreslägenheter.
Från vänster gnälldes det högljutt över att politikerna skulle gå miste om kontroll. Det vanliga 'orättvist' skanderades högt, eftersom det sas gynnade de som hade hyreskontrakt, dvs redan gynnade i stan. Men det
gynnade ännu mer dem som fick göra samma sak i oglamourösa förorter. De fick nu egen kotroll över sitt boende, och ökade sin värdighet, och möjligheten att påverka boendet. Troligen ökade också upplevd ekonomisk själkänsla, resursstyrka.
Men jag ser inget fel med att försöka öka väljarbasem genom att ge medborgarna förbättrade möjligheter att rå över sig själv. Däremot ser jag det med att försöka öka egna väljare genom att göra dem rädda, för framtiden och för förändringar, och genom att minska deras handlingsytrymme och autonomi.
Du har säkert rätt i att röstbenägenheten minskar med ökande apati eller upplevd hjäplöshet. Men det är en annan fråga.
Jag noterar också hur statiskt du beskriver väljarna ...
'de som är beroende av socialförsäkringen för sin existens'
De som är så handikappade eller så kroniskt alt. psykiskt sjuka att de MÅSTE förlita sig på det allmänna utgör en försvinnande liten del av befolkningen. Sannolikt mindre än 2%. Återstoden saknar eg bara ett jobb som passar just dem.
De senare är inte eviga offer. De behöver ett jobb, de behöver en förändring, de behöver uttryckligen inte livslång försörjning genom almosor. Men det är just det senare som man försöker förmå dem till att acceptera.
Jonas, du verkar inte förstå vad utförsäljning av allmännyttan gjort för de som inte kan ta banklån.
Bostadsbristen har heller aldrig varit så allvarlig sen det började.
Det är också för att det blivit så få hyreslägenheter som kvar som hyreskontakt kunnat säljas olagligt på marknaden. Ingen hade betalat om det faktiskt fanns bostäder åt alla. Och då som sagt inte bara åt dem som kan ta banklån.
I ovanstående inlägg skrev jag:
'Bostadsbristen har heller aldrig varit så allvarlig sen det började'
Men menade:
Bostadsbristen har heller aldrig varit så allvarlig som sen det började.
No Freudian slip intended.
Steven, jag skulle uppskatta att du låter bli att tala om för mig vad jag inte vet, eller försått, eller bryr mig om. OK?
Ang. lägenheter (det var fö ett perifert exempel)
För dem som inte kunde ta banklån förändrades ingenting, de fick fortsätta hyra, men kanske nu av en bostadsrättsförening. Dessutom såldes de till marknadspris (eller ngt lägre) för hela fastigheten vilket är billigare än priset på varje lägenhetsenhet för sig som. Dvs en lägenhet utgjorde en fullgod säkerhet för ett lån.
Omvandlingen till bostadsrätt hade två fördelar: Dels gav den egenmakt till dem som bodde där. Dels finns det en fungerande marknad för bostadrätter, dvs behov och efterfrågan möts. Som du vet är detta helt annorlunda vad gäller hyresrätter, där svart- och skentransaktioner är vardag.
En större andel bostäder på en fungerande marknad underlättar amobiliteten (och sänker även priserna där). Att sedan en ägd bostadsrätt inte är den bästa lösningen för var och en, och vid varje tillfälle eller behov är en annan fråga. Det är ju inte bostadsrätternas fel att hyresmarknaden inte fungerar alls, och är totalt död.
Vidare: Upplåtesleformen (hyra/bostadsrätt) för det befintliga beståndet är totalt ovidkommande för antalet. Med en större marknadsutsatt andel kommer iaf bristerna (anpassningen till dessa) kunna hanteras mer smidigt.
Men du sätter fingret på kärnproblemet på slutet:
"..om det faktiskt fanns bostäder åt alla"
Ja, som du vet så finns inte fler idag (och inte imorogn heller). Har du någonsin frågat dig varför?
Problemet att bostadsbeståndet inte växer är en helt annan fråga. Det finns orsaker även till det, och jag skulle kunan förklara. Men jag är rädd att du inte skulle gilla det heller.
Bostadsrättsmarknaden är inte så anpassat till det reella bostadsbehovet som du skriver.
Om du kollar antal lediga bostadsrätter till salu i Stockholms innerstad, och också antal personer i behov av bostad ser du vad jag menar. Det är nästan som en aktiemarknad.
Dessutom tar du inte hänsyn till personer som inte vill ta banklån, oavsett säkerhet för lån.
Därmed inte sagt att allmännyttan fungerar bra. Längre. När du säger: ' Det är ju inte bostadsrätternas fel att hyresmarknaden inte fungerar..' tror jag att du misstar dig, faktiskt. Den avsmalnade (utsålda) hyresmarknaden är väldigt mycket anledning till att den inte går att upprätthålla.
Vilket för oss tillbaka till postens ursprungsämne, angående kommunala skolor..
Jo, Steven, det var nog så jag tolkade det. Det finns (helt naturligt) folk som inte vill belåna sig, utan bara hyra.
Som du säger så funkar inte den marknaden, hyresmarknaden alltså. Dels för att där finns en faktiskt brist på lägenheter, dels för att regler och prissättning är konstgjorda i den sektorn. Det finns ingen mobilitet alls.
Och nej, det är inte utförsäljningen av ett antal enheter som har skapat problemen. Dessa har funnits sedan 40-talet (latent) och bara blitt värre. Och som du säger det blir varken färre eller fler bostäder genom detta.
Problemet är (och innerst inne tror jag du vet det) avsaknaden av fungerande marknad. Och det är även det som gör att det inte byggs mer.
Varje dag finns där gott om bostadsrätter till salu, och got om folk som kan tänka sig köpa. Och det sker många transaktioner per tidsenhet. Jag vet inte men jag skulle kunna tänka mig att en bostadsrätt omsätts alla 6-10 år i snitt. För hyresrätter är motsv omsättningshastighet 100 år.
Om man i grund och botten tror att det är omsättning som är det viktiga, och inte bostad, så förstår jag att man föredrar en upptrissad köp&sälj-cirkus i Stockholms innerstad. Det är minsann omsättning där, som visst - tillfredsställer ett behov. Man kan tjäna kosing på den starka efterfrågan. Men få är de som tror att man löser den faktiska bostadsbristen genom att bygga fler bostadsrätter som ska runt i lyxmarknaden. Det är hyresrätter som gäller för de bostadslösa. Face it.
Det lönar sig heller inte att bygga billigare bostadsrätter, för den tilltänkta kunden är ändå inte tillräckligt köpstark. Det är bättre för investerare att satsa på exklusivitet.
Tur är det då att det finns politiker som kräver att det byggs fler hyresrätter. Tråkigt för dig bara. Du blir rånad på ytterligare skattepengar. Det är faktiskt lite synd om dig.
Jag tror att du missförstår allvaret i situationen, och även situationen.
Ha en sam klart för dig steven. Det är inte politiker som utför saker. När någon skall göra nåt behöver du proffs.
Ni skall vi i Stockholm som ett politikst (s)ymbolprojekt bygga ettor i skatteskrapan för en OM(!)byggnadskostnad à 4 miljoner stycket (och den kostnaden är i planeringsstadiet, inget är gjort ännu, och du vet väl hur det brukar gå med sådana projekteringar innan de är slutförda).
För dessa pengar kunde man bygga nya fina stora villor i nästan överallt. Och haft skatteskrapan kvar!
Och du skall ha klart för dig att Billström har gjort precis likadana tokigheter förut, i St Eriksområdet.
Som jag skrev innan har kö-problematiken funnits och förvärrats i mer än ett halvt sekel. Vad polikerna 'kräver' åstadkommer ingenting (i bästa fall) i värre fall se ovan (Billström).
Din frustration med den befintliga situationen är ovidkommande i sammanhanget.
Jag skall ge dig en liknelse:
De mindre bemedlade, säg 20 åringar har aldrig råd att köpa sig en ny bil första gången.
Om vi för sakens skull antar att detta skulle vara en bristproblematik, tror du att det därför är lönlöst att där produceras nya och (för 20-åringen) alldeles för dyra bilar?
Tror du att problemet avhjälps genom politiker som 'kräver' att där skall finnas billigare bilar?
Eller tror att en prisreglering som gör det olagligt att sälja en bagagnad bil över en viss summa avhjälper problemet?
Eller tror du att lösningen är att politikerna startar en egen 'biltillverning' med skyhöga styckepriser men som säljs till ett fåtal utvalda till 'rättvisa' priser medan resten får stå för mellanskillnaden?
Eller tror du att ett kösystem där du anmäler ditt behov idag, som kanske genom byråkrati ger dig ett utfall (av något slag) om 15 år?
Eller Steven, tror du som jag:
Om där byggs en bil till nu, som någon rik knösus vill köpa, så kommer han sälja den han har till någon lite mindre rik knösus, som i sin tur säljer sin gamla ... osv. Och till slut ökar blir utbudet större även i de lägre prissegmenten? Och om så hade skett naturligt och spontant redan för 15 år sedan och sedan dess hade där idag funnits gott om 15 år gamla bilar som är överkomliga.
Men som jag sa innan. Dålig politik har konsekvenser. Får den fortgår i decennier ackumuleras dessa.
En sak till: Det faktum att man kan 'tjäna kosing' i en bristmarknad är ju välkänt. Enklaste sättet att hindra svart- och spekulationsmarknad, samt svåger och mygelkultur är att ha fungerande marknader. För du tror väl inte att det är slump att LO mfl s-toppar ständigt avslöjas med att förese sig själv ur lägenhetsbeståndet!?
Eller?
Gamla bilar sjunker i värde. Gamla lägenheter stiger i värde.
Steven .... kan du inte för en gångs skull ändå försöka förstå, snälla!?
Om de byggdes nya bilar, skulle de gamla som fortfarande finns vara dyrare. Speciellt om bilarna (såsom lägenheter) hade en livslängd på 50-200 år.
Men det var en liknelse. Mekanismerna är snarliga. Varan i exemplet var en annan!
*suck*
... skulle jag kunna säga!
Steven .... kan du inte för en gångs skull ändå försöka förstå, snälla!?
Om de byggdes nya bilar, skulle de gamla som fortfarande finns vara dyrare. Speciellt om bilarna (såsom lägenheter) hade en livslängd på 50-200 år.
Men det var en liknelse. Mekanismerna är snarliga. Varan i exemplet var en annan!
*suck*
... skulle jag kunna säga!
Steven .... kan du inte för en gångs skull ändå försöka förstå, snälla!?
Om de byggdes nya bilar, skulle de gamla som fortfarande finns vara dyrare. Speciellt om bilarna (såsom lägenheter) hade en livslängd på 50-200 år.
Men det var en liknelse. Mekanismerna är snarliga. Varan i exemplet var en annan!
*suck*
... skulle jag kunna säga!
Förbannat. trippelpostning, dessutom fel:
Om det inte byggdes nya bilar, skulle de gamla som fortfarande finns bli allt dyrare. Speciellt om bilarna (såsom lägenheter) hade en livslängd på 50-200 år.
Jonas N.
Jonas N.
Du har rätt. Det finns ideologiska val som inte är "avhängiga av i vilket inkomstskick folk befinner sig". Det finns moderata socialbidragstagare och mångmiljonärer som kallar sig kommunister.
Dock minns jag Uppsala där jag var aktiv i valrörelsen 1998. I stadsdelen Gottsunda någon mil söder om staden gick en gräns mellan villaområdet och hyreshusområdet. I villaområdet var medelinkomsten hög och i lägenhetsområdet var den låg. I villaområdet var andelen röstskolkare låg och andelen borgerliga väljare hög. I lägenhetsområdet gällde det motsatta. (Som röstvärvare för sossarna gällde det alltså att jobba extra mycket i hyreshusområdet.)
Ett samband mellan inkomst och val av parti finns nog. Vad detta samband beror på är frågan.
Du menar i ditt inlägg att det är för att de bidragsberoende inte "har något hopp om att genom egna insatser kunna förbättra sin situation", de ofta väljer vänsterpartier.
Medan det å andra sidan är för att de vill ge människor "tillförsikt att själva ta kommandot över sin situation", som borgerliga väljare röstar borgerligt.
Jag tror det finns såväl "altruistiska" som "egoistiska" motiv hos både borgerliga och socialistiska väljare.
Jag håller fullständigt med om att antalet bidragsberoende skall ner och att många fler jobb måste till. (100 000-tals, inte bara 10 000 som Göran P. föreslog). En sak vi har skiljaktiga meningar om härvidlag är huruvida arbetena skall ske i huvudsakligen offentlig eller huvudsakligen privat regi.
Peter B,
Tack för svar (i en redan lång sträng)
Det är säkert så som du säger, ang hyreshus och villaområden, generellt.
Fast jag vill nog omtolka frågan och även det tentativa svaret du ger.
Folk röstar som dom gör, delvis av egoistiska skäl, dels av övertygelse och vad som 'är bra för samhället'. Det är som det skall vara, och inget att oroa sig för. Ytterst få röstar främst för att 'djälvas' med andra sidan, av antipati (även om sådan spelar in). Nej de flesta har en uppfattning om vad som 'är bra för samhället' och det 'råkar' sammanfalla med den egna situationen.
Poängen är att en stor andel väljare har en väldigt vag uppfattning om vad som 'är bra för samhället', en rudimentär förståelse hur samhället fungerar (tex en statisk bild av besuttna, utsatta, företag mm som fixa befintligheter). Och jag vill nog hävda att den bristen på insikt är större på vänstersidan(*). Där är det mer visioner om utopia och förhoppningar(!) om något bättre som ligger till grunden, och även idén om att om 'jag' skall få det bättre måste någon 'annan' släppa ifrån sig. Dvs samhället som nollsummespel (dvs 'fixt' som jag sa ovan).
Men detta var mina tankar om väljarkåren och dess bevekelsegrunder och uppfattningar.
Vad vi startade denna diskussion om var politikernas strategier för att öka sin andel i väljarbasen. Dvs en av deras centrala målsättningar.
Jag menar uttryckligen INTE att sossarna vill(!) att folk skall vara 'dumma' och svaga och beroende av bidrag för att det skulle öka deras väljarbas. Men jag hävdar bestämt att dessa existerande mekanismer bidrar till den förda politiken, den påverkar när avvägningar och prioriteringar skall göras osv. Bla genom att dessa konsekvenser (dumma, fattiga, beroende) inte är enbart negativa för sossarna, tvärtom ganska positiva.
Dessutom hävdar sossarna ju på fullt allvar att trygghet är något som 'ges' till folket från 'samhället', snarare än att vara något som man själv eftersträvar, skapar och uppnår.
Omvänt så menar jag att det är de borgerligas strategi att öka autonomin hos människorna för att få fler röster. Om väljarna tror att det blir så är en helt annan fråga.
Jag tror de flesta väljare är ganska luttrade ang vad politiska löften kan utmynna till. Ytterst få röstar med känslan 'jag formar samhället och påverkar framtiden, även min framtid, därigenom'.
Diskussionen offentligt/privat har vi redan haft. Men du kommer inte runt faktum: Privata jobb (riktiga) skapar pengar, offentliga jobb kostar.
(*) Fotnot
Tex: Jag utgår från att alla vanliga anställda/arbetare skulle vilja få högre lön, bättre jobb, trevligare arbetsmiljö och villkor osv. Det som skulle ombesörja det vore en ökad konkurrens om deras arbete, dvs fler företag, fler arbetsgivare. Då skulle valmöjligheterna uppstå och de kunde välja det bästa alternativet och även ställa krav. Men som du vet finns det allt för många som tror att det bara är politiska/fackliga krav (mot arbetsgivarna) som kan åstadkomma sådana förbättringar. Med känt resultat: För få företag som anställer, 100 tals sökanden på varje jobb, arbetsgivaren är den som kan välja, och de som har anställning är rädda för att mista den och vågar inte byta jobb eller ställa krav, även om de vantrivs!
Suck, suck. Varför kan inte debatten om olika driftformer för skolor lyfta någon gång. Det är självklart inte så att ALLA friskolor är bättre än kommunala skolor eller vice versa.
Poängen med att att tillåta andra än kommuner att driva skolor är ju att dels skapa en större valfrihet och dels uppnå förbättringar i det stora hela. I grunden så avgörs kvalitén på skolundervisningen av vilka lärare som verkar i skolan och hur kompetent skolledningen är. Det är mycket möjligt att det på sina håll sitter en utbildningsnämd med politiker som i samverkan med rektor och skolpersonal skapar en mycket god skolmiljö och underlättar elevernas kunskapsinhämtning. En sådan välfungerande kommunal skola har alla möjligheter att även vid "konkurrensutsättning" fortsätta att attrahera elever att söka sig till den.
Jag har själv enbart gått i skolor drivna i kommunal regi och i det sammanhanget varit med om ett skifte av rektor med dramatiska förbättringar som följd. Det är alltså i grunden summan av den kompetens som skolpersonalen besitter i kombination med skolledningens förmåga att stimulera och utveckla skolan som avgör om det är en bra eller dålig skola.
Den stora "vinsten" med att öppna upp för andra än kommuner att driva skolverksamhet är ju att det på ett effektivt sätt minskar de skador som dåligt fungerande kommunala skolor ger upphov till. På samma sätt som det finns kompetenta utbildningsnämder som samverkar med en kompetent skolpersonal och uppnår goda resultat så finns det givetvis exempel på motsatsen.
I dessa situationer så är uppstarten av en friskola med en annan personalsammansättning givetvis av godo. Vi vill väl alla krama ur mesta möjliga ur de skattepengar vi betalar in till stat och kommun. Att låta inkompetenta politiker i samverkan med en "trött" skolpersonal ha ett monopol på utbildningsverksamhet som resulterar i att eleverna går miste om en solid utbildning är oacceptabelt.
Därför stödjer jag friskolereformen samtidigt som jag givetvis inte menar att all den verksamhet som idag bedrivs i kommunal regi är undermålig. Kan vi inte ha det perspektivet när vi diskuterar dessa frågor istället för att hamna i en pseudodebatt där ena lägret skriker om fullständig "privatisering" medan det andra ´står upp på barrikaderna för att försvara ett kommunalt monopol på skolundervisning. Det vore så mycket intressantare och mindre förutsägbart.
Hej Moderat.
Din fredliga ton är kanske nyttig nu, men jag håller inte med dig. Varken om att du lyfter debatten eller att skolor ska konkurrensutsättas. Skolor ska inte göra reklam eller försöka överglänsa varandra som i en jävla tävling. Man ska inte känna sig förfördelad om man hamnat i fel skola, som inte räknas på arbetsmarknaden eller bland högskolor. Alla skolor ska vara bra skolor och följa en likvärdig läroplan för att barn inte ska bli stämplade redan från dag ett. Alla barn ska ha bra skolböcker, inte bara de vars skola spenderar all sin energi på att hitta sponsorer som gillar deras verksamhet. Inga skolböcker ska innehålla reklam eller gynna några speciella bolag informationsmässigt. Inga skolor ska kunna förvägra handikappade eller barn med fel föräldrar.
Däremot ska läroplanen vara under ständig granskning och utsättas för kritik när det är nödvändigt. Det är jävligt viktigt.
Hej Vänsternissar!
Tillhör mina barn staten eller är de en del av min familj?
Skicka en kommentar