Folkpartiet går bakåt i opinionsundersökningarna. En nergång på hela 2.7% sen augusti är statistiskt säkerställd.Och jag tänkte att det där är sant och viktigt, det är bra att vara beredd på det i valrörelsen. Men folkpartiets vandring ut i det bruna träsket går fort, fort. Det kom ett riktigt obehagligt utspel redan idag.
Skall vi ta fram champagnen och fira? Nej, för det finns inget farligare än ett extremistparti i underläge. Det är precis den här typen av situationer som för sådana partier brukar motivera ännu tokigare utspel.
På DN Debatt gör folkpartiets Mauricio Rojas från en etablissemangsposition samma sak som de fascistiska fårskallarna i Nationaldemokraterna gjorde igår i Södertälje – försöker vinna politiska poänger genom ett rasistiskt utnyttjande av händelserna i Ronna förra veckan. Det hade varit radikalistiskt och oöverlagt – fel helt enkelt – att säga detta för fem år sen, men idag är det en sanning: ur antirasistiskt perspektiv är folkpartiet ett farligare parti än Nationaldemokraterna.
Redan i förra valrörelsen intog Folkpartiet rollen som det etablerade svenska parti som gjort mest för att introducera rasistiska och främlingsfientliga krafters frågor i debatten. Sedan har det gått från klarhet till klarhet. Få tillfällen har försatts. Arbetslöshet föranleder utpekande av invandrare som bärare av ”bidragsmentalitet” och krav på mer kontroll och lägre löner. Terrordåd var som helst i världen passar bra för att hetsa mot muslimer i Sverige och vilja bussa Säpo på skolungdomar. Krav på utvisning av fler för bland annat ”hedersrelaterade brott” har rests, fastän det visar sig att ingen i praktiken skulle komma i fråga – syftet har bara varit själva hetsen. Nu tas ännu ett steg när Maurico Rojas gör alla invandrare som grupp ansvariga för brott som andra begår.
Om händelserna i Ronna finns mycket att säga. Det är en komplex situation där olika strukturer samverkar. Vill man förstå måste man titta på vad diskriminering föder för reaktioner och självbilder, och på den ingrodda rasismen i poliskåren. Man kan diskutera vad som händer när grupper av unga män odlar en reaktionär kvinnosyn som stolthetsmarkör och hur man kan komma till bukt med det. Man kan fundera över varför samma poliskår som är notoriskt dålig på att beivra kränkningar mot kvinnor sätter in en kravallstyrka i det här fallet. Men det krävs gott uppsåt för att sådana diskussioner ska bli meningsfulla. Det har inte Rojas och folkpartiet. I Rojas artikel är all bakgrund borta. Istället är det en tvättad och försåtlig version av samma världsbild som frodas i fascistiska och rasistiska kretsar som saluförs. Rojas bygger hetspolitik på luft, men luft som underblåser redan existerande rasism och fördomar i Sverige.
Det blir därför både ganska omöjligt och orimligt att försöka bemöta artikeln ”i sak”. Det centrala är att förstå och diskutera artikeln som fenomen.
Efter valet i Norge skrev Svenska dagbladet på ledarplats:
”Det är ett elände för ansvarsbärande borgerliga att få ett missnöjesparti till höger. Ivern att inteckna mitten får inte bli så stark att man lämnar kärnväljare till höger i sticket”.Främlingsfientliga Fremskrittspartiet är det parti som avses. Folkpartiet följer rådet, och mer därtill. Det farliga är inte att man intecknar främlingsfientliga åsikter – det är att man stampar fram dem. Inte så att folkpartiet har rasismen som drivkraft, men det är inte det avgörande. Det avgörande är att rasismen både blir instrumentell och reproduceras. Och Mauricio Rojas vet att spela sin roll. Det Carlos Rojas Beskow skrev i Metro för några månader sedan passar kanske ännu bättre idag:
"Hade vi haft en svartskallarnas Malcolm X i Sverige hade den personen räknat Mauricio Rojas och hans likar som ”house negroes”. [...] Mauricio Rojas och hans kompani är house negroes i 2000-talets Svartskalle-Sverige. Husblattar. Och det känns som att det sakta men säkert bubblar fram fler och fler tankevridna offentliga blattar som skulle ge sitt liv för att älskas av alla vita medelålders medelklassare i Sverige. Men eftersom det räcker att tugga på sina egna rötter nöjer de sig med det så länge".Detta kommer nog ingen att citera i den aktuella riksdagsdebatt som folkpartiet haft den goda smaken att begära för att fullborda sin hets. Men ett anständighetskrav är att de progressiva partierna markerar mot detta lågvattenmärke och drar tydliga gränser mot den rasistiska retorik folkpartiet gjort till sitt eget.
39 kommentarer:
Särskilt tröttsamt är det med uttrycket "offerroll" som används flitigt nu. Det förekommer ofta när man vill skuldbelägga och ge intryck av någon sorts "krävande" mentalitet.. Uttrycket används ofta om invandrare, det används också om arbetslösa och sjukskrivna/förtidspensionerade.
Funderar, vad menar man egentligen med att man träder in i "offerroll"? Folkpartiet gillar det uttrycket har jag märkt..
Hehe, skrattade också gott åt Rojas-Beskows krönika i metro. Huvudet på spiken får man väl säga, varför är det alltid foklpartiets invandrare som skickas fram att göra skitgörat; lägga dom suspekta förslagen som pekar ut andra invandrare som bidragstagare och fuskare? Man får ju hoppas att de belönas internt iaf genom snabb stigning i rang. Annars så är ju fp bara ytterligare ett exempel på hur invandrare utnyttjas för att göra jobb som svenskar inte har lust med.
Om liberalerna är farligare än de små extremistgrupperna kan man ju diskutera. Samtidigt så finns det ju många liberaler som är äkta antirasister också och som länge gjort ett bra jobb i den kampen. Har rätt svårt att förstå hur dessa människor kan hänga kvar under Leijonborgs regim, när så många av de gamla socialliberalernas hjärtefrågor skrotas och (fp) tar över rollen som högerpopulistparti efter moderaterna.
Och till onomatopoetikon:
mycket grumlig retorik från din sida där. Menar du verkligen att invandrare i vårt land som grupp inte skulle vilja integrera sig, och ska behöva tvingas till det? Jag har själv vuxit upp i Stockholms mest invandrartäta kommun, och de allra flesta där är integrerade eller skulle vilja vara det. Tyvärr så har de flesta rätt svårt att få jobb, och utan jobb och stabila grundförhållanden är det svårt att känna sig som en del i ett samhälle.
Ärligt talat vet få vad som hände i Ronne. En flicka ska ha blivit trakasserad, polisen ska ha kommit, bråk ska ha uppstått.
Sen använder samliga ideologier händelsen för att vädra sina mindervärdeskomplex.
Esbati skrev:
"kan diskutera vad som händer när grupper av unga män odlar en reaktionär kvinnosyn som stolthetsmarkör och hur man kan komma till bukt med det."
Vad menar du med det här? Vad har du för förklaringar och lösningar, Ali? Skulle vara intressant att veta vilka argument du har för att bemöta folkpartiet.
Vänsterpartiet är ju ganska passivt i denna fråga. Ni pratar gärna om rasism på den internationella arenan, men inte ett ord om etnisk diskriminering i Sverige. Och när det gäller kvinnokamp är det precis tvärtom. Ni pratar gärna om jämställdhet på hemmaplan men håller tyst om de extrema patriarkala strukturerna i Mellanöstern.
Så kom gärna med konkreta förslag och åsikter att bemöta folkpartiet med. Annars blir du bara en arg liten figur med pekpinne...
Alla Ni i Ronna (Om det var därifrån Ni kom) plocka ihop och lämna Era gamla kpistar självmant och anonymt, ungefär som man gör med gamla låneböcker Jag förstår till 100% den självkänsla och den gruppkänsla som ligger bakom de här unga männens självhävdelse. Men faen grabbar det är många som är utan jobb och hopp i det här landet så ta och plocka fram dessa förbannade vapen och lämna dom anonymt till myndigheterna och räta sen på ryggen. Det skall inte bli nåt jävla Beirut i Ronna.
Sen låter Ni i lung och ro tiden gå, och ibland reser Ni Er för någon gammal tant och öppnar dörren för någon vacker flicka så tiden att fixa alla små problem med svenne. /KAS
bra inlägg Ali. Jag skrev också ett inlägg i ämnet igår på min blog. Det märkliga är att när en människa som är född i Sverige med svenskfödda föräldrar begår ett brott, t ex själ en bil, då är det en biltjuv. Men när en invandrare begår samma brott, då är det ett integrationsproblem. Invandraren är då inte nog "integrerad" (personligen anser jag inte att en människa kan vara integrerad).
Otroligt märklig retorik som Rojas bidrar till. Händelserna i Ronna handlar inte främst om det märkliga ordet integration utan om utanförskap. När människor befinner sig i utanförskap solidariserar de sig inte med det omgivande samhället och känner därmed inte heller någon dragning till att anpassa sig efter omgivande samhällets normer. Utanförskap kan upplevas av människor oavsett om de är invandrare eller inte. Att vi sedan har ett samhälle som upprepat och systematiskt diskriminerar människor med utländsk bakgrund, kvinnor, människor med funktionshinder etc. bidrar självklart till att dessa grupper ofta tvingas uppleva ett utanförskap.
Jag anser att vi måste se att olika grupper i samhället möter olika former av problem och utanförskap, att blunda för det för oss ingenstans. Men att isolera varje händelse som vi inbillar oss sticker ut från ett vardagligt "svenskt" (vad det nu är) beteende och diskutera det som ett integrationsproblem, det för oss ingenstans mer än till ytterligare motsättningar och främlingsfientlighet. Det är mer intressant och givande att diskutera hur vi kan motverka utanförskap är mer intressant. Hur vi kan skapa arbete åt alla, bostäder åt alla, acceptans för alla, en poliskår för alla osv.
Än en gång ser vi förslag på hur invandrare (precis som kvinnor ofta tvingas uppleva), förväntas prestera mer än övriga, för att bedömas som likvärdiga. I rojas värld skall människor med invandrarbakgrund vara mer laglydiga än övriga, för att bedömas som lika laglydiga.
På tal om husblattar ni måste se det här den här killen är nästan i klass med husblattarna i folkpartiet läs vad han skulle göra med pengarna om han tog hem spelet.
Men det brukar va så med adoptiv barn dom utvecklar någon sort komplex speciellt om dom växer upp där dom är typ den enda invandraren i byn.. det är som när folk försöker va mer katolik än påven själv...
här kommer länken:
http://www.tv3.se/index.php?option=com_content&task=view&id=3248&Itemid=341
Tobias, det var bra skrivet av dig...
Det du beskriver om utanförskap för invandrare gäller också sjukskrivna/förtidspensionerade och arbetslösa.
Jag tillhör den gruppen, förtidspensionerad. Utanförskap är det man känner ständigt eftersom man dels ofta får höra att man själv "väljer" dvs "träder in i offerrollen" bara för att det är "bekvämt", för att få bidrag i stället för att arbeta.
Som om man själv skulle välja denna sits att inte kunna vara med i den sociala gemenskap det innebär med t ex ett arbete.
Man förväntas också vara bitter, inåtvänd och allmänt viljelös när det i själva verket finns hur mycket vilja och kreativitet som helst inombords.
Du har helt rätt i det du skriver att invandrare i Sverige måste vara dubbelt så laglydiga som svenskar för att räkas som laglydiga.
Vi sjuka/förtidspensionerade har ungefär samma problem. Det gäller att kunna bevisa sin goda vilja, bevisbördan faller alltid på den som är i behov av samhällets hjälp. Oftast räcker inte det utan man anses då, mot bättre vetande, vara i besittning av den sk "offermentaliteten", man har helt enkelt tagit den bekvämaste vägen.
Tala om ekorrhjul...
Anonymous:
Det där "adoptivbarnet" du länkar till, han bidrar till att visa att det vi "invandrade" är precis lika olika som "svenskar" är. Alla möjliga åsikter ryms hos oss också. Vi är inget kollektiv, som vissa vill göra oss till. Vi är människor. Ta avstånd från hans åsikter, inte från hans person eller bakgrund.
Galet. Jag hade precis tänkt skriva ett inlägg om samma sak, där jag dessutom tänkte referera till ett av historiens bästa tal; Malcolm X's "house negro".
Nu slapp jag, eftersom du redan hade snott min idé (och dessutom gjort ett bättre inlägg än jag)!
Det är ju ingen slump att Folkpartiet slänger in sitt "svartskalle-alibi", Rojas.
Folkpartiet är inte så "liberala" längre...
Nisse....
"Alla lösningar som inte inbegriper mera bidrag är uppenbarligen rasistiska" skriver du, och bidrager därmed själv till den fördomsfulla uppfattningen att bidragen är det mest elementära som kan sysselsätta en hjärna tillhörande en invandrare eller lika gärna en sjukskriven.
Kan bara sucka och önska att du själv inser vad det är du skriver...
Var finns all tillit och allt förtroende? Varför utgå från det sämsta Nisse?
Uppenbart att Ali och många andra inte kan läsa utan att ersätta ordet individ med grupp. Även rätt tydligt att ditt dagliga värv Ali, är att bygga murar kring grupper. Speciellt kring grupper som förväntas rösta vänster.
Eat this-->
http://bjarred.blogspot.com/2005/09/esbati-svarsls.html
hmmm, eftersom Fp tar samma väg som sin namne i danmark så äär det viktigare än någonsin att bekämpa denna utveckling. Det vore en mardröm att om tio år hamna i samma situation som i DK (där det är legio att tala om den muslimska invasionen, att islam håller på att anektera den europeiska kontinenten etc.)
så även om Fp:s retorik liknar Nd:s, är möjligheterna att skapa acceptans för denna sorts åsikter stor (till skillnad från om Nd uttrycker den)
Rojas kan tala välmenande om apatiska flyktingbarn ena dagen och kollektivt stigmatisera invandrare nästa, det är betydligt mer oroväckande.
Några kommentarer:
- Ja, Rojas är ute och cyklar när han kollektiviserar invandrargrupper. Oavsett om det är "negativa" eller "positiva" egenskaper så är all form av kollektiva egenskaper fel. Det är alltså lika fel när Rojas-Beskow tror att han talar för alla invandrare.
- Jag tror inte att Rojas är "framslängd" av Folkpartiet för att bli ett "svartskalle-alibi". Jag tror han kan tänka själv, och detta ska inte ses som ett utspel från folkpartiet, utan från Rojas. Precis som "integrationsgruppens" förslag inte - på många punkter - blev officiell folkpartipolitik. Han kommer garanterat få stryk av andra folkpartister, både internt och i media.
- Det är alltid lika kul när kommunister och/eller avgrundsvänster anklagar andra partier för att vara extremister. Sånt gör mig helt oförklarligt glad och fnissig.
- Den här artikeln kan vara intressant att läsa när man har läst Rojas debattartikel:
http://expressen.se/index.jsp?a=429371
"Rånarna gör oss stolta och trygga"
"En annan anledning till att man snor bilar och rånar tanter är att få det man vill. Jag syftar inte på saker man kan köpa i butikerna. Utan jag menar att få de kattigaste tjejerna och få respekt av de mest inflytelserika grabbarna."
"En annan sak som får mig att smågarva är att polisen nu tror att de kommer att få in mycket mer fakta angående det som hände i måndags bara för att de fått fast en person. Polisen tycks inte kunna Botkyrkas inofficiella lagbok och dess regel nummer ett: Att tjalla på sina bröder är värre än livstids fängelse.
Jag ska vara ärlig: Jag vet att många i framför allt Botkyrka visste om måndagens rån långt innan det ägde rum. För det gör man alltid.
När Ica-butiken rånades visste jag att det skulle ske redan två veckor före. Jag visste att festlokalen skulle bli tömd samma dag som festen ägde rum. Jag visste att personerna som hade snott en väns väska egentligen hade norpat åt sig fel väska.
Det handlar inte om att just jag visste det. Det handlar om att alla visste det. För i Botkyrka är det nämligen så. Alla vet allt om alla.
Men man har valmöjligheter. Man kan stå på lagens sida, eller så kan man stå på sina vänners sida."
Nu handlar det visserligen om Botkyrka. Men den som inte påstår att det är ett integrationsproblem får gärna räcka upp handen.
Och vi kan sätta även jämföra det med vad Rojas skriver:
"Detta gäller i första hand kriminaliteten. Det är givetvis polisens sak att bekämpa kriminaliteten, men det är inte polisens ensak. Om stora grupper, på grund av släktskap eller en missförstådd "etnisk solidaritet", hjälper de kriminella att agera eller hålla sig undan, då kommer inte polisen att kunna nå framgång i sitt arbete.
Därför måste vi själva inse att vi har ett centralt ansvar i kampen mot våldet och kriminaliteten, och den kampen avgör mycket av vårt öde i Sverige.
Hur vi och våra barn blir sedda och bemötta i vårt nya hemland har mycket att göra med den bild som majoritetssamhället bildar sig av oss. Sedan kan vi klaga på att "dom" är fördomsfulla och diskriminerar, och det är givetvis fel. "
Om Rojas ville bli älskad skulle han förena sig med alla "tyck synd om"-typer och kräva mer bidrag, mer förståelse och färre betyg i skolan.
Istället har Rojas såväl ryggrad som moral och ger faen i vad majoriteten tycker.
Daniel har helt rätt i sitt inlägg ovan.
Att bli kallad husnigger av Esbati eller Malcom X är ett tecken på att man har rätt. Sorgligt att så få vill följa husniggern Rice bort från plantagen och slavrollen.
Flera här påstår att Folkpartiet skickar fram sina invandrare för att göra det "smutsiga" jobbet. Tänker ni som skriver detta inte på att ni själva gör det ni tycker illa om? Ni framställer invandrare som ointelligenta bimbos som inte kan något själva. Det de säger kan inte ha tänkt ut själva utan måste komma från någon smart svensk...
Sanningen är ju att Folkpartiets invandrare är de som mest driver frågor om hårdare tag medan partiets "svennar" står emot eftersom. Många invandrare är jävligt trötta på all "förståelse" som bara leder till att allt fortsätter vara som nu.
Jag äcklades när jag läste Esbatis raljerande om att Folkpartiet skulle vara farligare än Nationaldemokraterna. Har han ingen koll? Jag känner flera som blivit jagade och spöade av nazister, men aldrig någon som fått stryk av en folkpartist.
Varför skulle inte infödda svenskar vara självkritiska till hur vi lever och uppför oss mot alla andra i samhället? Likaledes, varför skulle inte grupper av immigranter kunna vara självkritiska utan att kallas för husblattar av självutnämnda miliser?
Hej anonym. Du har helt missförstått nästan allt jag skriver.
Jag tror inte att Rojas är dum eller lurad. Hans åsikter och retoriska figurer är dock obehagliga och farliga.
Och jag menar naturligtvis inte att enskilda invandrare ska frukta folkpartister på stan (jag hade skrivit en sån formulering först, men strök den för den kändes självklar). Och jag skulle förstås hellre vara (och är) bekant med folkpartister än galenpannor i ND. Och även om jag inte direkt gillar Jan Björklund så vore det förstås värre om någon från nationaldemokraterna blev skolminister i en ev. borgerlig regering. Men jag tror inte det senare kommer att hända. Så om jag gör en faktiskt bedömning av vad som hotar invandrares livsvillkor den närmaste tiden så är det folkpartiet som man bör bry sig mest om - även om man också fortsatt måste demonstrera, protestera och organisera sig mot rasistiska våldsorganisationer som ND.
Jag rekommenderar för övrigt starkt läsning av den här artikeln.
Ali
Bara för de inte överensstämmer med dina så är inte andras åsikter: "obehagliga och farliga"
(Njae, i det sammhälle du önskar dig kanske, och då för den härskande klassen, men inte i svensk politik idag)
Dessutom tycker jag inte att ditt svar till Bjärred:
"Det betyder på ren svenska att det är ungefär lika meningsfullt som att debattera flyktingpolitik med nationaldemokrater. De är ute efter något annat än sakdebatt, och det bör man vara medveten om. Möjligen blir man snarare mållös över att en företrädare för ett "liberalt" parti så oförblommerat flörtar med extremhögern"
... är speciellt uppbyggligt om du nu verkligen skulle vara intresserad av en sakdebatt.
Som någon redan har påpekat levererar du inget alternativ i sakfrågan, eller ens någon konstruktiv gripbar metod för att hantera de faktiska och påtagliga problemen som finns. Istället kommer där de vanliga hänvisningar till många olika 'strukturer' och 'attityder hos poliskåren' osv.
Men det är bara varmluft. Det är brottslingar som orsakar brott (inga andra) och det är svinpälsar som håller på med svinerier (inte de övriga) och jag lovar dig att alla klarar av att avgöra vilket är det anständiga sättet att bete sig på och vilket som inte är det i en given situation.
Struktur-pratat handlar bara om att blanda bort korten, att lägga ut dimridåer så att man slipper hantera den allra mest centrala delen i varje sånt fall:
Det personliga ansvaret!
För detta är en absolut rekvisita, att någon begår brottet, att någon beter sig svinigt! Utan den handlingen föreligger inget alls.
Man kan beklaga sig över utanförskap, fördomar, arbetslöshet, bidragsberoende, selektiva polisinsatser, bristande föräldraransvar osv (och dessa kan mycket väl ge den bakgrunden du pratar om), men inget av detta orsakar brott i sig. Det enda det gör är möjligen att de ger brottslingarna en social kontext att begå brott i. Det finns massor med individer som inte begår brott trots taskiga förutsättningar. De allra flesta avstår faktiskt.
Och du kan vara helt säker på att värje brottsling har en 'förklaring' till varför han gör som han gör, och du kan också ge dig på att denna förklaring (nästan) undantagslöst ligger 'utanför' honom själv.
Och dessvärre så levererar den typen av prat och de dimridåer och bortfuskandet av det personliga ansvaret som du kommer med här (och tyvärr även många andra) bara mer näring till och användbara 'ursäkter' (dvs bortförklaringar) till dem som begår brott.
Och jag håller med om att det ligger inte så lite av nedsättande människosyn och rent förakt i alla dessa förklaringar till att enskilda inte själva klarar av att både ta ansvar för sina handlingar, och förstå att just de är ansvariga!
Varför vill så många från vänster alltid försöka komma runt 'personligt ansvar'? Precis om 'man' inte förmår att hantera begreppet och dess innebördl!
Jonas N:
"Struktur-pratat handlar bara om att blanda bort korten, att lägga ut dimridåer så att man slipper hantera den allra mest centrala delen i varje sånt fall:
Det personliga ansvaret!
För detta är en absolut rekvisita, att någon begår brottet, att någon beter sig svinigt! Utan den handlingen föreligger inget alls"
Är inte "struktur-prat" med omvända tecken exakt det som Mauricio Rojas ägnar sig åt i sin DN-artikel? Är det inte en typ av kollektiviserande han ägnar sig åt, vilket han ofta kritiserar socialdemokraterna för, när han säger att invandrarna måste ta ansvar för att det sköts på polisstationen i Ronna? "Invandrare", vilket f. ö. är en mycket heterogen beteckning, har inte mer ansvar för denna händelse än svenskar som jag och Jonas N. Varför skulle en finsk tvåbarnsfar i Malmö ha något särskilt ansvar för händelserna i Ronna bara för att han råkar vara invandrare? På vilket sätt är hans ansvar större än en etnisk svensk i femte generationen som bor i Södertälje?
Om Rojas och Jonas N menar allvar med det personliga, individuella ansvaret så följer att de som sköt på polisstationen i Ronna ansvarar för sina handlingar. Ingen annan. Vare sig vi råkar vara svenskar eller invandrare. Att påstå någonting annat tyder bara på en ogenomtänkt kollektivism, fjärran från den liberalism som Mauricio Rojas och Jonas N ofta hyllar.
Alla har rätt och alla har fel. Det är klart att det finns ett problem med att folks laglydighet inte är 100%.
Det jag undrar är om någon varit ute på svenska landsbyggden? Inte för att "Jägarna" är en rimlig beskrivning, men nog finns det även i dessa etniskt svenska miljöer en samhörighetskänsla som innebär att man gärna löser sina problem själva.
I storstäderna blir effekterna av samma tankesätt så mycket värre eftersom kriminaliteten är värre, men i grunden är det samma beteende.
En sak jag aldrig förstått med andra vänsterfolk- varför står man så sällan upp för den hederlige arbetaren och istället försvarar slöddret? Folk som inte arbetar fine, men folk som stjäl, knarkar och beter sig- borde man inte tycka att det är bra om man tog i med hårdhanskarna mot dem?
Visst, jag håller med hela mantrat om fritidsgårdar och förebyggande prylar, men- dräggen har ju trillat igenom den biten. Skall inte jag som bor i ett miljonprogram ha samma rättighet till lugn och ro och säkerhet som de som bor i en villaförort?
"Ingen oskyldig behöver vara rädd för några övervakningskamror"
"Nu tas ännu ett steg när Maurico Rojas gör alla invandrare som grupp ansvariga för brott som andra begår"...tänk om vänstern var lika bra på att applicera sinideologi som man är på att producera den...t.ex. på gruppen män och kvinnor kanske...?
f.ö. så är det mest rasistiska partiet ej i ord men i handling socialdemokraterna med stadigt stöd från vänstern. Eller är det "bombhögern" som har haft makten de senaste 10 åren och gjort Svensk flyktingpolitik till det den är idag?
Till den anonyme ovan:
Visst är det så att ordning och trygghet för vanligt folk är vänsterkrav. Det är oftast vi vanliga arbetare som drabbas värst av kriminalitet.
Att bekämpa kriminalitet är alltså framförallt ett vänsterprojekt! Frågan är dock hur vi bekämpar kriminalitet effektivast. Är det medels "hårdhandskar"? Nej, naturligtvis inte.
Pro primo gäller det att skapa ett tryggt och stabilt samhälle där ingen människa hamnar utanför och dras ner i träsket av kriminalitet och droger.
Pro secundo så handlar det om att rehabilitera dem som ändå faller igenom. Att bara straffa brottslingar genom att förvara dem i fängelser där ingen vettig vård ges är direkt kontraproduktivt. När de kommer ut så fortsätter de att begå brott och har dessutom lärt sig nya konster av äldre medfångar.
Vad som krävs är en verklig kriminalvård. Ett system som fångar upp människor det gått snett för, gör dem drogfria och omvandlar dem till hederliga arbetare. Ett vårdsystem som bygger på solidaritet med dem som ska rehabiliteras. Och med den solidariteten följer naturligtvis hårda krav.
Det som skapar trygghet för oss vanliga människor är varken hårda straff eller allmänt flum och dalt. Utan just vård och rehabilitering.
Socialist
du sa:
"Pro primo gäller det att skapa ett tryggt och stabilt samhälle där ingen människa hamnar utanför och dras ner i träsket av kriminalitet och droger."
Hello-o, vem har suttit i Rosenbad de senaste åren?
Stolt men inte nöjd, bah?
Instämmer helt och hållet med Socialist ovan!
Gustaf Dymov kommer med ett märkligt utfall mot socialdemokraterna för påstådd rasism, stödd av vänstern, men utan att motivera detta närmare. Han får gärna utveckla vad han menar...
Folkpartiet däremt fiskar i samma grumliga vatten som Ny Demokrati en gång gjorde och Sverigedemokraterna gör nu. Jag finner det märkligt att ett liberalt parti, som påstår sig stå upp för frihet och att vilja se människor som unika individer, ägnar sig åt den typ av svepande och kollektivistiska påståenden om gruppen "invandrare" som Rojas nu gjorde i DN.
Varför skulle invandrare som grupp ha ett speciellt ansvar för det som hände i Ronna? Jag menar: är inte det allas vårt intresse och vårt gemensamma ansvar att ta itu med detta och försöka förhindra att det händer igen?
Jämför Rojas uttallande med Gudrun Schymans tal om att män som grupp har en kollektiv skuld till kvinnoförtrycket. Enligt min uppfattning var detta en olycklig formulering, eftersom våldtäkter och misshandel mot kvinnor är något som vi alla, män som kvinnor, måste se som ett problem att vara beredda att ta ansvar för. Män som grupp har möjligtvis ett större ansvar för detta än kvinnor, eftersom vi är fysiskt starkare och har möjlighet att på stan stoppa sådana här händelser. Liksom att vi måste försöka stoppa de (lyckligtvis ganska få av oss) män som begår sådana här handlingar. Men vi män som grupp har inte större skuld till kvinnomisshandel än dagens tyskar har till Nazitysklands judeutrotning under Andra Världskriget. Eller invandrarna som grupp har till händelserna i Ronna. Om man är seriös med sin kritik mot Gudrun Schymans grupptänkande kring mäns skuld, så måste man rimligtvis vara konsekvent och vända sig även mot Mauricio Rojas liknande tankesätt.
Eller hur Jonas N?
Jag har flera invandrade nära vänner som är djupt engagerade i demokratikamp och strid mot religiös fanatism, hederskultur och politiskt förtryck i sina forna hemländer.
Jag kan inte tänka på ett mer förnedrande, rasistiskt och människofientligt resonemang från extremvänstern, än att kalla ovanstående demokratikämpar för "husblattar".
Det är vidrigt, men ett tydligt tecken på den rasism som finns i flera delar av vänstern.
...Det mest förnedrande jag kan komma på i detta är den kollektiva bestraffning som efterlyses samt den likaså kollektiva pådyvlade "bidragsmentalitet" som invandrare påstås besitta.
Återigen klara paralleller till hur sjukskrivna/förtidspensionerade har det i Sverige idag. Envisas med att jämföra då jag tillhör just den kategorin som får mig stämplat i ansiktet dagligen hur jag saboterar landets ekonomi, hur jag suktar efter bidrag etc etc. Otaliga påhopp i form av förslag om försämringar varvat med påståenden om oärlighet och fuskande. Givetvis kollektivt det också.
Kollektiv bestraffning finns mycket att läsa om i de mänskliga rättigheterna, bk a är det inte tillåtet. Likafullt används det dagligen i bl a debatter.
Kärnpunkten i Rojas artikel är att många invandrare ägnar sig åt tribalism, dvs man är solidarisk med den egna gruppen istället för med samhället, och därför skyddar brottslingar.
Jag utgår från att detta är i stort sett sant. Ingen här har iallafall invänt mot det.
Det är sant att nationaldemokrater tar upp samma problem, men där tar likheterna slut.
Jämför denna beskrivning av händelserna med den som finns i övriga medier, och jämför nationaldemokraternas "lösning" på problemet med Rojas artikel.
Det är inte rasistiskt att ta upp verkliga problem och försöka lösa dem som Folkpartiet gör.
Däremot är det rasistiskt när man tar upp verkliga problem och kombinerar det med halvsanningar och insinuerar att brottslighet beror på kulturella och biologiska barriärer som inte kan överbryggas.
För den som vill veta hur moderna rasister argumenterar så rekommenderar jag ett besök på nationaldemokraternas webbplats.
"Invandrarnas otydlighet och tystnad är ett svek mot själva demokratin" står det i Rojas artikel. Invandrarna förväntas agera kollektivt för att stoppa brottsligheten, när detta inte görs anklagas de för att "svika demokratin".
Nog f-n är det kollektiv bestraffning?
Damet garm Ali, jag läste Rojas debatt igår och började omedvetet svära högt på jobbet. Det finns inget annat parti jag fruktar än Folkpartiet just nu, och ingen annan House-negroe än Rojas. Fullständigt livsfarlig!
Det skrämmande är att Rojas retorik allt mer hamnar i närheten av Sverigedemokraternas, om inte famn i famn, han skriver:
"Nu är det vi som måste sluta med detta självdestruktiva blundande och denna solidaritet med dem som bryter mot lagen och missbrukar Sveriges vilja till öppenhet och bejakandet av mångfalden."
Rojas kunde lika gärna följa upp detta stycke med följande, som är ett utdrag från den läckra Sverigedemokraten Anna Hagwall som på SD:s hemsida förklarar sin kärlek till fosterlandet och sin oro över dagens utveckling:
"Vi, de individer som har hamnat här i Sverige var avundade i våra gamla hemländer och många längtade efter att göra samma sak – att utvandra hit när de såg bilarna vi körde och livsstilen vi levde. Naturligtvis har de flesta av oss skött oss bra här, vi har arbetat, uppfostrat våra barn och gjort våra plikter rent allmänt. MEN hur många av oss tänkte göra det lilla extra för det fantastiska svenska folket som ställde upp på oss? Många har tyvärr inte ens lärt sig ordentlig svenska och har inte intresserat sig för svenskarnas historia."
Jag tycker Rojas ska gräva ut sina lik i garderoben och gå med i SD.
Förutom att artikeln i DN efterlyser kollektiv bestraffning av samtliga invandrare är den livsfarlig på ett annat sätt också.
Det blir legitimerat och politiskt korrekt för oss svenskar att hata invandrare när en etablerad politiker som Rojas basunerar ut det först.
Något otäckt håller på att hända, vet inte om man ska känna ilska eller uppgivenhet.Hur ska vi någonsin få ett samhälle där vi alla är lika mycket värda? Svårt att se hur något konstruktivt ska kunna komma ur artiklar som den i DN.
Jag är höger, men är också fundersam och inte positiv till just denna Rojas artikel.
Varför kritiserar han specifikt chilenare att inte skvallra på dem som kastade sten på polisen eller sköt in i det rum där kvinnorna satt på polisstationen? Varför problematiserar han inte hederskulturen, eller nämner att antalet poliser har minskat, i synnerhet i områden där dessa behövs av både integrationsskäl -- att invandrare börjar känna att de får ett legitimt skydd mot brott från svenska myndigheter -- och av brottspreventiva skäl (brottsligheten är oftast större i de invandrartäta förorter där polisen minskat mycket)?
Rojas refererar till invandrare i USA som naturligt samarbetar genom kulturell samhörighet (ett ämne han skrivit en inte alls dålig Timbro-skrift om!), men kräver i DN Debatt-artikeln att invandrare med olika kulturell bakgrund ska ha ett fantastiskt heroiskt samarbete på samma sätt; något Rojas inte ens gör en ansats att kräva mellan svenskar och invandrare från andra anskilda kulturer! (Ett sådant konkret krav kunde ju vara fler poliser synliga i invandrartäta bostadsområden; -- ungar får en naturlig relation till, lite tillspetsat, söderkåkarnas-konstapel-Karlsson...)
Och förutom gnället mot landsmän (som led under Pinochet? är det därför den f d marxisten Rojas inte nämner fler poliser?) så tar Rojas tar i från tårna med stora fantastiska ord där JFK:s Fråga inte vad ditt land kan göra för dig..." bara är ett exempel.
Men vad vill Esbati göra mot problemen med hederskulturens våld i spåren av isolerande arbetslöshet genom en sämre svensk ekonomi?
Rojas är nog lite känslosam och väl lyssna-på-mig-allt-annat-är-fel-självsäker, men har säkert oändligt många fler förbättringsförslag än Esbati.
Folkpartiets integrationsprogram har ju hyllats som fullt av bra förslag av massvis av initierade på området trots det idiotiska förslaget om automatisk utvisning vid brott som folkpartiet förde upp som huvudförslag. Detta troligen TACK VARE Rojas (vars utspel dock inte alltid är bra).
Man ser de strukturella orsakerna och har bra åtgärdsförslag. Ser Esbati något annat än offer för klass (men som kommunist även etnicitet och kön?) vilka bör skonas från intressen hos företag och staten men villkorslöst strös över med bidragspengar, eller vad?
Att vara marxist/vänster, verkar vara att sjunka ner i djupa ideologiska spår av Marx-besläktade strukturer, ingenting annat. Nåde småborgerlig samhällsanalys som utan marxistiska skygglappar (eller ögonsbindlar?) ser på rader av konkreta problem och strukturer i verkligheten och löser dessa adekvat utifrån respekten för människan i den samhällsordning som vi nu helt fräscht i demokratisk konsensus har! Nåde detta! Så ser Esbati det?
Läs
Jag är kluven angående Mauricio Rojas förtjänster som debattör i integrationspolitiska frågor. Han ger intryck av att ha två sidor. En där han är mycket saklig och kämpar för en smidigare integration av invandrare i det svenska samhället.
Den andra är väldigt populistisk. Ta exempelvis det program som Folkpartiet presenterade för en tid sedan. I presentationen av programmet lyfte gruppen som utarbetat det själva fram att ett av förslagen syftade till att per automatik utvisa utländska medborgare som begick grova brott i Sverige.
Det var en chockartad upplevelse att se folkpartiet fortsätta följa den hårda linjen som de etablerat med sitt krav om språktest i senaste valrörelsen. Men om man ser närmare i folkpartiets skrivelser och deras program så upptäcker man ganska snart att de punkter de själva valt att lyfta fram i sina presskonferenser intar en perifer roll i programmen.
Folkpartiet flörtar med en främlingsfientlig opinion men när man studerar själva sakinnehållet visar det sig att i sak kan vad som i retoriken framstår som en skräpning i praktiken vara en uppluckring. Detta är givetvis oroväckande. Folkpartiet försöker vinna billiga poäng genom populistiska utspel. Många av de som tilltalas av Folkpartiets hårdare tag är dock i grunden lurade. Folkpartiet är betydligt mer öppna för en generös invandringspolitik än exempelvis Socialdemokraterna och Moderaterna.
Så varför gör de då dessa utspel. Jag tror att det är fråga om taktik. Man försöker underminera främlingsfientliga partiers framgångar genom att lägga sig till med en retorik lånad av dessa grupper. Jag tycker att det är en värdelös strategi. Det man gör är att skapa ett vulgärare och mer populistiskt debattklimat. Även om Folkpartiet är ett av de riksdagspartier som vill föra den mest generösa invandringspolitiken och har flera bra förslag för att underlätta integration så bidrar de med sin retorik till att hjälpa fram främlingsfientliga partier. Man låter partier som Sverigedemokraterna få problemformuleringspriveligiet. Och som vi vet så är det ett mäktigt vapen i händerna. Fp:s strategi för att stämma i bäcken och förhindra framväxten av ett främlingsfientligt parti i Sverige är alltså helt misslyckat. De utspel man nu gör ger amunition till de verkligt främlingsfientliga partierna för lång tid framöver.
Mer precist uttrycktes saken som så: att utlänningar som begår grova brott ska utvisas.
Detta är redan idag en realitet och jag tror att få tycker att det är dåligt. Men om man går bortom det sakliga innehållet så vet ju varje människa som följt debatten att uttrycket: jag har inget emot invandrare, men om de begår något brott ska de ut direkt. En "devis" som inte bara avser utlänningar (vilket är den korta benämningen på utländska medborgare i den svenska utlänningslagen) utan även personer med svenskt medborgarskap men med invandrarbakgrund.
Fp använder sig således av en retorik som i vanliga fall brukar nyttjas av personer som vill skapa något slags B-medborgarskap som kan dras in lite hipp som happ om personen som innehar det på något sätt har invandrarbakgrund. Det är detta som är det skrämmande med den nya fp-retoriken. Inte deras sakpolitik.
Ursäkta ett något sent svar.
Jag får hålla med en hel del kritiska här att Rojas artiken stilistiskt inte var speciellt bra. Jag gillar inte när politiker pratar om hur 'vi' måste göra för att det skall bli bra!
Snackete om 'rasism' ger jag inte mycket för, eftersom jag känner Mauricio tillräckligt väl för att att med säkerhet veta att hans drivkraft för sitt engagemang är det rakt motsatta, dvs ett brinnande engagemang och stor empati för alla dem som försöker (men har så svårt) att finna sig tillrätta och skapa sig en meningsfull och accepterad tillvaro och egenmakt i samhället.
Men det var nog snarare ur upprörd frustration som han skrev den artikeln än med skicklig retorik, även om det ligger en del i budskapet (om man silar bort alla uppenbara öppningar för vantolkningar ... ja, det är ju bara att läsa ovan)
Att definiera ”invandrarna” som problem i detta sammanhang är att deklarera sitt engagemang i den främlingsfientliga och rasorienterade politiken. För att synliggöra absurditeten i Rojas resonemang har artikeln skrivits om där adressaten inte är minoritetssamhället – ”invandrarna” utan majoritetssamhället - ”svenskarna”. För texten står Rojas svenska alterego ”Måns Ros”. Ansvaret för förhindrandet av brottslighet etnifieras också i denna artikel, fast med svenskarna som ”problemgrupp”.
Kan någon tycka att denna typ av resonemang håller?
"Svenskarnas tystnad om brott ett svek mot demokratin"
De som avlossade skotten i Södertälje skulle inte vara fria i dag om svenskarna slutade blunda för kriminaliteten, skriver Måns Ros. Svenskarna har ett centralt ansvar i kampen mot våldet och kriminaliteten. Det är dags för oss att bli myndiga, ta ansvar för våra liv och börja bekämpa dem bland oss som bryter mot lagen. Mycket kan vi klaga på och det har vi gjort. Men nu är det vi själva som ska rannsakas, av oss själva. Nu är det vi som måste sluta med detta självdestruktiva blundande och denna solidaritet med dem som bryter mot lagen och missbrukar Sveriges vilja till öppenhet och bejakandet av mångfalden. Vi skulle kunna sätta stopp för många små och stora illdåd som begås i bostadsområden där det finns stora nätverk där väldigt lite sker utan att andra vet vad det är som är på gång. Skotten mot polishuset i Södertälje var en direkt attack mot demokratin och då är svenskarnas otydlighet och tystnad ett svek mot själva demokratin, skriver folkpartisten Mauricio Rojas.
SAMMA DAG SOM JAG FRÅN RIKSDAGENS TALARSTOL försvarade den så kallade flyktingamnestin besökte jag, tillsammans med Lars Leijonborg, Södertälje, för att på plats ta del av berättelserna om och bakgrunden till upploppet i Ronna och den efterföljande attacken mot polisstationen.
Att jag valde att göra så är ingen tillfällighet, för båda saker hänger intimt ihop. Det håller inte att plädera för en hårdare invandringspolitik och en mer restriktiv flyktingpolitik om Sverige sargas av en växande rasism bland svenskarna, och skakas av inre konvulsioner och gruppkonflikter med nationella undertoner. Viljan till öppenhet förpliktar att med all kraft ta itu med en utveckling som folkpartiet upprepade gånger har varnat för och som redan nu har gått för långt.
Somliga har försökt bagatellisera och till och med rättfärdiga det inträffade. Andra, inte minst regeringen, har varit påfallande tysta och frånvarande. Det är oacceptabelt och jag förstår till fullo den ilska och frustration som Polisförbundets ordförande, Jan Karlsen, har gett uttryck för i samband med den pinsamma bristen på kraftfulla reaktioner som vi har bevittnat.
Precis som Karlsen säger, var skotten mot polishuset i Södertälje en direkt attack mot vår demokrati, och då är all otydlighet och än värre tystnad ett svek mot själva demokratin.
Detta gäller inte minst oss, vi som föddes i detta land. Vi är många, närmare sju miljoner tillsammans med våra barn. Vi har förändrat Sverige och vi har fört med oss ett nationellt kulturarv som vi kräver respekt för, men då måste vi ta ett avgörande ansvar för att denna mångfald, detta mångfaldens samhälle som Sverige är i dag, ska kunna fungera.
Hittills har vi inte gjort det eller gjort det på ett mycket begränsat sätt. Det mest destruktiva draget i svensk välfärdspolitik har varit det omhändertagande som har omyndigförklarat så många svenskar och underminerat känslan av ansvar för det egna livet utan vilken allt annat brister. Denna välmenande men ack så fördärvande politik har omvandlat många svenskar till objekt i stället för subjekt. Därför är det inte så konstigt om den vanligaste reaktionen bland svenskar när det blir problem är att klaga på "dom" - samhället, myndigheterna, invandrarna - och kräva det ena och det andra från "dom" .
Denna offerroll måste vi definitivt ändra på om vi verkligen vill att våra problem ska lösas. Det är dags att träda fram, bli myndiga, ta hela ansvaret för våra liv och, inte minst, börja bekämpa dem som bland oss bryter mot lagen eller utnyttjar toleransen för att bygga upp öar av intolerans och utanförskap.
DETTA GÄLLER I FÖRSTA HAND KRIMINALITETEN. Det är givetvis polisens sak att bekämpa kriminaliteten, men det är inte polisens ensak. Om stora grupper, på grund av släktskap eller en missförstådd "svensk solidaritet", hjälper de kriminella att agera eller hålla sig undan, då kommer inte polisen att kunna nå framgång i sitt arbete.
Därför måste vi själva inse att vi har ett centralt ansvar i kampen mot våldet och kriminaliteten, och den kampen avgör mycket av vårt öde i Sverige.
Hur vi och våra barn blir sedda och bemötta i vårt hemland har mycket att göra med den bild som invandrare bildar sig av oss. Sedan kan vi klaga på att "dom" är fördomsfulla och diskriminerar, och det är givetvis fel.
Men vår klagan kommer att låta ihålig om vi inte inleder en bestämd kamp för att tillsammans med polisen och övriga samhället bekämpa de kriminella som har sitt fotfäste i svenska områden.
Låt mig ge ett mycket nära exempel på detta och om hur vi, Sveriges befolkning, borde agera för att få den respekt som vi anser oss förtjäna. Förra året lyckades polisen stoppa en liga som hade satt rekord i antalet villainbrott. Det var personer med svenskt ursprung - precis som jag - bosatta i Sverige som ledde ligan och rekryterade unga i Sverige för att begå brott i Sverige. I maj detta år uppmärksammades en annan liga med kopplingar till Sverige som härjade i Stockholm.
I samband med detta skrev Freddy Viting och Osvald Bengtsson, ordförande respektive generalsekreterare i Svenska föreningen, följande tänkvärda ord i en kommuniké som sammanfattar hela den problematik som jag försöker fånga här:
"Dessa brottslingar får hjälp och skydd av andra svenskar bosatta i Sverige, som agerar som medbrottslingar och ger kriminella den logistiska supporten som behövs för att dessa individer ska kunna utföra sina missdåd. Men detta är inte allt, det som är det mest beklagansvärda är att ett stort antal landsmän, som hänvisar till en urartad 'fosterländsk solidaritet', visar en hög grad av tolerans med kriminaliteten."
Svenska föreningens ledare avslutar sitt uttalande med en oerhört relevant fråga och en brådskande appell till andra svenskar:
"Vi frågar oss slutligen: Hur länge kommer vissa medlemmar av det svenska folket att fortsätta tolerera och skydda de kriminella? Vi anser att brottsligheten, precis som terrorismen, är en samhällsfiende och måste bekämpas. Inför detta finns det inga om och men. Vi uppmanar våra landsmän att ta kontakt med polisen för att ange denna farsot som skadar oss så mycket."
Det är denna fråga vi alla svenskar måste ställa oss, och det är precis denna uppmaning som vi, för vår egen skull, borde hörsamma. Här och nu. De som avlossade skotten mot polishuset i Södertälje skulle inte vara fria i dag om vi gjorde så, om vi slutade att blunda och tolerera.
På samma sätt skulle vi kunna sätta stopp för många små och stora illdåd som begås i våra svenska bostadsområden där det finns stora nätverk där väldigt lite sker utan att andra vet vad det är som är på gång.
Vi måste bryta med denna förödande medlöperiets tystnad som skyddar dem som skadar oss mest.
Mycket kan vi klaga på och det har vi gjort. Många har begått fel och vi har en helt kollapsad välfärdspolitik. Men nu är det vi själva som ska rannsakas, av oss själva.
Nu är det vi som måste sluta med detta självdestruktiva blundande och denna solidaritet med dem som bryter mot lagen och missbrukar invandrares vilja till öppenhet och bejakandet av mångfalden.
Det är dags att ta vårt ansvar för och vårda vårt hemland. Vi borde i dag, med en parafras av John Kennedys berömda ord, högt och tydligt säga till alla som är födda i Sverige:
Fråga dig inte vad Sverige kan göra för dig, utan vad du kan göra för Sverige.
MÅNS ROS
På DN Debatt gör folkpartiets Mauricio Rojas från en etablissemangsposition samma sak som de fascistiska fårskallarna i Nationaldemokraterna gjorde igår i Södertälje – försöker vinna politiska poänger genom ett rasistiskt utnyttjande av händelserna i Ronna förra veckan.
Garttis, du lyckades just vifta både med rasistkortet och använda guilt by association i samma mening.
Skicka en kommentar